Botkyrka kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Tumba. Botkyrka kommun är en av tre kommuner som (år 2015) har fler invånare med utländsk bakgrund (56,88 %) än invånare med svensk bakgrund. De andra är Södertälje kommun och Haparanda kommun.[5]
Kommunen är belägen på ön Södertörn i norra delen av landskapet Södermanland med sjön Mälaren i norr och Östersjön (Mörkarfjärden, Himmerfjärden och Järnafjärden) i sydväst. Botkyrka kommun gränsar i norr till Ekerö kommun, i nordöst till Huddinge kommun, i sydöst till Haninge kommun, i söder till Nynäshamns kommun och i väster till Södertälje kommun och Salems kommun, alla i Stockholms län.
Kommunens område motsvarar socknarna Botkyrka och Grödinge. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
28 oktober 1904 inrättades Tumba municipalsamhälle som upplöstes vid utgången av 1956.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna inom området.
Botkyrka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av landskommunerna Botkyrka och Grödinge. 1974 införlivades Salems kommun som 1983 utbröts för att åter bli en egen kommun.[6]
Kommunen ingick från bildandet till 1 april 2007 i Huddinge tingsrätts domsaga (som fram till 1977 hette Svartlösa tingsrätts domsaga) och ingår sen dess i Södertörns tingsrätts domsaga.[7]
Blasonering: I rött fält en stående med gloria försedd Sankt Botvidsbild av guld, hållande i högra handen en yxa och i den vänstra en fisk, båda av silver.
Botkyrka kyrka är helgad åt S:t Botvid, som lär vara begravd där. Därför hamnade han på Botkyrka landskommuns vapen, när ett sådant fastställdes 1954. Det registrerades hos PRV 1974 och återigen 1983, efter det att kommunen delats.
| Befolkningsutvecklingen i Botkyrka kommun 1970–2015 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
26 673 |
| 1975 |
|
57 286 |
| 1980 |
|
65 218 |
| 1985 |
|
66 326 |
| 1990 |
|
68 542 |
| 1995 |
|
69 500 |
| 2000 |
|
73 097 |
| 2005 |
|
76 592 |
| 2010 |
|
82 608 |
| 2015 |
|
89 425 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 50 865, eller 56,88 % av befolkningen (hela befolkningen: 89 425 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 35 384, eller 47,04 %.[5]
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Botkyrka kommun 89 425 personer. Av dessa var 35 878 personer (40,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 13 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[9]
| Födelseland[9] |
|
31 december 2015
|
| 1 |
 Sverige |
&&&&&&&&&&053547.&&&&&053 547 |
| 2 |
Asien: Övriga länder |
&&&&&&&&&&&04919.&&&&&04 919 |
| 3 |
 Turkiet |
&&&&&&&&&&&04631.&&&&&04 631 |
| 4 |
Afrika: Övriga länder |
&&&&&&&&&&&03717.&&&&&03 717 |
| 5 |
 Irak |
&&&&&&&&&&&03292.&&&&&03 292 |
| 6 |
 Europeiska unionen: Övriga länder |
&&&&&&&&&&&03089.&&&&&03 089 |
| 7 |
 Finland |
&&&&&&&&&&&02895.&&&&&02 895 |
| 8 |
 Polen |
&&&&&&&&&&&02865.&&&&&02 865 |
| 9 |
Sydamerika |
&&&&&&&&&&&02188.&&&&&02 188 |
| 10 |
 Syrien |
&&&&&&&&&&&02061.&&&&&02 061 |
| 11 |
Europa utom EU: Övriga länder |
&&&&&&&&&&&01498.&&&&&01 498 |
| 12 |
 /
SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
&&&&&&&&&&&&0983.&&&&&0983 |
| 13 |
 Iran |
&&&&&&&&&&&&0626.&&&&&0626 |
| 14 |
 Afghanistan |
&&&&&&&&&&&&0497.&&&&&0497 |
| 15 |
Nordamerika |
&&&&&&&&&&&&0419.&&&&&0419 |
| 16 |
 Eritrea |
&&&&&&&&&&&&0410.&&&&&0410 |
| 17 |
 Tyskland |
&&&&&&&&&&&&0396.&&&&&0396 |
| 18 |
 Thailand |
&&&&&&&&&&&&0375.&&&&&0375 |
| 19 |
 Bosnien och Hercegovina |
&&&&&&&&&&&&0344.&&&&&0344 |
| 20 |
 Norge |
&&&&&&&&&&&&0194.&&&&&0194 |
| 21 |
 Somalia |
&&&&&&&&&&&&0188.&&&&&0188 |
| 22 |
 Danmark |
&&&&&&&&&&&&0115.&&&&&0115 |
| 23 |
 Sovjetunionen |
&&&&&&&&&&&&0102.&&&&&0102 |
| 24 |
Oceanien |
&&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034 |
| 25 |
 Island |
&&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024 |
| 26 |
Okänt födelseland |
&&&&&&&&&&&&&016.&&&&&016 |
Botkyrka ligger på ön [10] Södertörn i landskapet Södermanland och gränsar till kommunerna Huddinge, Södertälje, Salem, Haninge, Nynäshamn samt Ekerö via Vårbyfjärden. I norr gränsar kommunen till Mälaren via Slagstafjärden och Fittjaviken. Två sydliga utlöpare av Mälaren, Albysjön och Tullingesjön finns och den förstnämnda ligger på gränsen till Huddinge kommun medan den andra ligger utanför Tullinge. Norra kommundelen domineras till stor del av bebyggda områden, medan den södra delen består av mycket skog och äng. Längst i söder tar kommunen även del av havet genom Grödingeviken, en del av Östersjön.
Kommunen har flera friluftsområden och naturreservat. Vid Albysjön finns ett friluftsområde. I södra kommunen ligger naturreservatet Pålamalm som även går in i Haninge kommun. Utanför Tullinge, vid Lida, ligger också ett friluftsområde (se Lida friluftsgård). Här finns det möjlighet till skogsvandring, jogging, cykling, träning och bärplockning.
- Se även Lista över insjöar i Botkyrka kommun
Distrikt inom Botkyrka kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[11]:
Av kommunen använd indelning i kommundelar
Inom kommunen finns följande postorter:
- Grödinge (postnummer i serien 147 70/71 och 147 91/92) Ett mindre antal adresser finns gränsnära i Haninge och Nynäshamns kommuner
- Norsborg (postnummer i serien 145 XX) Omfattar Norra Botkyrka. Ett fåtal gränsnära i Salems kommun
- Tullinge (postnummer i serien 146 XX) Omfattar huvudsakligen kommundelen Tullinge. Enstaka adresser gränsnära i Haninge kommun (Dammbro)
- Tumba (postnummer i serien 147 xx) Omfattar huvuddelen av centralorten med omnejd
- Uttran (postnummer 147 60 - 147 63) Omfattar del av Tumba
Norra delen av kommunen genomkorsas från nordöst mot sydväst av E4 och E20. Vid Alby avtar länsväg 258 söderut som vid Tumba har anslutning till länsväg 226 österut och slutar vid Vårsta där länsväg 225 ansluter från väster och tar av mot söder. Länsväg 257 tar av från 225:an österut.
Norra delen av kommunen genomkorsas av Västra stambanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg med stationer vid Tullinge och Tumba. Även Stockholms tunnelbana sträcker sig genom norra delen av kommunen med stationer vid Fittja, Alby, Hallunda och Norsborg som är slutstation på röda linjen.
| Presidium 2014–2018 |
| Ordförande |
S
|
Inger Roos |
| Förste vice ordförande |
S
|
Mattias Gökinan |
| Andre vice ordförande |
M
|
Anders Byrsenius |
Mandatfördelning i Botkyrka kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
AFF |
SD |
NYD |
BP |
TUP |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
2 |
24 |
|
|
|
|
|
|
6 |
11 |
|
6 |
|
49 |
89,8 |
|
| 1973 |
4 |
25 |
|
|
|
|
|
|
14 |
8 |
|
10 |
|
61 |
90,4 |
|
| 1976 |
4 |
29 |
|
|
|
|
|
|
10 |
8 |
|
10 |
|
61 |
87,6 |
|
| 1979 |
5 |
28 |
|
|
|
|
|
|
7 |
7 |
|
14 |
|
61 |
84,6 |
|
| 1982 |
5 |
32 |
1 |
|
|
|
|
|
5 |
3 |
|
15 |
|
61 |
83,4 |
|
| 1985 |
5 |
27 |
2 |
3 |
|
|
|
|
2 |
7 |
|
15 |
|
61 |
80,8 |
|
| 1988 |
5 |
25 |
4 |
7 |
|
|
|
|
4 |
6 |
|
10 |
|
61 |
76,2 |
|
| 1991 |
3 |
23 |
3 |
|
|
2 |
3 |
|
3 |
7 |
2 |
15 |
|
61 |
76,0 |
|
| 1994 |
5 |
30 |
3 |
|
|
|
4 |
|
1 |
4 |
1 |
13 |
|
61 |
76,6 |
|
| 1998 |
7 |
25 |
3 |
|
|
|
5 |
|
|
3 |
4 |
14 |
|
61 |
69,35 |
|
| 2002 |
6 |
28 |
3 |
|
|
|
3 |
|
|
8 |
4 |
9 |
|
61 |
68,72 |
|
| 2006 |
5 |
25 |
3 |
|
|
|
3 |
1 |
1 |
4 |
4 |
15 |
|
61 |
71,03 |
|
| 2010 |
4 |
24 |
4 |
|
3 |
|
2 |
6 |
|
3 |
2 |
13 |
|
61 |
72,80 |
|
| 2014 |
5 |
23 |
7 |
|
5 |
|
|
5 |
1 |
2 |
3 |
10 |
|
61 |
70,95 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Källa[12]
| Nämnd |
Ordförande |
1e vice ordförande |
2e vice ordförande |
| Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden |
S
|
Marcus Ekman |
MP
|
Ali Khalil |
L
|
Lars Johansson |
| Kultur- och fritidsnämnden |
S
|
Robert Aslan |
MP
|
Deniz Bulduk |
KD
|
Yusuf Aydin |
| Miljö- och hälsoskyddsnämnden |
MP
|
Myrna Persson |
S
|
Maria Gawell Skog |
C
|
Robert Steffens |
| Samhällsbyggnadsnämnden |
S
|
Gabriel Melki |
S
|
Youbert Aziz |
M
|
Jimmy Baker |
| Socialnämnden |
V
|
Mats Einarsson |
S
|
Robert Rasmusson |
M
|
Yngve RK Jönsson |
| Tekniska nämnden |
MP
|
Fredrik Olsson |
S
|
Lena Ingren |
KD
|
Stefan Dayne |
| Utbildningsnämnden |
S
|
Emanuel Ksiazkiewicz |
MP
|
Aydan-Sedef Özkan |
M
|
Stina Lundgren |
| Valnämnden |
S
|
Lars-Göran Liljedahl |
M
|
Ulf Hjalmarsson |
| Vård- och omsorgsnämnden |
S
|
Tuva Lund |
V
|
Kerstin Amelin |
M
|
Kia Hjelte |
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2017”. Statistiska centralbyrån. 18 augusti 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2017/. Läst 21 augusti 2017.
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ [a b] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 11 december 2015)
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Huddinge tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Skatteunderlag och skattekraft efter region. År 1995 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0101/SkatteKraft/?rxid=cb2ee66b-2d94-465a-a05f-0e91bcdc65dc. Läst 27 april 2017.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket2/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december-2015/. Läst 31 januari 2017. [död länk]
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 december 2014. https://web.archive.org/web/20141230042559/http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/Nyheter-och-pressmeddelanden/Behallare-for-Nyheter-och-Pressmeddelanden/Om-oar/. Läst 4 januari 2015.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Nämnder - Botkyrka kommun”. www.botkyrka.se. http://www.botkyrka.se/kommunochpolitik/politikochnamnder/namnder. Läst 9 november 2015.
Sverige
Turkiet
Irak
Europeiska unionen: Övriga länder
Finland
Polen
Syrien
/
Iran
Afghanistan
Eritrea
Tyskland
Thailand
Bosnien och Hercegovina
Norge
Somalia
Danmark
Sovjetunionen
Island
Wikimedia Commons har media som rör Botkyrka kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
