Judiska kalendern

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Den judiska kalendern (eller hebreiska kalendern) har som sin utgångspunkt i världens tillkomst, vilket enligt den mosaiska skapelseberättelsen är den 1 oktober år 3761 f.Kr.[1] Den bestämmer tiden för de judiska helgdagarna, vilken del av Torah som ska läsas vid lördagens gudstjänst, yahrzeits (årsdagen för de bortgångna).

Bakgrund och beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Kalendern byggde ursprungligen på direkt observation av månens fas för att bestämma månad samt observation av mognaden av korn för att bestämma eventuellt skottår. Denna kalender används ännu idag av karaiter. Först efter Jerusalems förstörelse år 70 började kalendern standardiseras med aritmetisk grund, med målet att efterlikna den gamla observationsbaserade kalendern.[1] De principer för kalendern som gäller idag nedtecknades 1178 av Maimonides i Mishneh Torah.

Den judiska kalendern är en lunisolarkalender, liknande den kinesiska kalendern, som mäter månader i månkretslopp och år i solkretslopp. Detta till skillnad mot den nästan helt och hållet månkretsloppskopplade islamska kalendern och den nästan helt solkretsloppkopplade gregorianska kalendern.

Ett normalt år i den judiska kalendern har tolv månader, och eftersom tiden för ett månkretslopp är ungefär 29,5 dagar har normalt hälften av månaderna 29 dagar och den andra hälften 30. Ett solår har knappt 365,25 dygn, så om inget gjordes skulle årstiderna ganska snabbt förskjutas så att årets högtider inföll under fel årstid. Man kompenserar för detta i den moderna kalendern, dels genom att lägga in en extra månad under sju av de år som infaller under en period på nitton år och dels genom att låta längden på två av årets månader variera mellan 29 och 30 dagar.

Speciellt för den judiska kalendern är att dygnet börjar vid aftonen i enlighet med skapelseberättelsens formulering: ”Och det vart afton och det vart morgon den första dagen”. Denna egenhet lever kvar i ecklesiastiskt bruk i Sverige, bland annat i form av helgmålsringning som äger rum klockan 18.00 på lördagar. På samma sätt börjar juldagen med julafton.

Månadernas namn och längd[redigera | redigera wikitext]

Hebreiska namn samt de motsvarande babylonska namnen
Nummer Hebreiskt namn Längd Babylonsk motsvarighet Kommentar
1 Nisan / Nissan 30 dagar Nisannu Kallas aviv (våren) i bibeln
2 Ijar 29 dagar Airu Kallad ziv i bibeln
3 Sivan 30 dagar Sivannu
4 Tammuz 29 dagar Dûzu
5 Ab 30 dagar Abu
6 Elul 29 dagar Ululu
7 Tischri 30 dagar Tasrîtu
8 Cheschvan 29 eller 30 dagar Arah-samna Skrivs också heschvan eller marcheschvan
9 Kislev 30 eller 29 dagar Kisilivu Skrivs också schislev
10 Tebet 29 dagar Dhabitu
11 Schebat 30 dagar Sabadhu
12 Adar 30 eller 29 dagar Addaru 30 dagar under skottår
13 Veadar 29 dagar Endast i skottår

Under skottår är adar den extra månaden. Veadar (eller adar beit – andra adar) är då den egentliga adar, och har som vanligt 29 dagar. Till exempel firas högtiden purim i skottår i veadar och inte i adar.

Noggrannhet[redigera | redigera wikitext]

Den andra judiska kalendern är baserad på att ett månkretslopp motsvarar 29 dagar, 12 timmar, 44 minuter och 3 1/3 sekunder (man räknar egentligen inte med minuter och sekunder, utan med 1080-delar av en timme, därav den tredjedels sekunden), medan den astronomiska månaden för närvarande är 29 dagar, 12 timmar, 44 minuter och 2,841 sekunder. Detta betyder att den andra judiska kalendern i långsam takt kommer att förskjutas gentemot den astronomiska kalendern.

Detta kommer kanske med tiden att bli alltmer problematiskt, eftersom många av de judiska helgdagarna är säsongsknutna. Till exempel kallas judiska påsken (pesach) ”vårens högtid”. Det är dock problematiskt att justera kalendern, då den är del av den judiska lagen, och som sådan kan den bara ändras av en så kallad sanhedrin, en judisk domstol som bara kan samlas om det tredje judiska templet börjar byggas. Men skillnaden lär inte motsvara mer än en dag på 216 år, så det torde inte vara någon större brådska med att lösa problemet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Kronologi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lodén, Lars Olof: Tid, Bonniers (1968), sidorna 88–95.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]