1635

	1635 – MDCXXXV; 389 år sedan
	År; 1632 \| 1633 \| 1634; 1635; 1636 \| 1637 \| 1638
	Årtionde; 1610-talet \| 1620-talet ; 1630-talet; 1640-talet \| 1650-talet
	Århundrade; 1500-talet ; 1600-talet; 1700-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar ;
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1635 ; MDCXXXV
Ab urbe condita	2387
Armeniska kalendern	1084 ; ԹՎ ՌՁԴ
Assyriska kalendern	6385
Bahaikalendern	-209–-208
Bengaliska kalendern	1042
Berberkalendern	2585
Brittiskt regeringsår	10 Cha. 1 – 11 Cha. 1
Buddhistisk kalender	2179
Burmesiska kalendern	997
Bysantinska kalendern	7143–7144
Koptiska kalendern	1351–1352
Erianska kalendern	2801
Etiopiska kalendern	1627–1628
Judiska kalendern	5395–5396
Vikram Samvat	1691–1692
Sakakalendern	1557–1558
Kaliyuga	4736–4737
Holocen kalender	11635
Nri-Igbo	635–636
Persiska kalendern	1013–1014
Muslimska kalendern	1044–1045
Nengō (Japan)	Kan'ei 12; (寛永12年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorian minus 10 dagar
Koreanska kalendern	3968
Minguokalendern	277 före ROC; 民前277年
Thailändsk kalender	2178
Unixtid

1635 (MDCXXXV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Händelser

22 februari – Franska Akademin i Paris, Frankrike grundas som nationell akademi för bevarandet av det franska språket.^[1]

April – Axel Oxenstierna besöker Frankrike, där han förhandlar fram en fastare allians mellan Sverige och Frankrike, som nu går in aktivt i trettioåriga kriget.

30 maj – Den tysk-romerske kejsaren Ferdinand II sluter fred i Prag med kurfurst Johan Georg I av Sachsen och katolska ligan. Freden innebär att alla områden i Tyskland ska behålla den trosriktning (katolicism eller protestantism) som de hade den 12 november 1627, att Bayern övertar Pfalz ställning som kurfurstendöme, att Sachsen övertar Lausitz från Böhmen, att man ska bilda en gemensam tysk rikshär, att alla särförbund, både katolska ligan och det protestantiska Heilbronnförbundet ska upplösas och att alla som har burit vapen mot kejsaren får amnesti. Freden är ett försök att göra slut på det pågående trettioåriga kriget, vilket dock misslyckas, eftersom de utländska makterna i Tyskland (Sverige och Frankrike) vägrar gå med på att lämna landet och istället sluter förbund mot de tyska staterna, varpå kriget fortsätter till 1648.

2 september – Då stilleståndet i Altmark går ut sluts ett nytt stillestånd i Stuhmsdorf (Sztumska Wieś) mellan Sverige och Polen. Detta stillestånd är på 26 år och i det avstår Sverige från de inkomstbringande hamnarna i Preussen, men behåller Livland.

Oktober – Hertig Bernhard av Weimar inträder i fransk tjänst med sin för svensk räkning värvade här.
22 oktober – Svenskarna besegrar kejsarens trupper i slaget vid Dömitz.

Johan Banér blir befälhavare för den svenska hären.
Landshövdingsstadgan införs i Sverige och innebär att landshövdingarna från och med nu skall föra landböcker, det vill säga kontrollera fogdarnas ekonomiska förehavanden. Därmed blir landshövdingarna statsmaktens representanter på lokalnivå. De leder civilförvaltningen genom en så kallad landsregering, sedermera kallad länsstyrelse.
Hans Olofsson ger ut ett av Sveriges äldsta julspel, Een lijten andeligh Tragoedia Om tree wijsa män.
För första gången används svartkrut vid sprängningar i svenska gruvor.
Den nederländske vetenskapsmannen Hugo Grotius utses till svensk ambassadör i Paris.

13 januari – Philipp Jakob Spener, tysk teolog.
18 februari – Johan Göransson Gyllenstierna, svensk greve och riksråd.
18 juli – Robert Hooke, engelsk naturforskare och uppfinnare.
25 november – Françoise d'Aubigné de Maintenon, politiskt aktiv fransk markisinna.