Leksands kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Leksands kommun
Kommun
Leksand vapen.svg
Vapensköld för Leksands kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Dalarnas län
Landskap Dalarna
Domkrets Mora domkrets
Läge 60°44′0″N 15°0′0″Ö / 60.73333°N 15.00000°Ö / 60.73333; 15.00000
Centralort Leksand
Areal 1 411,98 km² (2015-01-01)[1]
76:e största (av 290)
 - land 1 221,26 km²
 - vatten 190,72 km²
Folkmängd 15 673 (2018-03-31)[2]
152:a största (av 290)
Befolkningstäthet 12,83 invånare/km²[2][1]
218:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Ulrika Liljeberg (C)
GeoNames 2696649
Kommunkod 2029
Tätortsgrad (%) 82 (2015)[4]
Antal anställda 1 725 ()[3]
Leksand Municipality in Dalarna County.png
Webbplats: www.leksand.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Leksands kommun (uttal) är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Leksand vilket gör kommunen till en av de 42 som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort. Kommunen ligger vid sjön Siljan. Genom kommunen flyter Österdalälven som mynnar ut i Östersjön.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Leksand, Siljansnäs (från 1875) och Ål. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock bildades Siljansnäs landskommun 1875 genom en utbrytning ur Leksands landskommun.

Leksandsnorets municipalsamhälle inrättades 11 november 1904 och upplöstes vid årsskiftet 1966/1967.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Leksands kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Leksands landskommun. 1974 införlivades Ål och Siljansnäs kommuner.[5]

Den 1 januari 1990 överfördes ett område med 6 personer från Leksands kommun och Åls församling till Falu kommun och Bjursås församling.[6]

Kommunen ingick sedan bildandet till 1 september 2001 i Leksands domsaga och ingår sen dess i Mora domsaga.[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld en svart nyckel.[8]

Leksands kyrka var ursprungligen vigd åt S:t Peter (Petrus) och hans attribut var en nyckel, därav kommunvapnet vilket härstammar från ett sockensigill från 1625. Vapnet fastställdes som vapen för Leksands församling (och för landskommunen) år 1950. 1974 slogs Leksand ihop med Siljansnäs och Ål. Alla de tidigare kommunerna hade haft heraldiska vapen, men den namngivande enhetens vapen registrerades hos PRV för Leksands kommun år 1974.

En träskulptur föreställande S:t Peter med nyckeln i hand pryder mycket riktigt gaveländan över koret på Leksands kyrka. Det ursprungliga sockensigillet har texten: "SIGILLVM - LIXANDENSE 1625".

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Leksands kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
12 347
1975
  
12 761
1980
  
13 572
1985
  
13 930
1990
  
14 805
1995
  
15 440
2000
  
15 240
2005
  
15 440
2010
  
15 289
2015
  
15 326
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Leksands kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[9]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det nio tätorter i Leksands kommun.

Nr Tätort Befolkning
1 Leksand &&&&&&&&&&&06107.&&&&&06 107
2 Insjön &&&&&&&&&&&02141.&&&&&02 141
3 Siljansnäs &&&&&&&&&&&01271.&&&&&01 271
4 Häradsbygden &&&&&&&&&&&&0696.&&&&&0696
5 Tällberg &&&&&&&&&&&&0875.&&&&&0875
6 Västanvik &&&&&&&&&&&&0472.&&&&&0472
7 Djura &&&&&&&&&&&&0387.&&&&&0387
8 Alvik &&&&&&&&&&&&0304.&&&&&0304
9 Hjortnäs &&&&&&&&&&&&0259.&&&&&0259

Centralorten är i fet stil.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Leksand ligger vid riksväg 70 som förbinder Leksand norrut och söderut. Det finns tre järnvägsstationer i kommunen, en i centralorten Leksand, en i Insjön och en i Tällberg. Från Leksand går dagligen flera direkttåg och tåg med anslutning till bland annat Stockholm, Mora, Borlänge, Falun, Örebro och Gävle. Restid från Leksand till Stockholm är ca 3 timmar. Det går även expressbussar dagligen till Stockholm och Uppsala.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Ordförande i kommunfullmäktige var mellan 2010 och 2014 Lasse Nygård (c).

I kommunen finns ett antal byaråd med en samordnande funktion vilka är geografiskt fördelade och fungerar som intresseföreningar med valda ledamöter från föreningar och företag i respektive område.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
C
Per-Erik Ingels
Förste vice ordförande
S
Lars-Erik Jansson
Andre vice ordförande
M
Mats Stenmark

Källa:[10]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2015–2018
Ordförande
C
Ulrika Liljeberg
Förste vice ordförande
M
Anne-Lie Stenberg
Andre vice ordförande
KD
Mikael Kyller
Tredje vice ordförande
S
Viktor Zakrisson

Källa:[11]

Kommunala nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Individnämnden
KD
Erica Strid
C
Kenneth Dahlström
Jävsnämnden
S
Karin Nyström
C
Bertil Andersson
Valnämnden
C
Rune Bröms
S
Kent Dahlquist

Källa:[12]

Mandatfördelning i valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSPISDNYDLPByPCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701411613
141163
3586,8
287
19731819525
1819525
4989,2
409
19761819525
1819525
4990,1
3217
19791917427
1917427
4988,9
3316
198218117238
1817238
4989,6
3415
1985115119436
1519436
4988,2
3217
1988115319344
15319344
4984,7
3118
19912132215456
2132215456
4984,6
3019
19943153117235
315317235
4985,4
2821
19985102219155
510221955
4980,78
2623
20025101219354
510219354
4979,61
2821
2006312215377
312215377
4981,48
2425
201021131211289
2113211289
4983,28
2524
201431233411166
3123341166
4985,91
2227
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Containerterminal i Insjön som används för bland annat import av varor till Clas Olsson och export av träprodukter.

Leksands kommun har enligt Svenskt Näringsliv Dalarnas bästa företagsklimat och 28:e bästa i landet. Det finns ca 1000 företag varav de flesta är småföretag. De största privata arbetsgivarna är:

Kommunen har även ett välutvecklat samarbete med Tobetsu i Japan som cirka 400 arbetstillfällen är relaterade till.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har åtta grundskolor placerade i Leksand, Insjön, Siljansnäs, Tällberg, Ullvi, Sjugare, Djura och Gärde. Det finns även en kristen friskola vars huvudman är Stiftelsen Segerbaneret.

Leksands gymnasium tar även in elever från Gagnefs kommun, som inte har ett eget gymnasium, och till vissa program elever från Rättviks kommun. I anslutning till gymnasiet finns en kommunal musikskola.

Högskolan Dalarna har en filial i Leksand med cirka 300 studenter.

I kommunen finns även ett antal folkhögskolor. Bland annat finns Västanviks folkhögskola med inriktning på teckenspråk och döva personer, samt Leksands Folkhögskola med inriktning på hantverk, form och design samt personlig utveckling.

Jofa Hockeyskola har sommarkurser för ungdomar från hela landet.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

I Leksand finns kulturhus med tillhörande bibliotek, kommunal musikskola, konstmuseum och hembygdsgård. Det finns också ett aktivt spelmanslag. I Leksand finns också Leksands kyrka, en av landets största landsbygdskyrkor med en unik lökkupol. På tillhörande kyrkogård ligger Hugo Alfvén begravd. Bredvid kyrkan ligger sommarhuset Hildasholm som lät byggas av Axel Munthe. I Leksand finns också Karlfeldtgården, där Erik Axel Karlfeldt bodde om somrarna.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Leksand har sju vänorter:

Dessutom finns ett samarbete mellan Leksands gymnasium och Soroti Secondary School i Uganda. Samarbetet har pågått sedan år 2002 och innebär bland annat att elever från Samhällsprogrammet i Leksand kan göra sina projektarbeten mot Uganda och får även möjligheten att göra en studieresa under sista året av utbildningen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018”. Statistiska centralbyrån. 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/. Läst 13 maj 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Statistiska centralbyrån: Folkmängd 31 dec 1989 enligt indelningen 1 jan 1990; Del 1-2 Kommuner och församlingar m m Bilaga 2, avdelning b, sida 88 Läst 25 januari 2016
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Leksands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ ”Heraldiskt register”. Riksarkivet. http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=16210&refid=1265&HeraldikID=164. Läst 6 maj 2011. 
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. Leksands kommun. http://www.leksand.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Kommunfullmaktige/Kommunfullmaktiges-ledamoter/. Läst 7 mars 2016. 
  11. ^ ”Kommunstyrelsens ledamöter 2015-2018”. Leksands kommun. http://www.leksand.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Kommunstyrelsen/Kommunstyrelsens-ledamoter-2011-2014/. Läst 7 mars 2017. 
  12. ^ ”Utskott och nämnder”. Leksands kommun. http://www.leksand.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Forvaltningar-och-namnder/. Läst 7 mars 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]