Botkyrka kommun

Från Wikipedia
Botkyrka kommun
Kommun
Botkyrka kyrka
SloganLångt ifrån lagom[1]
Kommunens vapen.
Botkyrka kommunvapen
LandSverige
LandskapSödermanland
LänStockholms län
CentralortTumba
Inrättad1 januari 1971[2]
UtbrutetSalems kommun (1983)
(Salems församling)
Befolkning, areal
Folkmängd95 617 ()[3]
Areal222,27 kvadratkilometer ()[4]
- därav land194,06 kvadratkilometer[4]
- därav vatten28,21 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet492,72 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°12′00″N 17°50′00″Ö / 59.2°N 17.833333333333°Ö / 59.2; 17.833333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsSödertörns domkrets (–)
Huddinge domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2882[5]
Anställda7 525 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0127[7]
GeoNames2720114
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Botkyrka kommun (uttal (info)), är en kommun i Stockholms län. Centralort är Tumba. Kommunen är belägen på Södertörn i Södermanland med sjön Mälaren i norr och Östersjön (Mörkarfjärden, Himmerfjärden och Järnafjärden) i sydväst. Botkyrka kommun gränsar i norr till Ekerö kommun, i nordöst till Huddinge kommun, i sydöst till Haninge kommun, i söder till Nynäshamns kommun och i väster till Södertälje kommun och Salems kommun, alla i Stockholms län.

En majoritet av den yrkesverksamma befolkningen arbetar utanför kommunen men av dagbefolkningen är en stor andel sysselsatta inom offentliga sektorn.

Sedan kommunen bildades på 1970-talet har andelen invånare stigit kraftigt, med en ökning på omkring 65 procent mellan åren 1975 och 2020. Under de första mandatperioderna på 2010-talet styrde de rödgröna men efter valet 2018 styr en regnbågskoalition.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Botkyrka och Grödinge. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

28 oktober 1904 inrättades Tumba municipalsamhälle som upplöstes vid utgången av 1956.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna inom området.

Botkyrka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av landskommunerna Botkyrka och Grödinge. 1974 införlivades Salems kommun som 1983 utbröts för att åter bli en egen kommun.[8]

Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Botkyrka kommun från 1863 och framåt.

Kommunen ingick från bildandet till 1 april 2007 i Huddinge tingsrätts domsaga (som fram till 1977 hette Svartlösa tingsrätts domsaga) och ingår sen dess i Södertörns tingsrätts domsaga.[9]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. [10]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Botkyrka ligger på ön [11] Södertörn i landskapet Södermanland och gränsar till kommunerna Huddinge, Södertälje, Salem, Haninge, Nynäshamn samt Ekerö via Vårbyfjärden. I norr gränsar kommunen till Mälaren via Slagstafjärden och Fittjaviken.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Se även: Lista över insjöar i Botkyrka kommun

Två sydliga utlöpare av Mälaren, Albysjön och Tullingesjön finns och den förstnämnda ligger på gränsen till Huddinge kommun medan den andra ligger utanför Tullinge. Norra kommundelen domineras till stor del av bebyggda områden, medan den södra delen består av mycket skog och äng. Längst i söder tar kommunen även del av havet genom Grödingeviken, en del av Östersjön.

Bland sjöar återfinns Albysjön, Sjön Aspen, Bornsjön, Tullingesjön och Uttran.

Sjön Aspen

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns det 12 naturreservat i kommunen.[12] Ensta ö är ett kommunalt reservat bestående av ön med samma namn i i sjön Uttran samt en del av fastlandet öster om ön. I reservatet finns äldre barr- och blandskogar.[13] Östra Bröta är liksom Ensta ö ett kommunalt reservat med gammal skog.[12] "Stockholms läns största åsgrop med ett djup av hela 31 meter" hittas i Pålamalms naturreservat. I reservatet växer kammossa, husmossa och blåbär.[14]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Botkyrka kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Botkyrka församling och Grödinge församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt[15] – Botkyrka, Grödinge, Tullinge och Tumba.

Kommunen använder sig istället av indelningen kommundelar – Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tullinge och Tumba-Grödinge.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns tätorterna Norra Riksten, Sibble. Orterna Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tullinge är en del av tätorten Stockholm. Tumba är en kommungränsöverskridande tätort som även sträcker sig in i Salems kommun.

Postorter[redigera | redigera wikitext]

Inom kommunen finns följande postorter:

  • Grödinge (postnummer i serien 147 70/71 och 147 91/92) Ett mindre antal adresser finns gränsnära i Haninge och Nynäshamns kommuner
  • Norsborg (postnummer i serien 145 XX) Omfattar Norra Botkyrka. Ett fåtal gränsnära i Salems kommun
  • Tullinge (postnummer i serien 146 XX) Omfattar huvudsakligen kommundelen Tullinge. Enstaka adresser gränsnära i Haninge kommun (Dammbro)
  • Tumba (postnummer i serien 147 xx) Omfattar huvuddelen av centralorten med omnejd
  • Uttran (postnummer 147 60 - 147 63) Omfattar del av Tumba

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

De rödgröna styrde kommunen efter valet 2010 och behöll därefter makten efter valet 2014.[16] Efter valet 2018 tog en regnbågskoalition bestående av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet över makten.[17] Sen 28 augusti 2023 styrs Botkyrka av fyra partier bestående av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. [18]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026
Ordförande Vilde Marcus Ekman
Förste vice ordförande S Teodora Josimovic
Andre vice ordförande M Jimmy Baker

Gruppledare[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Botkyrka kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPPNyAFFSDNYDBPTUPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702246116
2246116
4989,8
3910
197342514810
42514810
6190,4
4615
197642910810
42910810
6187,6
4318
19795287714
5287714
6184,6
3427
198253215315
5325315
6183,4
3328
1985527232715
5273715
6180,8
3328
1988525474610
525474610
6176,2
3526
199132332337215
323333715
6176,0
3427
19945303414113
53034413
6176,6
3328
1998725353414
725353414
6169,35
3526
200262833849
62833849
6168,72
3328
200652533114415
525334415
6171,03
3328
201042443263213
424436313
6172,80
3724
201452375512310
523755310
6170,95
3427
201872349923612
723499612
7571,42
4530
2022824229932610
82499610
7564,61
4233
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026
Ordförande S Emanuel Ksiazkiewicz
Förste vice ordförande S Gabriel Melki
Andre vice ordförande M Stina Lundgren

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden[19] C Dag Ahlse S Selda Elcim TUP Carl Widercrantz
Kultur- och fritidsnämnden[20] - Robert Aslan C Namir Shamany TUP Therese Lind
Miljö- och hälsoskyddsnämnden[21] MP Niklas Gladh S Lena Ingren M Marie Spennare
Samhällsbyggnadsnämnden[22] S Gabriel Melki KD Yusuf Aydin M Boban Pejcic
Socialnämnden[23] L Ing-Marie Viklund S Martina Styffe M Albin Persson
Teknik- och fastighetsnämnden[24] KD Stefan Dayne MP Lisa Hellsing TUP Per Börjel
Utbildningsnämnden[25] S Yasemin Ergül KD Aday Bethkinne M Willy Viitala
Valnämnden[26] S Lars-Göran Liljedahl TUP Camilla Jägemalm
Vård- och omsorgsnämnden[27] S Tuva Lund KD Caroline Blom M Gül Alci

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Arbetslivet var i början av 2020-talet tydligt präglat av Botkyrkas roll som förortskommun då nästan 70 procent av de boende hade arbeten utanför kommunen och då främst i Stockholm. Samtidigt var andelen som pendlar till Botkyrka stor, omkring 30 procent av alla arbetstillfällen i kommunen hölls av inpendlare. Omkring 90 procent av företagen i kommunen var småföretag. Omkring 40 procent av den yrkesverksamma dagbefolkningen arbetade inom den offentliga sektorn och knappt en tiondel var sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Bland större företag inom tillverkningsindustrin märks DeLaval International AB och Alfa Laval AB. Andra viktiga näringsgrenar var handel, kommunikation samt finansiell verksamhet.[28]

Medelskattekraft per invånare över tid[redigera | redigera wikitext]

Källa SCB[29]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Norra delen av kommunen genomkorsas från nordöst mot sydväst av E4 och E20. Vid Alby avtar länsväg 258 söderut som vid Tumba har anslutning till länsväg 226 österut och slutar vid Vårsta där länsväg 225 ansluter från väster och tar av mot söder. Länsväg 257 tar av från 225:an österut.

Norra delen av kommunen genomkorsas av Västra stambanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg med stationer vid Tullinge och Tumba. Även Stockholms tunnelbana sträcker sig genom norra delen av kommunen med stationer vid Fittja, Alby, Hallunda och Norsborg som är slutstation på röda linjen.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 95 617 invånare (30 juni 2023), vilket placerar den på 24:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Botkyrka kommun 1970–2020[30]
ÅrFolkmängd
1970
  
26 673
1975
  
57 286
1980
  
65 218
1985
  
66 326
1990
  
68 542
1995
  
69 500
2000
  
73 097
2005
  
76 592
2010
  
82 608
2015
  
89 425
2020
  
94 847

Utländsk och svensk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Andel personer efter utländsk/svensk bakgrund i Botkyrka kommun 2019. Botkyrka är en av de svenska kommunerna vars befolkning har allra högst andel med utländsk bakgrund.

Den 31 december 2022 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 58 784, eller 61,63 % av befolkningen (hela befolkningen: 95 383 den 31 december 2022). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 35 384, eller 47,04 % av befolkningen (hela befolkningen: 75 216 den 31 december 2002).[31]

Bakgrund den 31 december 2022 Antal Andel (%) Varav män Kvinnor
Utrikes födda 41 643 43,66 21 601 20 042
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 17 141 17,97 8 728 8 413
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 8 027 8,42 4 209 3 818
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 28 572 29,96 14 414 14 158

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Botkyrka kommun.[32]

Födelseland 31 december 2021[32]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige &&&&&&&&&&053985.&&&&&053 985 56,64 % 80,00 %
2 Turkiet Turkiet &&&&&&&&&&&04957.&&&&&04 957 5,20 % 0,52 %
3 Irak Irak &&&&&&&&&&&03864.&&&&&03 864 4,05 % 1,40 %
4 Syrien Syrien &&&&&&&&&&&02757.&&&&&02 757 2,89 % 1,88 %
5 Polen Polen &&&&&&&&&&&02685.&&&&&02 685 2,82 % 0,91 %
6 Finland Finland &&&&&&&&&&&02291.&&&&&02 291 2,40 % 1,31 %
7 Pakistan Pakistan &&&&&&&&&&&01474.&&&&&01 474 1,55 % 0,23 %
8 Chile Chile &&&&&&&&&&&01148.&&&&&01 148 1,20 % 0,27 %
9 Bangladesh Bangladesh &&&&&&&&&&&01079.&&&&&01 079 1,13 % 0,12 %
10 Etiopien Etiopien &&&&&&&&&&&&0960.&&&&&0960 1,01 % 0,22 %

Sociala förhållanden[redigera | redigera wikitext]

Delar av orterna Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg klassades av 2021 som särskilt utsatta områden av polisen och delar av området Storvreten i Tumba klassades som utsatt område.[33]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Se även: Lista över fornlämningar i Botkyrka kommun

Botkyrka har tre kulturspår, dessa finns i Hallunda, Fittja och Norsborg.

Längs Hallunda kulturstig finns fornlämningar från bronsåldern och framåt. Längs stigen visas en av Stockholms största hällristningar, Slagstaristningen, men också Slagsta gård byggd under forntiden. Även 1700-talsbyggnaden Hallunda gård med dess 160 järnåldersgravar och byggnadsminnet Norborgs vattenverk finns längs stigen.[34]

En annan fornlämning är Botkyrkamonumentet, en gravsten från 1100-talet. Originalet finns numera på Historiska museet,[35] men en replika finns utanför Botkyrka kyrka.

Nässkansen[a] är en skans belägen i Grödinge distrikt. Den är av Erik Dahlbergstyp och klassad som fornlämning.[36]

Gårdar och torp (urval)[redigera | redigera wikitext]

Det finns en rad gårdar i kommunen med lång historia. Hammarby prästgård[b] är en möjlig fornlämning bestående av en bytomt, gravfält samt en husgrund och en källargrund.[37] Kumla gård[c] var en fornlämning, men är numer borttagen.[38] Längs Aspens naturstig finns både Hågelby gård och Lindhovs gård. Andra gårdar och torp är exempelvis Malmsjö gård, Norsborgs herrgård, Skrävsta gård, Sturehofs slott och Stora Uringe gård.

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält en stående med gloria försedd Sankt Botvidsbild av guld, hållande i högra handen en yxa och i den vänstra en fisk, båda av silver.

Botkyrka kyrka är helgad åt S:t Botvid, som lär vara begravd där. Därför hamnade han på Botkyrka landskommuns vapen, när ett sådant fastställdes 1954. Initiativ till vapnet togs av Erik Castegren, Pontus Eriksson och Evald Wahlström. Heraldikerämbetet arbetade fram ett förslag till vapenbild tecknad av konstnärinnan Brita Grep, en valvmålning av Sankt Botvid i Ytterlännäs gamla kyrka i Ångermanland och en skulptur från det gamla altarskåpet i Hammarby kyrka var förebild. Vid mitten av 1970-talet fanns planer på att ersätta vapnet. I vardagliga sammanhang ersattes vapnet med ett vågigt B. Efter en lång och het debatt beslutades dock 6 november 1978 att botvidsvapnet skulle fortsätta vara symbol för Botkyrka kommun. I samband med att Salems kommun avknoppades 1983 gjordes en översyn av vapenbilden och en enklare variant togs i bruk i januari 1983.[39]

Det registrerades hos PRV 1974 och återigen 1983, efter det att kommunen delats.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Se även: Kategori:Sportklubbar i Botkyrka kommun

I kommunen finns Lida friluftsområde[40] med exempelvis skidbacke, parkour och utegym.[41] Årligen delar kommunen ut stipendier, däribland Botkyrkas idrottsstipendium.[42]

I området finns ett flertal idrottsklubbar inom olika sporter, däribland Balrog oilers (innebandy), Grödinge SK (fotboll och innebandy), IFK Tumba Handboll, IFK Tumba Friidrott, IFK Tumba Hockey, Botkyrka HC (hockey), Arameiska/Syrianska Botkyrka IF (fotboll) och Norsborgs IF (hockey och fotboll).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ L2017:4372 (RAÄ-nummer:Grödinge 327:1)
  2. ^ L2017:1799 (RAÄ-nummer:Botkyrka 23:2)
  3. ^ L2017:2310 (RAÄ-nummer:Botkyrka 94:1)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, Internet Archive.[källa från Wikidata]
  2. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2023 och befolkningsförändringar 1 april - 30 juni 2023, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Huddinge tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 december 2014. https://web.archive.org/web/20141230042559/http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/Nyheter-och-pressmeddelanden/Behallare-for-Nyheter-och-Pressmeddelanden/Om-oar/. Läst 4 januari 2015. 
  12. ^ [a b] ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html. Läst 11 juni 2022. 
  13. ^ ”Ensta ö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/ensta-o.html. Läst 11 juni 2022. 
  14. ^ ”Pålamalm”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/palamalm.html. Läst 11 juni 2022. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ Nyheter, S. V. T.; Rundberg, Hampus (21 september 2018). ”Nytt blocköverskridande styre i Botkyrka”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/nytt-blockoverskridande-styre-i-botkyrka. Läst 11 juni 2022. 
  17. ^ ”Politiska partier”. www.botkyrka.se. https://www.botkyrka.se/kommun-och-politik/sa-styrs-kommunen/politik-och-organisation/politiska-partier. Läst 11 juni 2022. 
  18. ^ ”Styret i Botkyrka kastar ut Centerpartiet: Kan inte fortsätta”. Aftonbladet. 27 augusti 2023. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/kEz9nX/s-i-botkyrka-kastar-ut-c?fbclid=IwAR2KVQv50FWjAhUVTqPm021lGsYcmG6hz7ZGcvC6leAPjrJlh0dD8oDMWaI. Läst 28 augusti 2023. 
  19. ^ ”Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=51e6818b-c161-4d4e-823b-d0f96dd4f88f. Läst 14 juni 2022. 
  20. ^ ”Kultur- och fritidsnämnden - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=9cdda302-a4fc-4d3c-9b56-8e6b5e7d508c. Läst 14 juni 2022. 
  21. ^ ”Miljö- och hälsoskyddsnämnden - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=8f3b08bd-68b2-4ae3-9d0b-0f77323d6e47. Läst 14 juni 2022. 
  22. ^ ”Samhällsbyggnadsnämnden - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=fe890d98-ffbe-4722-974d-ca3c3401ba6c. Läst 14 juni 2022. 
  23. ^ ”Socialnämnden - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=7ea40952-7c0d-40b9-9826-b4c9a81de4b5. Läst 14 juni 2022. 
  24. ^ ”Teknik- och fastighetsnämnden - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=9f6a46ce-579d-4ec4-9170-7b67e5c44f5a. Läst 14 juni 2022. 
  25. ^ ”Utbildningsnämnden - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=ac830776-c0aa-4325-be36-8e93de6685d9. Läst 14 juni 2022. 
  26. ^ ”Valnämnden - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=a54e3bac-7a31-4b62-adb8-5ff65d2c2ee3. Läst 14 juni 2022. 
  27. ^ ”Vård- och omsorgsnämnden - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=58c9b5f6-1a73-4c8f-83c6-dd18c31e9ee5. Läst 14 juni 2022. 
  28. ^ ”Botkyrka - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/botkyrka. Läst 12 juni 2022. 
  29. ^ ”Skatteunderlag och skattekraft efter region. År 1995 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0101/SkatteKraft/?rxid=cb2ee66b-2d94-465a-a05f-0e91bcdc65dc. Läst 27 april 2017. 
  30. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/sq/120868. 
  31. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/. Läst 18 april 2023. 
  32. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 1 juni 2022. 
  33. ^ Kartgränser utsatta områden i region Stockholm. Polismyndigheten. 1 december 2021. sid. 3–6. https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/region-stockholm-kartgranser-utsatta-omraden-2021.pdf/download?v=3825cb67d892acb59e720df08052cfa8. 
  34. ^ ”Hallunda kulturstig – Visitbotkyrka.se”. visitbotkyrka.se. https://visitbotkyrka.se/hallunda-kulturstig/. Läst 11 juni 2022. 
  35. ^ ”Botkyrkamonumentet - Sveriges Historia”. sverigeshistoria.se. Arkiverad från originalet den 7 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220707052102/https://sverigeshistoria.se/for-elever/foremal/botkyrkamonumentet/. Läst 11 juni 2022. 
  36. ^ ”L2017:4372 Fästning/skansFornlämning”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/d7d9ecea-f1de-4594-86b6-7180c3dd0755. Läst 11 juni 2022. 
  37. ^ ”L2017:1799”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/7882fb41-f37c-4eb3-903e-254f6a7bf2c9. Läst 11 juni 2022. 
  38. ^ ”L2017:2310”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/ba35d9cd-95ed-4673-96b3-71e260e1b7c7. Läst 11 juni 2022. 
  39. ^ Sörmländska kommunvapen i Stockholms län, Ingrid Padel i Sörmlandsbygden 1985
  40. ^ ”Lida friluftsområde”. www.botkyrka.se. https://www.botkyrka.se/uppleva-och-gora/natur-och-friluftsliv/lida-friluftsomrade. Läst 12 juni 2022. 
  41. ^ ”Utforska via kartan”. Lida friluftsgård. https://lida.se/utforska-via-kartan/. Läst 12 juni 2022. 
  42. ^ ”Stipendier och Botkyrkas stjärnor”. www.botkyrka.se. https://www.botkyrka.se/uppleva-och-gora/stipendier-och-stod/stipendier-och-botkyrkas-stjarnor. Läst 12 juni 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Botkyrka kommun i Stockholms län
DistriktBotkyrka kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Fritidshusområden
Övriga orter
v • r
Naturreservat i Botkyrka kommun
Natura 2000
Övriga
v • r
Kommuner i Stockholms län
Stockholms läns vapen
Portal:Stockholm
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Botkyrka_kommun&oldid=53969926”