Ängskyrkan
| Ängskyrkan | |
| Kyrka | |
 Ängskyrkan, oktober 2011.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Stockholms län |
| Ort | Botkyrka kommun |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Stockholms stift |
| Församling | Botkyrka församling |
| Plats | Storvreten |
| - koordinater | 59°11′21″N 17°50′1″Ö / 59.18917°N 17.83361°Ö |
| Sittplatser | 250 (cirka) |
| Material | Tegel |
| Invigd | 1993 |
| Bebyggelse‐ registret |
21300000022070 |
 Klockstapeln.
| |
| Webbplats: Botkyrka församling | |
Ängskyrkan är en kyrka i Storvreten i Tumba i Botkyrka kommun. Den invigdes 1993 och var då en samarbetskyrka mellan Botkyrka församling och Ängskyrkans missionsförening, en del av EFS. Sedan 2016 är EFS-föreningen nedlagd och Ängskyrkan ägs i dag helt av Botkyrka församling.
Ängskyrkans kyrksal rymmer cirka 250 personer.[1]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Ängskyrkans historia kan följas till den verksamhet som EFS startade i Tumba 1881, i form av missionshuset Elimsborg i Broängen. Där pågick verksamheten fram till en period under 1960-talet, då verksamheten låg nere. 1967 skedde dock en nystart i samma lokaler, nu under det nya namnet Broängskyrkan. År 1970 blev Broängskyrkan utbyggd genom att man satte ihop den med en vandringskyrka.[2]
1972 slöts ett samarbetsavtal med dåvarande Tumba församling som innebar att Broängskyrkan blev en del av Svenska kyrkan, men missionsföreningen hade ansvaret för den dagliga verksamheten i kyrkan. I slutet av 1980-talet hade man börjat växa ur lokalerna, vilket resulterade i att det beslutades att uppföra en ny kyrka; detta är kyrkan som idag är känd som Ängskyrkan.[2]
Kyrkan ritades av arkitekt Bertil Håkansson och invigdes den 5 september 1993 av biskop Henrik Svenungsson och EFS missionsföreståndare Bertil Johansson.[1]
Martin Modéus, senare biskop i Linköpings stift, var mellan 2000 och 2003 distriktsledare och komminister i Ängskyrkan.[3]
2016 lades EFS-föreningen i Ängskyrkan ned. I samband med detta beslutades det att Ängskyrkan skulle drivas vidare av Botkyrka församling.
Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]
Kyrkan är en del av ett större komplex med samlingssal, kontor och lokaler för barn- och ungdomsverksamheten.[1] Anläggningen är byggd i gult tegel, och taket är belagt med tegelpannor. På ena gaveln hänger ett stort kors i mässing. Kyrkan saknar klocktorn, och intill den står i stället en klockstapel i samma material som kyrkan, med ett utskjutande sadeltak.[4]
Kyrkorummet är i det närmaste kvadratiskt. Innerväggarna är tapetserade med en vitgrå väv, och innertaket är glespanelat och laserat i samma nyans.[4] Rummet är möblerat på diagonalen, med bänkraderna i en halvcirkel mot det fristående altaret, som står framför en skärmvägg i ett hörn i kyrkorummet. Ingången är i motsatt hörn mot altaret, och ovanför den finns körläktare för musiker och sångare. Bakom skärmväggen finns ett mindre kapell. Det stora kyrkorummet rymmer omkring 150 personer, men en vikvägg i rummet kan öppnas och ge plats för 70 personer till.[5]
Inventarier[redigera | redigera wikitext]
Altartavlan i textil kallas Vägen till himmelen[4] och är inspirerad av Britt G. Hallqvists psalm Vi är ett folk på vandring. Den är utformad av Anna Lisa Odelqvist-Kruse och vävd av Ulla Parkdahl.[5] På väven syns människor på väg, nattvarden, de fem bröden och två fiskarna, samt flera andra kristna symboler. Det fristående altaret är i vitlaserat trä, och smyckas av ett glaskors av Olle Nyman. Nyman står även för ett krucifix i kyrkan, en Kristusfigur i sten på ett metallkors.[4]
Orgeln är byggd av Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad 1982.[4] Ljusbäraren är designad av Jan-Eric Lindström, medlem i Ängskyrkans missionsförening, och smidd av Jan Johansson från Grödinge.[5] Predikstolen och dopfunten är i vitlaserat trä.[4] Den sistnämnda är efter arkitektens ritning, med en dopskål av Sofia Björkman.[5]
I kyrkan finns också tre stora teckningar av den kände Tumba-målaren Sven "X:et" Erixson. En av teckningarna föreställer ett kyrkfönster, och två föreställer änglar. Teckningarna är 1920-talsskisser till kyrkutsmyckningar som aldrig utförts.[4]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] ”Ängskyrkan”. Botkyrka församling. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811020715/http://www.botkyrkaforsamling.se/Default.aspx?ID=30. Läst 17 oktober 2011.
- ^ [a b] ”Ängskyrkan - Historia”. Botkyrka församling. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811203428/http://www.botkyrkaforsamling.se/Default.aspx?ID=280. Läst 17 oktober 2011.
- ^ ”Biskop Martin Modéus”. Svenska kyrkan – Linköpings stift. Arkiverad från originalet den 9 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160309112707/https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=757190. Läst 19 oktober 2011.
- ^ [a b c d e f g] Nilsson, Christina; Westerberg Ove (2001). Kyrkguiden: vägledning till kyrkorna i Stockholms stift (3., rev. uppl.). Stockholm: Stockholms stift. sid. 183. Libris 8411071
- ^ [a b c d] ”Ängskyrkan - Interiör”. Botkyrka församling. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811203407/http://www.botkyrkaforsamling.se/Default.aspx?ID=283. Läst 17 oktober 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Ängskyrkan.- Bebyggelseregistrets anläggningspresentation - Ängskyrkan
- Botkyrka församling
| |||||