Österreichische Galerie Belvedere

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Österreichische Galerie Belvedere
Vien upper belvedere1.jpg
Övre Belvedere, museets huvudbyggnad.
Information
Typ av museumKonstmuseum
PlatsWien 3 (Landstraße), Prinz-Eugen-Straße 27, Österrike
Etablerat1903 (som Moderne Galerie)
Besökare per år343 064 (2020)[1]
MuseichefStella Rollig (2017–)[2]
Wolfgang Bergmann (2017–)
Webbplats
https://www.belvedere.at

Österreichische Galerie Belvedere är ett konstmuseum i slottet Schloss Belvedere i centrala Wien. Det innehåller många epokers konst, från medeltiden över barocken och in i 2000-talet. En tyngdpunkt ligger på österrikiska målare från fin de siècle och jugend. Belvedere äger världens största samling av Gustav Klimts målningar. Museets höjdpunkter innefattar Gustav Klimts Kyssen (1908) och Judit och Holofernes (1901), samt tavlor av de österrikiska konstnärerna Egon Schiele och Oskar Kokoschka,

Historik[redigera | redigera wikitext]

Gustav Klimt: Kyssen (1908, detalj).

Den statliga institutionen Österreichische Galerie Belvedere (sedan 2007 enbart Belvedere) öppnades 1903 efter påtryckningar på kunglig och kejserlig ministernivå från mängder av dåtida konstnärer som till exempel Carl Moll. Den fick namnet Moderne Galerie och inrättades i Orangeriet i Nedre Belvedere. Wien hade runt sekelskiftet blivit ett centrum för modern bildkonst. Avgörande för detta var bildandet av konstnärsföreningen Vereinigung bildender Künstler - Secession år 1897. En av de väsentligaste talesmännen vid bildandet av denna Wiener Secession var målaren Gustav Klimt.

Secessionisterna runt Klimt bemödade sig om att göra samtida europeisk konst tillgänglig i Wien och skänkte därför i samband med öppnandet av Moderne Galerie en rad bilder och skulpturer till staten, däribland Vincent van Goghs "Landskap vid Auvers" från 1890.[3]

År 1909 döptes Moderne Galerie om till k.k. Österreichische Staatsgalerie [4] och museets samlingsområde utvidgades till alla perioder av österrikisk konst. Även om så var, förblev Staatsgalerie ändå förknippat med secessionisternas verk, vilket i Wien hade blivit synonymt med jugend.

Efter första världskrigets slut ställdes även utrymmen i Övre Belvedere till museets förfogande. Fram till 1914 hade dessa bebotts av kronprinsen ärkehertig Franz Ferdinand. Österreichische Galerie, som det nu (utom under nazitiden) kallades, hade i Nedre Belvedere ett barockmuseum, i Övre Belvedere ett 1800-talsmuseum och i Orangeriet ett modernt museum. Mängder av bilder förvärvades, däribland verk av Gustav Klimt och Egon Schiele.

Fram till år 2000 hade museet 33 av Klimts målningar i sin ägo. Därefter har tio av dessa restituerats som stöldkonst till sina rättmätiga ägare, dvs ättlingar till personer som fråntogs sin egendom under nazitiden. Fem av dessa målningar, bland annat Adele Bloch-Bauer I (1907), fick Österrike en förköpsrätt på, till ett pris av 300 miljoner dollar. Efter en debatt i Österrikes parlament 2006 beslöt regeringen att avstå från köp.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, www.vienna.at, läst: 13 maj 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ Stella Rollig wird neue Direktorin im Belvedere (på tyska), Kurier, 17 oktober 2016, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Denna målning hänger idag på Kunsthistorisches Museum i Wien.
  4. ^ Förkortningen k.k. står för dubbelmonarkins "kejserliga" och "kungliga" konstitution.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sabine Grabner: Mehr als Biedermeier. Klassizismus, Romantik und Realismus in der Österreichischen Galerie Belvedere (München 2006) ISBN 3-7774-3145-1

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]