Österrikes förbundspresident

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bundespräsident
Flag of Austria (state).svg
Förbundspresidentens flagga
Alexander Van der Bellen 2016 (cropped).jpg
Nuvarande
Alexander Van der Bellen
sedan 26 januari 2017
Residens Hofburg, Wien
Mandatperiod 6 år, kan förnyas en gång
Inrättat 12 november 1918[1]
Webbplats bundespraesident.at
Presidentkansliet i Wien.
Österrikes statsskick
Coat of arms of Austria, depicting the black eagle.
Denna artikel ingår i en artikelserie
Konstitution
Författningen
Lagstiftande makt
Nationalrådet
Förbundsrådet
Revisionsverket
Ombudsman
Statsskick
Förbundspresidenten
Förbundsregeringen
Förbundskanslern
Minister
Domstolsväsen
Författningsdomstolen
Förvaltningsdomstolen
Regioner
Förbundsländer
Lantdagen
Delstatsregeringen
Distrikt
Kommuner
Direkt demokrati
Folkomröstning
Folkinitiativ
Politiska partier
SPÖ, ÖVP, FPÖ, GRÜNE, TS, NEOS
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Österrikes författningssamling
Österrike-portalen

Österrikes förbundspresident (tyska: Bundespräsident Österreichs) är Österrikes statsöverhuvud, som väljs direkt av det österrikiska folket för en ämbetsperiod på sex år och kan omväljas en gång. Nuvarande förbundspresident är Alexander Van der Bellen, som i december 2016 valdes för en första mandatperiod på sex år. Förbundspresidentens residens ligger i Hofburg i centrala Wien.

Val av förbundspresident[redigera | redigera wikitext]

Österrikes förbundspresident väljs i allmänna och direkta val. Röstberättigade är alla österrikiska medborgare som har fyllt 18 år. Valbara är alla österrikiska medborgare som har fyllt 35 år och som inte är medlemmar av regerande kungahus eller medlemmar av en släkt som någon gång regerat.

Förbundspresidentens ämbetsperiod är sex år. Han eller hon kan omväljas en gång.

Förbundspresidentens uppgifter[redigera | redigera wikitext]

Förbundspresidentens uppgifter är i första hand representativa och ceremoniella. Ändock har han eller hon vissa politiska befogenheter.

Den politiskt viktigaste befogenheten är att utse regeringen. Förbundspresidenten ger efter ett nationalrådsval en partiordförande i uppdrag att bilda regering. Det måste inte nödvändigtvis vara det största partiets ordförande (som det till exempel var år 2000). Lyckas partiordföranden med detta utnämner presidenten förbundskanslern och – på dennes förslag – ministrarna. Förbundspresidenten kan därvid vägra att utse föreslagna ministrar, vilket har hänt. Förbundspresidenten har också befogenheten att entlediga enskilda ministrar på förslag av förbundskanslern. Han eller hon kan också entlediga hela regeringen och upplösa nationalrådet, något som hittills aldrig har hänt.

Förbundspresidenten verkar också som statens notarius publicus. Han eller hon attesterar nya lagar och lagändringar och prövar att de har kommit till i enlighet med författningen, men Förbundspresidenten har inte befogenhet att pröva dem med avseende på innehållet, vilket är författningsdomstolens uppgift. Dessutom har förbundspresidenten befogenhet att utnämna statliga ämbetsmän, officerare och domare. Utnämningsrätten är delvis delegerad till ministrarna, utom när det gäller de högsta positionerna. Även benådningsrätten ligger hos förbundspresidenten.

Förbundspresidentens entledigande[redigera | redigera wikitext]

Förbundspresidenten kan bara avsättas efter en folkomröstning. Belsut om folkomröstning tas av nationalrådet och kräver en majoritet på två tredjedelar. Efter beslutet får förbundspresidenten inte utöva sitt ämbete fram till folkomröstningen. Skulle en majoritet rösta för förbundspresidenten, anses han eller hon vara omvald varvid nationalrådet upplöses och nyval utlyses.

Regler vid förhinder[redigera | redigera wikitext]

Om förbundspresidenten är förhindrad att utöva sitt ämbete fungerar förbundskanslern som ställföreträdare i högst tjugo dagar. Efter tjugo dagar övertas vikariatet av ett kollegium bestående av de tre talmännen i nationalrådet. Dör förbundspresidenten tar talmanskollegiet över direkt.

Österrikes förbundspresidenter sedan 1918[redigera | redigera wikitext]

1938–1945 var Österrike del av Stortyska riket där Adolf Hitler var statsöverhuvud.
Första republikens förbundspresidenter (1918–1938)
Nr namn född–död ämbetsperiod parti
1 Karl Seitz 1869–1950 1919–1920 SDAPÖ
2 Michael Hainisch 1858–1940 1920–1928 fristående
3 Wilhelm Miklas 1872–1956 1928–1938 CS
Andra republikens förbundspresidenter (från 1945)
Nr namn född–död ämbetsperiod parti
1 Karl Renner 1870–1950 1945–1950 SPÖ
2 Theodor Körner 1873–1957 1951–1957 SPÖ
3 Adolf Schärf 1890–1965 1957–1965 SPÖ
4 Franz Jonas 1899–1974 1965–1974 SPÖ
5 Rudolf Kirchschläger 1915–2000 1974–1986 fristående
6 Kurt Waldheim 1918–2007 1986–1992 ÖVP
7 Thomas Klestil 1932–2004 1992–2004 ÖVP
8 Heinz Fischer född 1938 2004–2016 SPÖ
9 Alexander Van der Bellen född 1944 fr.o.m. 2017 Oberoende/De gröna

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Finland.html. Läst 27 juni 2011.