År

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ett år är en tidsrymd som baseras på jordens omloppstid runt solen. Året har internationellt förkortningen a. År kan definieras på flera sätt och används även om andra planeters omloppstider runt solen/stjärnan.[1]

Definitioner utifrån dygnet[redigera | redigera wikitext]

  • Kalenderår, borgerligt år, är byggt för att försöka följa det tropiska året men med hela dygn, 365 eller 366 stycken. Det senare kallas för skottår.
  • Gregorianskt år är 365,2425 dygn. Det definieras som medelvärdet på årets längd i den gregorianska kalendern som under 400 på varandra följande år har 97 skottdagar, där vart fjärde sekelskiftesår är ett skottår (men inte de övriga tre). Detta ger längden 365 dygn, 5 timmar, 49 minuter och 12 sekunder.
  • Julianskt år är 365,25 dygn; en enhet för tid som sedan länge använts inom astronomin (se nästa punkt!). Tidsenheten definieras utifrån medelvärdet av årets längd i den julianska kalendern, vilken under 400 år har 100 skottdagar (alla sekelskiftesår är skottår). Detta ger just längden 365 dygn och 6 timmar, eller 365,25 dygn. Eftersom det julianska året enligt denna definition inte är en enhet för datering, utan för mätning av tidslängd, har den inget direkt samband vare sig med någon kalender eller med historiska tidsangivelser.
  • Vetenskapligt år är lika långt: 365,25 dygn. Det används som tidsenhet i diverse fysikaliska beräkningar. Detta för att de andra årens längd varierar ständigt. Det vetenskapliga året är alltid detsamma, 365,25 dygn, det vill säga exakt 31 557 600 sekunder. Det vetenskapliga/julianska året är också basen för definitionen av den astronomiska längdenheten ljusår.

Kalenderåret i den gregorianska kalendern (den vi vanligtvis använder) börjar 1 januari och slutar 31 december. I den julianska kalendern började året i mars.

Astronomiska definitioner[redigera | redigera wikitext]

  • Astronomiskt år är den tid det tar för jorden att fullborda ett varv runt solen. Det finns flera sorters astronomiska år, beroende på vilken punkt i omloppsbanan man utgår från.
  • Sideriskt år eller stjärnår är jordens omloppstid i förhållande till stjärnorna. Längden på stjärnår varierar något på grund av gravitationspåverkan från andra himlakroppar. Ett brukligt medelvärde är 365,256363051 dygn, det vill säga 365 dygn 6 timmar 9 minuter och 9,7676 sekunder.

Religiösa definitioner[redigera | redigera wikitext]

Andra typer av år[redigera | redigera wikitext]

  • Ett galaktiskt år kallas den tid det tar för solen att fullborda ett varv kring Vintergatans centrum, ungefär cirka 225 till 250 miljoner år.
  • Stora året eller platoniskt år är, enligt Ugglan, beteckning för omloppstiden (25 800 år) hos vårdagjämningspunktens och jordaxelns precession.
  • Ett läsår i den svenska grundskolan börjar i augusti och pågår till juni kommande år.
  • Ett räkenskapsår eller verksamhetsår behöver inte löpa från 1/1 till 31/12 och kallas då brutet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "år". NE.se. Läst 4 januari 2014.