Botkyrka kommun

	Botkyrka kommun; Kommun
	Botkyrka kyrka
Slogan	Långt ifrån lagom
	; Botkyrka kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Södermanland
Län	Stockholms län
Centralort	Tumba
Inrättad	1 januari 1971
Ersatt av	Salems kommun (1983) ; (Salems församling)
Befolkning, areal
Folkmängd	96 750 (2025-12-31)
Areal	222,27 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	194,06 kvadratkilometer
- därav vatten	28,21 kvadratkilometer
Bef.täthet	498,56 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°12′00″N 17°50′00″Ö / 59.2°N 17.833333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Storstad	Storstockholm
Domkretstillhörighet
Domkrets	Södertörns domkrets (2007-04-01–); Huddinge domsaga (–2007-04-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2882
Anställda	7 525 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0127
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Botkyrka kommun (uttal^ⓘ), är en kommun i Stockholms län. Centralort är Tumba.

En majoritet av den yrkesverksamma befolkningen arbetar utanför kommunen men av dagbefolkningen är en stor andel sysselsatta inom offentliga sektorn.

Sedan kommunen bildades på 1970-talet har andelen invånare stigit kraftigt, med en ökning på omkring 65 procent mellan åren 1975 och 2020. Under de första mandatperioderna på 2010-talet styrde de rödgröna men sen valet 2018 har kommunen styrts av olika typer av regnbågskoalitioner.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Botkyrka och Grödinge. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

28 oktober 1904 inrättades Tumba municipalsamhälle som upplöstes vid utgången av 1956.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna inom området.

Botkyrka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av landskommunerna Botkyrka och Grödinge. 1974 införlivades Salems kommun som 1983 utbröts för att åter bli en egen kommun.^[8]

Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Botkyrka kommun från 1863 och framåt.

Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863
före reformerna	efter reformen 1862	dito 1952		dito 1971	dito 1974	dito 1983
–1862		1863–1951	1952–1970	1971–1973	1974–1982	1983–
härad	socken	landskommun	"storkommun"	enhetskommun
Svartlösa	Botkyrka sn	Botkyrka ln			Botkyrka kn
	Grödinge sn	Grödinge ln
	Salems sn	Salems ln		Salems kn		Salems kn

Kommunen ingick från bildandet till 1 april 2007 i Huddinge tingsrätts domsaga (som fram till 1977 hette Svartlösa tingsrätts domsaga) och ingår sen dess i Södertörns tingsrätts domsaga.^[9]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. ^[10]

Geografi

Botkyrka ligger på ön ^[11] Södertörn i landskapet Södermanland och gränsar till kommunerna Huddinge, Södertälje, Salem, Haninge, Nynäshamn samt Ekerö via Vårbyfjärden. I norr gränsar kommunen till Mälaren via Slagstafjärden och Fittjaviken.

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Botkyrka kommun

Två sydliga utlöpare av Mälaren, Albysjön och Tullingesjön finns och den förstnämnda ligger på gränsen till Huddinge kommun medan den andra ligger utanför Tullinge. Norra kommundelen domineras till stor del av bebyggda områden, medan den södra delen består av mycket skog och äng. Längst i söder tar kommunen även del av havet genom Grödingeviken, en del av Östersjön.

Bland sjöar återfinns Albysjön, Sjön Aspen, Bornsjön, Tullingesjön och Uttran.

Naturskydd

År 2022 fanns det 12 naturreservat i kommunen.^[12] Ensta ö är ett kommunalt reservat bestående av ön med samma namn i i sjön Uttran samt en del av fastlandet öster om ön. I reservatet finns äldre barr- och blandskogar.^[13] Östra Bröta är liksom Ensta ö ett kommunalt reservat med gammal skog.^[12] "Stockholms läns största åsgrop med ett djup av hela 31 meter" hittas i Pålamalms naturreservat. I reservatet växer kammossa, husmossa och blåbär.^[14]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Botkyrka församling och Grödinge församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt^[15] – Botkyrka, Grödinge, Tullinge och Tumba.

Kommunen använder sig istället av indelningen kommundelar – Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tullinge och Tumba-Grödinge.

Tätorter

I kommunen finns tätorterna Norra Riksten, Sibble. Orterna Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tullinge är en del av tätorten Stockholm. Tumba är en kommungränsöverskridande tätort som även sträcker sig in i Salems kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Norra Botkyrka (del av Stockholms tätort)	&&&&&&&&&&038129.&&&&&038 129
2	Tumba (enbart inom Botkyrka kommun)	&&&&&&&&&&029234.&&&&&029 234
3	Tullinge (del av Stockholms tätort)	&&&&&&&&&&018538.&&&&&018 538
4	Norra Riksten	&&&&&&&&&&&02870.&&&&&02 870
5	Sibble	&&&&&&&&&&&&0343.&&&&&0343
6	Kagghamra tomtområde	&&&&&&&&&&&&0286.&&&&&0286

Centralorten är i fet stil.

Postadress

Inom kommunen finns följande postorter:

Grödinge (postnummer i serien 147 70/71 och 147 91/92) Ett mindre antal adresser finns gränsnära i Haninge och Nynäshamns kommuner
Norsborg (postnummer i serien 145 XX) Omfattar Norra Botkyrka. Ett fåtal gränsnära i Salems kommun
Tullinge (postnummer i serien 146 XX) Omfattar huvudsakligen kommundelen Tullinge. Enstaka adresser gränsnära i Haninge kommun (Dammbro)
Tumba (postnummer i serien 147 xx) Omfattar huvuddelen av centralorten med omnejd
Uttran (postnummer 147 60 - 147 63) Omfattar del av Tumba

Styre och politik

Styre

De rödgröna styrde kommunen efter valet 2010 och behöll därefter makten efter valet 2014.^[16] Efter valet 2018 tog en regnbågskoalition bestående av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet över makten.^[17] Från den 28 augusti 2023 styrdes Botkyrka av fyra partier bestående av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna.^[18] 6 november på ett extrasammankallat kommunfullmäktige tog Moderaterna, Tullingepartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, med hjälp av partilösa vildar (tidigare socialdemokrater), över styret av kommun. De partilösa vildarna har flera tunga uppdrag i det nya styret.^[19]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026^[20]
Ordförande	Ob.	Marcus Ekman
Förste vice ordförande	M	Jimmy Baker
Andre vice ordförande	S	Inger Ros

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

24

6

11

6

2

24

6

11

6

49

89,8

39

10

1973

4

25

14

8

10

4

25

14

8

10

61

90,4

46

15

1976

4

29

10

8

10

4

29

10

8

10

61

87,6

43

18

1979

5

28

7

14

5

28

7

14

61

84,6

34

27

1982

5

32

1

5

3

15

5

32

5

3

15

61

83,4

33

28

1985

5

27

2

3

2

7

15

5

27

3

7

15

61

80,8

33

28

1988

5

25

4

7

4

6

10

5

25

4

7

4

6

10

61

76,2

35

26

1991

3

23

3

2

3

7

2

15

3

23

3

7

15

61

76,0

34

27

1994

5

30

3

4

1

4

1

13

5

30

3

4

13

61

76,6

33

28

1998

7

25

3

5

3

4

14

7

25

3

5

3

4

14

61

69,35

35

26

2002

6

28

3

8

4

9

6

28

3

8

4

9

61

68,72

33

28

2006

5

25

3

1

4

15

5

25

3

4

15

61

71,03

33

28

2010

4

24

4

3

2

6

3

2

13

4

24

4

3

6

3

13

61

72,80

37

24

2014

5

23

7

5

1

2

3

10

5

23

7

5

3

10

61

70,95

34

27

2018

7

23

4

9

2

3

6

12

7

23

4

9

6

12

75

71,42

45

30

2022

8

24

2

9

3

2

6

10

8

24

9

6

10

75

64,61

42

33

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2022–2026^[21]
Ordförande	M	Stina Lundgren
Förste vice ordförande	Ob.	Marcus Ekman
Andre vice ordförande	S	Emanuel Ksiazkiewicz

Övriga nämnder

Dessutom finns den kommungemensamma Södertörns överförmyndarnämnd samt Tullinge kommundelsnämnd. Den sistnämnda är en typ av nämnd som testas under 2025–2026.^[22]

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden	C	Dag Alse	Ob.	Christian Khouri	S	Teodora Josimovic
Kultur- och fritidsnämnden	Ob.	Robert Aslan	TUP	Therese Lind	S	Mattias Lindgren
Miljö- och hälsoskyddsnämnden	C	Camilla Eriksson	Ob.	Birgitta Mörk	MP	Nicklas Gladh
Samhällsbyggnadsnämnden	KD	Yusuf Aydin	M	Boban Pejcic	S	Gabriel Melki
Socialnämnden	TUP	Carl Widercrantz	M	Albin Persson	L	Ing-Marie Viklund
Teknik- och fastighetsnämnden	KD	Stefan Dayne	TUP	Per Börjel	S	Thomas Bergqvist
Tullinge kommundelsnämnd	TUP	Anders Thorén	M	Kia Hjelte	S	Ewa Ellis
Utbildningsnämnden	M	Willy Viitala	KD	Aday Bethkinne	S	Yasemin Ergül
Valnämnden	TUP	Camilla Jägemalm	S	Robert Nuse
Vård- och omsorgsnämnden	M	Kia Hjelte	KD	Leena-Karie Zetterlund Nilsson	S	Tuva Malmborg Lund

Källa:^[23]

Vänorter

Ekonomi och infrastruktur

Slagsta villasamhälle
Hallundas miljonprogram (höghus)
Fittjas miljonprogram (höghus)
Fittjas miljonprogram (låghus)

Näringsliv

Arbetslivet var i början av 2020-talet tydligt präglat av Botkyrkas roll som förortskommun då nästan 70 procent av de boende hade arbeten utanför kommunen och då främst i Stockholm. Samtidigt var andelen som pendlar till Botkyrka stor, omkring 30 procent av alla arbetstillfällen i kommunen hölls av inpendlare. Omkring 90 procent av företagen i kommunen var småföretag. Omkring 40 procent av den yrkesverksamma dagbefolkningen arbetade inom den offentliga sektorn och knappt en tiondel var sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Bland större företag inom tillverkningsindustrin märks DeLaval International AB och Alfa Laval AB. Andra viktiga näringsgrenar var handel, kommunikation samt finansiell verksamhet.^[24]

Infrastruktur

Transporter

Norra delen av kommunen genomkorsas från nordöst mot sydväst av E4 och E20. Vid Alby avtar länsväg 258 söderut som vid Tumba har anslutning till länsväg 226 österut och slutar vid Vårsta där länsväg 225 ansluter från väster och tar av mot söder. Länsväg 257 tar av från 225:an österut.

Norra delen av kommunen genomkorsas av Västra stambanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg med stationer vid Tullinge och Tumba. Även Stockholms tunnelbana sträcker sig genom norra delen av kommunen med stationer vid Fittja, Alby, Hallunda och Norsborg som är slutstation på röda linjen.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 96 750 invånare (31 december 2025), vilket placerar den på 24:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Botkyrka kommun 1970–2020^[25]

År			Folkmängd
1970			26 673
1975			57 286
1980			65 218
1985			66 326
1990			68 542
1995			69 500
2000			73 097
2005			76 592
2010			82 608
2015			89 425
2020			94 847

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2022 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 58 784, eller 61,63 % av befolkningen (hela befolkningen: 95 383 den 31 december 2022). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 35 384, eller 47,04 % av befolkningen (hela befolkningen: 75 216 den 31 december 2002).^[26]

Bakgrund den 31 december 2022	Antal	Andel (%)	Varav män	Kvinnor
Utrikes födda	41 643	43,66	21 601	20 042
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar	17 141	17,97	8 728	8 413
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder	8 027	8,42	4 209	3 818
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar	28 572	29,96	14 414	14 158

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Botkyrka kommun.^[27]

Födelseland 31 december 2024^[27]
Nr	Land	Antal	Andel	Andel i hela riket
1	Sverige	53 504	55,79 %	79,22 %
2	Turkiet	5 114	5,33 %	0,54 %
3	Irak	3 832	4,00 %	1,35 %
4	Syrien	2 786	2,90 %	1,85 %
5	Polen	2 588	2,70 %	0,95 %
6	Finland	2 021	2,11 %	1,19 %
7	Pakistan	1 733	1,81 %	0,28 %
8	Bangladesh	1 261	1,31 %	0,14 %
9	Afghanistan	1 096	1,14 %	0,64 %
10	Chile	1 078	1,12 %	0,26 %

Sociala förhållanden

Delar av orterna Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg klassades av 2021 som särskilt utsatta områden av polisen och delar av området Storvreten i Tumba klassades som utsatt område.^[28]

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Botkyrka kommun

Botkyrka har tre kulturspår, dessa finns i Hallunda, Fittja och Norsborg. Längs Hallunda kulturstig finns fornlämningar från bronsåldern och framåt. Längs stigen visas en av Stockholms största hällristningar, Slagstaristningen, men också Slagsta gård byggd under forntiden. Även 1700-talsbyggnaden Hallunda gård med dess 160 järnåldersgravar och byggnadsminnet Norborgs vattenverk finns längs stigen.^[29]

En annan fornlämning är Botkyrkamonumentet, en gravsten från 1100-talet. Originalet finns numera på Historiska museet,^[30] men en replika finns utanför Botkyrka kyrka.

Nässkansen^[a] är en skans belägen i Grödinge distrikt. Den är av Erik Dahlbergstyp och klassad som fornlämning.^[31]

Det finns en rad gårdar i kommunen med lång historia. Hammarby prästgård^[b] är en möjlig fornlämning bestående av en bytomt, gravfält samt en husgrund och en källargrund.^[32] Kumla gård^[c] var en fornlämning, men är numer borttagen.^[33] Längs Aspens naturstig finns både Hågelby gård och Lindhovs gård. Andra gårdar och torp är exempelvis Malmsjö gård, Norsborgs herrgård, Skrävsta gård, Sturehofs slott och Stora Uringe gård.

Kommunvapen

Blasonering: I rött fält en stående med gloria försedd Sankt Botvidsbild av guld, hållande i högra handen en yxa och i den vänstra en fisk, båda av silver.

Botkyrka kyrka är helgad åt S:t Botvid, som lär vara begravd där. Därför hamnade han på Botkyrka landskommuns vapen, när ett sådant fastställdes 1954. Initiativ till vapnet togs av Erik Castegren, Pontus Eriksson och Evald Wahlström. Heraldikerämbetet arbetade fram ett förslag till vapenbild tecknad av konstnärinnan Brita Grep, en valvmålning av Sankt Botvid i Ytterlännäs gamla kyrka i Ångermanland och en skulptur från det gamla altarskåpet i Hammarby kyrka var förebild. Vid mitten av 1970-talet fanns planer på att ersätta vapnet. I vardagliga sammanhang ersattes vapnet med ett vågigt B. Efter en lång och het debatt beslutades dock 6 november 1978 att botvidsvapnet skulle fortsätta vara symbol för Botkyrka kommun. I samband med att Salems kommun avknoppades 1983 gjordes en översyn av vapenbilden och en enklare variant togs i bruk i januari 1983.^[34]

Det registrerades hos PRV 1974 och återigen 1983, efter det att kommunen delats.

Sport

Se även: Kategori:Sportklubbar i Botkyrka kommun

I kommunen finns Lida friluftsområde^[35] med exempelvis skidbacke, parkour och utegym.^[36] Årligen delar kommunen ut stipendier, däribland Botkyrkas idrottsstipendium.^[37]

I området finns ett flertal idrottsklubbar inom olika sporter, däribland Balrog oilers (innebandy), Grödinge SK (fotboll och innebandy), IFK Tumba Handboll, IFK Tumba Friidrott, IFK Tumba Hockey, Botkyrka HC (hockey), Arameiska/Syrianska Botkyrka IF (fotboll) och Norsborgs IF (hockey och fotboll).

Se även

Referenser

Anmärkningar

↑ L2017:4372 (RAÄ-nummer:Grödinge 327:1)
↑ L2017:1799 (RAÄ-nummer:Botkyrka 23:2)
↑ L2017:2310 (RAÄ-nummer:Botkyrka 94:1)

Noter

↑ läs online, Internet Archive .^{[källa från Wikidata]}
↑ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}
↑ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2025, SCB, 24 februari 2026, läs online.^{[källa från Wikidata]}
1 2 3 Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
↑ Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
↑ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
↑ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
↑ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Huddinge tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
↑ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 december 2014. https://web.archive.org/web/20141230042559/http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/Nyheter-och-pressmeddelanden/Behallare-for-Nyheter-och-Pressmeddelanden/Om-oar/. Läst 4 januari 2015.
1 2 ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html. Läst 11 juni 2022.
↑ ”Ensta ö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/ensta-o.html. Läst 11 juni 2022.
↑ ”Pålamalm”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/palamalm.html. Läst 11 juni 2022.
↑ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
↑ Rundberg, Hampus (21 september 2018). ”Nytt blocköverskridande styre i Botkyrka”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/nytt-blockoverskridande-styre-i-botkyrka. Läst 11 juni 2022.
↑ ”Politiska partier”. www.botkyrka.se. Arkiverad från originalet den 12 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220612090021/https://www.botkyrka.se/kommun-och-politik/sa-styrs-kommunen/politik-och-organisation/politiska-partier. Läst 11 juni 2022.
↑ ”Styret i Botkyrka kastar ut Centerpartiet: Kan inte fortsätta”. Aftonbladet. 27 augusti 2023. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/kEz9nX/s-i-botkyrka-kastar-ut-c?fbclid=IwAR2KVQv50FWjAhUVTqPm021lGsYcmG6hz7ZGcvC6leAPjrJlh0dD8oDMWaI. Läst 28 augusti 2023.
↑ ”Klart med nytt styre i Botkyrka”. Aftonbladet. 6 november 2023. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/y6BGBK/klart-med-nytt-styre-i-botkyrka. Läst 8 november 2023.
↑ ”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/organisation/b447fd5e-c354-4796-ba82-3b0f838940da. Läst 22 april 2025.
↑ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/organisation/f3002824-96e3-4867-ba1d-2155212fb857. Läst 22 april 2025.
↑ ”Nämnder, förvaltningar och bolag”. www.botkyrka.se. Arkiverad från originalet den 22 mars 2025. https://web.archive.org/web/20250322162846/https://www.botkyrka.se/kommun-och-politik/sa-styrs-kommunen/politik-och-organisation/namnder-forvaltningar-och-bolag. Läst 22 mars 2025.
↑ ”Nämnder - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/organisationstyp/63f119a0-d5e9-4cba-a297-d50c8d5c077a. Läst 22 april 2025.
↑ ”Botkyrka - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/botkyrka. Läst 12 juni 2022.
↑ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/sq/120868.
↑ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/. Läst 18 april 2023.
1 2 ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2024”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 3 mars 2026.
↑ Kartgränser utsatta områden i region Stockholm. Polismyndigheten. 1 december 2021. sid. 3–6. https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/region-stockholm-kartgranser-utsatta-omraden-2021.pdf/download?v=3825cb67d892acb59e720df08052cfa8.
↑ ”Hallunda kulturstig – Visitbotkyrka.se”. visitbotkyrka.se. Arkiverad från originalet den 26 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220626022441/http://visitbotkyrka.se/hallunda-kulturstig/. Läst 11 juni 2022.
↑ ”Botkyrkamonumentet - Sveriges Historia”. sverigeshistoria.se. Arkiverad från originalet den 7 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220707052102/https://sverigeshistoria.se/for-elever/foremal/botkyrkamonumentet/. Läst 11 juni 2022.
↑ ”L2017:4372 Fästning/skansFornlämning”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/d7d9ecea-f1de-4594-86b6-7180c3dd0755. Läst 11 juni 2022.
↑ ”L2017:1799”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/7882fb41-f37c-4eb3-903e-254f6a7bf2c9. Läst 11 juni 2022.
↑ ”L2017:2310”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/ba35d9cd-95ed-4673-96b3-71e260e1b7c7. Läst 11 juni 2022.
↑ Sörmländska kommunvapen i Stockholms län, Ingrid Padel i Sörmlandsbygden 1985
↑ ”Lida friluftsområde”. www.botkyrka.se. https://www.botkyrka.se/uppleva-och-gora/natur-och-friluftsliv/lida-friluftsomrade. Läst 12 juni 2022.
↑ ”Utforska via kartan”. Lida friluftsgård. https://lida.se/utforska-via-kartan/. Läst 12 juni 2022.
↑ ”Stipendier och Botkyrkas stjärnor”. www.botkyrka.se. https://www.botkyrka.se/uppleva-och-gora/stipendier-och-stod/stipendier-och-botkyrkas-stjarnor. Läst 12 juni 2022.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Botkyrka kommun.
Bilder & media
Botkyrka kommun

[31] L2017:4372 (RAÄ-nummer:Grödinge 327:1)

[33] L2017:1799 (RAÄ-nummer:Botkyrka 23:2)

[35] L2017:2310 (RAÄ-nummer:Botkyrka 94:1)

[001b73fe76b0a18b133b70844f407b0aa5b7900f-1] äs online, Internet Archive .^{[källa från Wikidata]}

[b2589a8c77953393abf3cf51ede6160462ae3a52-2] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}

[a882c6d8643de8af8ad3d465d280b7b1c83aa962-3] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2025, SCB, 24 februari 2026, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-4] 1 2 3 Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-5] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-6] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-7] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[8] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[9] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Huddinge tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[10] 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)

[11] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 december 2014. https://web.archive.org/web/20141230042559/http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/Nyheter-och-pressmeddelanden/Behallare-for-Nyheter-och-Pressmeddelanden/Om-oar/. Läst 4 januari 2015.

[:0-12] 1 2 ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html. Läst 11 juni 2022.

[13] ”Ensta ö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/ensta-o.html. Läst 11 juni 2022.

[14] ”Pålamalm”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/palamalm.html. Läst 11 juni 2022.

[15] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[16] Rundberg, Hampus (21 september 2018). ”Nytt blocköverskridande styre i Botkyrka”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/nytt-blockoverskridande-styre-i-botkyrka. Läst 11 juni 2022.

[17] ”Politiska partier”. www.botkyrka.se. Arkiverad från originalet den 12 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220612090021/https://www.botkyrka.se/kommun-och-politik/sa-styrs-kommunen/politik-och-organisation/politiska-partier. Läst 11 juni 2022.

[18] ”Styret i Botkyrka kastar ut Centerpartiet: Kan inte fortsätta”. Aftonbladet. 27 augusti 2023. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/kEz9nX/s-i-botkyrka-kastar-ut-c?fbclid=IwAR2KVQv50FWjAhUVTqPm021lGsYcmG6hz7ZGcvC6leAPjrJlh0dD8oDMWaI. Läst 28 augusti 2023.

[19] ”Klart med nytt styre i Botkyrka”. Aftonbladet. 6 november 2023. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/y6BGBK/klart-med-nytt-styre-i-botkyrka. Läst 8 november 2023.

[20] ”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/organisation/b447fd5e-c354-4796-ba82-3b0f838940da. Läst 22 april 2025.

[21] ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/organisation/f3002824-96e3-4867-ba1d-2155212fb857. Läst 22 april 2025.

[22] ”Nämnder, förvaltningar och bolag”. www.botkyrka.se. Arkiverad från originalet den 22 mars 2025. https://web.archive.org/web/20250322162846/https://www.botkyrka.se/kommun-och-politik/sa-styrs-kommunen/politik-och-organisation/namnder-forvaltningar-och-bolag. Läst 22 mars 2025.

[23] ”Nämnder - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/organisationstyp/63f119a0-d5e9-4cba-a297-d50c8d5c077a. Läst 22 april 2025.

[24] ”Botkyrka - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/botkyrka. Läst 12 juni 2022.

[25] ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/sq/120868.

[26] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/. Läst 18 april 2023.

[Scbfödelseland-27] 1 2 ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2024”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 3 mars 2026.

[28] Kartgränser utsatta områden i region Stockholm. Polismyndigheten. 1 december 2021. sid. 3–6. https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/region-stockholm-kartgranser-utsatta-omraden-2021.pdf/download?v=3825cb67d892acb59e720df08052cfa8.

[29] ”Hallunda kulturstig – Visitbotkyrka.se”. visitbotkyrka.se. Arkiverad från originalet den 26 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220626022441/http://visitbotkyrka.se/hallunda-kulturstig/. Läst 11 juni 2022.

[30] ”Botkyrkamonumentet - Sveriges Historia”. sverigeshistoria.se. Arkiverad från originalet den 7 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220707052102/https://sverigeshistoria.se/for-elever/foremal/botkyrkamonumentet/. Läst 11 juni 2022.

[32] ”L2017:4372 Fästning/skansFornlämning”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/d7d9ecea-f1de-4594-86b6-7180c3dd0755. Läst 11 juni 2022.

[34] ”L2017:1799”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/7882fb41-f37c-4eb3-903e-254f6a7bf2c9. Läst 11 juni 2022.

[36] ”L2017:2310”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/ba35d9cd-95ed-4673-96b3-71e260e1b7c7. Läst 11 juni 2022.

[37] Sörmländska kommunvapen i Stockholms län, Ingrid Padel i Sörmlandsbygden 1985

[38] ”Lida friluftsområde”. www.botkyrka.se. https://www.botkyrka.se/uppleva-och-gora/natur-och-friluftsliv/lida-friluftsomrade. Läst 12 juni 2022.

[39] ”Utforska via kartan”. Lida friluftsgård. https://lida.se/utforska-via-kartan/. Läst 12 juni 2022.

[40] ”Stipendier och Botkyrkas stjärnor”. www.botkyrka.se. https://www.botkyrka.se/uppleva-och-gora/stipendier-och-stod/stipendier-och-botkyrkas-stjarnor. Läst 12 juni 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[a]

[31]

[b]

[32]

[c]

[33]

[34]

[35]

[36]

[37]