Çatalhöyük

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Världsarv
Neolitiska platsen Çatalhöyük
Arkeologiska utgrävningar i Çatalhöyük.
Arkeologiska utgrävningar i Çatalhöyük.
Geografiskt läge
Koordinater 37°40′0″N 32°49′41″Ö / 37.66667°N 32.82806°Ö / 37.66667; 32.82806Koordinater: 37°40′0″N 32°49′41″Ö / 37.66667°N 32.82806°Ö / 37.66667; 32.82806
Plats Anatolien
Land Turkiet
Region* Asien och Stilla havet
Data
Typ Kulturarv
Kriterier ii, iv
Referens 1405
Historik
Världsarv sedan 2012  (36:e mötet)
Çatalhöyük på kartan över Turkiet
Red pog.svg
Çatalhöyük
Çatalhöyük på kartan över Turkiet.
* Enligt Unescos indelning.

Çatalhöyük (eller Çatal Hüyük, [ʧɑtɑl højyk], turkiska för "gaffelhögen") är en arkeologisk utgrävning av en neolitisk stad i södra Anatolien, Turkiet.

Den har grävts ut i två omgångar. Dels i början av 1960-talet under ledning av James Mellaart, dels från 1993 under ledning av Ian Hodder.

Den var i bruk från ca 7400 f.Kr. till ca 6000 f.Kr. Den antas ha haft uppemot 2000 hus och 8000 invånare, Dess invånare jagade vilda djur men odlade även säd och ärtor, födde upp får och boskap och bedrev handel med snäckor och speglar av obsidian (vulkaniskt glas) från en närbelägen vulkan.

Inuti många av invånarnas rektangulära hus av obränt tegel, finns det plattformar under vilka de döda begravdes. I bostadshusen har man funnit en del märkliga målade och skulpterade utsmyckningar. Den märkligaste är en komposition i stor skala med män och kvinnor, vilka är framställda i starka färger i silhuett, men trots det mycket naturalistiskt med känsla för kroppstyngd och rörelse. Till skillnad från tidigare, paleolitiska målningar har dessa utförts på ett preparerat underlag, en jämnt färgad, slätputsad yta, inte på ett naturligt underlag. Figurerna avbildas fortfarande som om de befann sig i ett tomrum utan marklinjer eller bakgrund, men väggens form ger ett intryck av rektangulär inramning. Ett betydelsefullt steg hade tagits mot en bildframställning inom ett definierat "bildrum". Enligt arkeologer är det omöjligt att avgöra hur pass spridd den här typen av målning kan ha varit.

Dessutom har välgjorda figuriner, föreställande människor och djur, återfunnits. Den kanske mest omdiskuterade av dessa är en avbildning av en kvinna som sitter på en stol, och som stödjer sina armar på leoparder. Den har anmärkningsvärda likheter med senare avbildningar av den anatoliska gudinnan Kybele.

Husen skiljer sig inte mycket i storlek, det har inte återfunnits några tecken på administrativa centra eller stora sociala skillnader. Den nuvarande utgrävningsledaren Ian Hodder har av detta dragit slutsatsen att den sociala strukturen i staden var egalitär.

Çatalhöyük är unikt, och livet i Mindre Asien under neolitisk tid gavs en helt oväntad belysning då bosättningen upptäcktes i början av 1960-talet. Den neolitiska anatoliska bosättningen vid Hacilar, är mycket mindre och har en annan karaktär.

2009 sattes Çatalhöyük upp på Turkiets tentativa världsarvslista.[1] och den 1 juli 2012 fick området världsarvsstatus.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ian Hodder: The Leopard's Tale: Uncovering the Mysteries of Çatalhöyük, Thames and Hudson, London 2006
  • James Mellaart. Çatal Hüyük: a Neolithic Town in Anatolia, Thames and Hudson, London 1967

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Neolithic Site of Catalhoyuk” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/tentativelists/5410/. Läst 2012-06-22. 
  2. ^ ”Four natural and four cultural properties added to UNESCO’s World Heritage List on Sunday” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/news/902. Läst 2012-07-02. 

Se även[redigera | redigera wikitext]


Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Çatalhöyük.