Ål-Kilen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ål-Kilen
småort
Land Sverige Sverige
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Leksands kommun
Distrikt Åls distrikt
Koordinater 60°38′1″N 15°3′12″Ö / 60.63361°N 15.05333°Ö / 60.63361; 15.05333
Area 36 ha (2015)[1]
Folkmängd 116 (2015)[1]
Befolkningstäthet 3,222 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Småortskod S6953[2]
Ortens läge i Dalarnas län
Red pog.svg
Ortens läge i Dalarnas län
SCB:s småortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Ål-kilen, eller bara Kilen, är en småort i Åls socken, Leksands kommun i Dalarna.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Byn förekommer i skriftliga källor första gången 1482 ('Kylenom'). I äldsta skattelängden från 1539 upptas 3 hemman i Ål-kilen. Älvsborgs hjälpskatteregister 1571 upptar 6 hemman i byn. I Mantalslängden 1668 uppräknas 16 hushåll, medan Holstensons karta från samma år har 8 gårdstecken i byn, samt ett vid 'Hobäriet' (Hoberget, ett berg nordöst om byn). 1766 upptar mantalslängden 34 hushåll, medan mantalslängden från 1820 upptar 36. Som störst befolkning hade byn mellan 1820 och 1871, med som mest 205 innevånare. I början av 1920-talet då Karl-Erik Forsslund besökte byn fanns här 34 gårdar.

En byskola uppfördes 1864. Ål-kilen har även haft flera industrier. Flaggstångssten bröts vid Hoberget i början av 1900-talet, vid Björs snickeri har dalakistor tillverkats, på 1950-talet gjorde man även trampbilar. En plastindustri har också funnits i byn, samt en mekanisk verkstad för tillverkning av vedklyvar.

En intressant notering är att en gård i Ål-kilen rödfärgades redan 1781, detta är det äldsta belägget på en rödfärgad bondstuga i Dalarna. Annars dröjde det till mitten av 1800-talet innan boningshusen började rödfärgas och början av 1900-talet innan även ladugårdarna fick rödfärg. Ål-Kilen är också bekant Häxprocessen i Ål, som var Sverige sista häxprocess, och där alla de anklagade kvinnorna kom från Ål-Kilen.

På Ål-Kilens marker efter den gamla landsvägen låg även Leksands tingslags gamla avrättningsplats, den sista avrättningen skall ha skett här 1850.

Byn är även rik på slagg från myrmalmsframställning, bland annat vid Stråttbäcken norr om byn, i skogskanten mot Söder Rälta, utefter Dalälvens gren Öälven mitt för Morkarlöns södra del, samt i grävningar mitt i byn, intill den planterade björkhagen "Parken".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Roland; Byar och Fäbodar i Leksands kommun - Kulturhistorisk analys, Falun, 1983

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Småorter 2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016, läs online
  2. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016