Grödinge socken

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Grödinge)
Hoppa till: navigering, sök
Grödinge socken
Socken
Grödinge kyrka.
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland
Härad Svartlösa härad
Koordinater 59°8′37″N 17°47′12″Ö / 59.14361°N 17.78667°Ö / 59.14361; 17.78667
Kyrkby -
Area 116 km²[1]
Folkmängd 5 023 (2000)[2]
Befolkningstäthet 43 invånare/km²
Sockenkod 0024

Grödinge socken i Södermanland ingick i Svartlösa härad, ingår sedan 1971 i Botkyrka kommun och motsvarar från 2016 Grödinge distrikt.

Socknens areal är 116,01 kvadratkilometer, varav 111,20 land.[1] År 2000 fanns här 5 023 invånare.[2] Gården Nolinge, tätorterna Vårsta, Sibble och en del av Tumba, orterna Uttran och Kagghamra samt sockenkyrkan Grödinge kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Grödinge socken har medeltida ursprung. Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Grödinge församling och för de borgerliga frågorna till Grödinge landskommun. 1958 överfördes fastigheten Runsten, med 6 invånare och med en areal av 0,86 kvadratkilometer, varav allt land, till Västerhaninge socken.[3] 1968 överfördes från Mörkö socken södra delen av Näslandet och 1974 överfördes hit en mindre del av Sorunda socken vilket innebar att Grödinges gräns längst i söder flyttades ut i Skanssundet.

Landskommunen uppgick 1971 i Botkyrka kommun.[2] 1 januari 2016 inrättades distriktet Grödinge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Svartlösa härad. De indelta soldaterna tillhörde Livregementets grenadjärkår, Södermanlands kompani. De indelta båtsmännen tillhörde Första Södermanlands båtsmanskompani.[4][5]

Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]

Grödinge socken ligger på Södertörn sydost om Södertälje med Hallsfjärden och Järnafjärden i väster, Kaggfjärden i söder och med Hanveden i nordost. Socknen har innanför fjärdarna kuperade dalgångsbygder omgivna av sjörik kuperad skogsbygd.[6][1][7] De största insjöarna är Grindsjön som delas med Sorunda socken i nynäshamns kommun, Uttran som delas med Salems socken i Salems kommun och Östertälje socken i Södertälje kommun, Malmsjön, Getaren som delas med Botkyrka socken i Botkyrka kommun, Stora Skogssjön och Lilla Skogssjön.

Det finns hela elva naturreservat i socknen: Lida som delas med Botkyrka socken, Brinkbäcken, Ensta ö, Norrga, Pålamalm, Stora Träsket, Stora Uringe, Svartkällsskogen, Vinterskogen, Åvinge och Östra Bröte är alla kommunala naturreservat, dock ingår delar av reservatet Brinkbäcken i EU-nätverket Natura 2000.

Det har funnits sex sätesgårdar i socknen: Malmsjö gård (säteri),[8][9] Nolinge säteri,[10][11] Kagghamra gård (säteri),[12][13] Mariebergs säteri,[14][15] Viads herrgård[16][17] och Lövstalunds herrgård.[18]

I Norrga fanns det förr ett gästgiveri.[19][20]

Skolor i socknen[redigera | redigera wikitext]

  • Uringe skola - Tomten donerades 1875 till Grödinge församling, av adelsmannen Hierta (dåvarande ägare till Stora Uringe), för att där bygga en skola. Skolhusen stod färdiga 1877, men huvudbyggnaden brann ner. En ny huvudbyggnad byggdes genast upp på samma grund och stod färdig 1888. Uringe var under en period Grödinges största skola; som mest har skolan rymt cirka hundra barn för tre olika lärare. Skolan lades ned efter vårterminen 2007. Tidigare fanns en liten enklav omkring Runstens gård som tillhörde Grödinge. Skolbarnen därifrån åkte skolbuss till Uringe skola. Efter beslut av Kungl.inrikesdepartementet överfördes denna lilla enklav den 1 januari 1958 till Västerhaninge landskommun.
  • Snäckstaviks skola - Nedlagd.
  • Sandbäcks skola - Nedlagd, huvudbyggnaden står dock ännu kvar i sydöstra hörnet av Malmsjö skolas skolgård.
  • Olberga skola - Nedlagd efter vårterminen 2012.
  • Uttrans skola
  • Malmsjö skola - Utbyggd och renoverad 2008-2011.

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Ett 40-tal boplatser från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns spridda gravrösen och skärvstenshögar. Från järnåldern finns över 90 gravfält och elva fornborgar. Åtta runstenar har påträffats.[7][6][21][22]

Vid restaureringsarbeten i kyrkan återfanns Grödingebonaden. Bonaden är vävd under 1400-talet, men tycks aldrig ha funnits med i någon inventarieförteckning. Mönstret består av olika gripar i blått och vitt. Bonaden skänktes år 1910 till Historiska museet, och i stället har man nu hängt upp en kopia på orgelläktarens räcke.[23]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen ökade från 1 257 1810 till 1 953 1880 varefter den minskade till 1 622 1940. Därefter har folkmängden ökat till 4 679 1890.[24]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1300 Grodungy) är ett bygdenamn med efterleden inbyggarbeteckningen inge/unge. Förleden kommer troligen från ett ånamn, Grodh(a), 'den svällande, översvämmande' syftande på Norgaån.[25]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Grödinge socken
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 1 sida 186 anm. till Stockholms län not 13
  4. ^ Adm historik för Grödinge socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Södermanlands båtsmanskompani
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Malmsjö i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Malmsjö i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  10. ^ Nolinge i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Nolinge i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  12. ^ Sjöberg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  13. ^ Kagghamra i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  14. ^ Marieberg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  15. ^ Marieberg i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  16. ^ Viad i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  17. ^ Wiad i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  18. ^ Löfstalund i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  19. ^ Norrga i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  20. ^ Grödinge i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  21. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Grödinge socken
  22. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Grödinge socken Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  23. ^ Historiska museet: Grödingebonaden
  24. ^ Folkmängd 1810-1890 Grödinge i Stockholms län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 10/8 2016)
  25. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]