Tallink

Från Wikipedia
(Omdirigerad från AS Tallink Grupp)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tallink
Tallink

M/S Baltic Queen

M/S Megastar
Tallinks största färja M/S Silja Europa och senaste färjan M/S Megastar.
TypAktiebolag
HuvudkontorEstland Tallinn, Estland
BranschRederi
Produkterkryssningar, godstransporter.
Antal anställda6 853 [1]
Historia
Grundat1988 (Avtal om ensamrätt av trafik emellan Helsingfors och Tallinn)
Övrigt
Webbplatshttp://www.tallink.com/

Tallink är ett estniskt rederi, grundat 1989, som driver färjetrafik mellan Sverige, Estland, Lettland, Finland och Åland. Tallink Silja.

Rutter[redigera | redigera wikitext]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Rederiet Tallink grundades 1989 som ett samriskföretag mellan Finland och Sovjetunionen för att driva färjetrafik mellan Helsingfors och Tallinn, en rutt på 80 km. Till en början hyrde rederiet fartyg, köp gjordes först flera år senare. 1990 hyrdes det första fartyget, ett äldre, ursprungligen Silja Line-ägt fartyg, som döptes till M/S Tallink. År 1990 skeppade Tallink över 166 000 passagerare.[2]

1993 hyrdes ytterligare ett fartyg som tillsammans med M/S Tallink detta år transporterade mer än en miljon passagerare. Trots ökningen av antalet passagerare gjorde rederiet förluster på miljontals kronor. Samma år, 1993, köpte det statliga estniska rederiet ESCO samtliga aktier i Tallink.

Tallinks namn fördes först vidare av det nygrundade EMINRE 1994 och 1996 av AS Hansatee som ägdes av ESCO, AS Eesti Ühispank och en privat finansiär som dock sålde sin del samma år. AS Hansatee tillsatte en ny styrelse och till styrelseordförande, tillika VD, utsågs finansanalytikern vid estniska finansdepartementet, Enn Pant. Syftet var att få bukt med det underskott som färjetrafiken led av. 1996 uppgick förlusterna till 9 miljoner USD.

Styrelsen köper företaget[redigera | redigera wikitext]

Styrelsen gjorde 1997 en så kallat management buy-out (MBO), vilket innebar att AS Hansatee köpte företaget från ESCO och AS Eesti Ühispank. Styrelsen fick då sin nuvarande struktur. I samband med denna omstrukturering skapades av styrelsen företaget Infortar som äger majoriteten av aktierna. Dessutom blev flera finansiärer relaterade till AS Eesti Ühispank aktieägare. Totalt inbringade denna aktieförsäljning ca 13 miljoner EUR. Samma år inträffade också ett trendbrott då rederiet köpte tre fartyg från att tidigare endast hyrt sina fartyg. Namnet AS Hansatee ändrades nu till Aktsiaselts Hansatee Grupp och senare till Aktsiaselts Tallink Grupp, vilket är det nuvarande namnet. På endast ett år mellan 1996 och 1997 lyckades styrelsen vända en förlust till vinst.

1998 transporterade Tallink två miljoner passagerare och samma år introducerades linjen Kapellskär-Paldiski (Estland).

2000-talet - Omfattande expansion[redigera | redigera wikitext]

I slutet av år 2000 köptes Estline av ESCO och övertog fartygen och trafik vid nyårsskiftet 2001. Därmed började man trafikera mellan Stockholm-Tallinn.

2002 levererades rederiets första nybygge, den 193 meter långa M/S Romantika som sattes in på sträckan Helsingfors-Tallinn. Huvudanledningen till att sätta in ett så pass stort fartyg på en så kort sträcka (restid ca 3.5 timmar) var att fånga den kraftigt ökande mängden gods och passagerare mellan Finland och det växande Estland.

2003 gjordes en nyemission av aktier i Tallink samt en försäljning av delar av majoritersägaren Infortars aktieinnehav. Totalt inbringades 37 miljoner EUR. Detta lade grunden till ytterligare expansion och flera beställda nybyggen. 2004 sattes det andra nybygget, M/S Victoria (systerfartyg till M/S Romantika), in på sträckan Stockholm-Tallinn. 2006 sattes även M/S Romantika in på denna rutt och sträckan Helsingfors-Tallinn fick istället ett annat nybyggt fartyg, den 212 meter långa M/S Galaxy. 2007 förstärktes denna rutt ytterligare med ett nybygge, den 186 meter långa M/S Star. År 2007 tillkom fartyget M/S Superstar som sattes in på sträckan Helsingfors- Tallinn. I juli 2008 sattes M/S Galaxy in på sträckan Stockholm - Långnäs - Åbo. År 2008 sattes fartyget Baltic Princess in på sträckan Helsingfors - Tallinn.

I februari 2010 fick fartyget M/S Sea Wind Tallinks logga.

Östersjöns största rederi[redigera | redigera wikitext]

För att ytterligare förstärka sin position på Östersjön köpte man i mars 2006 upp Superfast Ferries Östersjötrafik för sammanlagt 300 miljoner euro, och i juni samma år för aktier och 470 miljoner euro delar av konkurrenten Silja Line från ägarna Sea Containers, som hade misslyckats med att skära ner kostnaderna. Köpet inkluderade fartygen M/S Silja Serenade, M/S Silja Symphony, M/S Silja Europa och M/S Silja Festival, samt Siljas dotterbolag SeaWind Line och dess båtar. Förvärvet av Silja Line gav Tallink ökade marknadsandelar på de mycket viktiga sträckorna Helsingfors-Stockholm och Åbo-Stockholm. Senare köpte Tallink de resterande

Genom denna expansion är Tallink idag Östersjöns största färjerederi, men har också skulder på över en miljard euro.

2007 gjordes förluster på sträckan Stockholm-Helsingfors och än större förluster har redovisats för den 2006 öppnade trafiken mellan Finland och Tyskland.

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Tallink fick under 2004 ganska mycket uppmärksamhet i svenska medier när deras nya, mycket påkostade fartyg M/S Victoria I invigdes av den estniska illustratören Ilon Wikland. Ilon har även gjort målningarna på väggarna i lekrummet på båten.

I oktober 2006 höll Tallinks styrelse ett möte ombord på Silja Symphony då de firade uppköpet av Silja Line. Under natten spårade festen ur till ett fylleslag och skandalen var ett faktum. Vd:n kallade personalen för "Tallinks pigor" som skulle lyda order enligt vittnen. Man ska även ha slagit en bartender på käften, sagt åt tax free-chefen att öppna den stängda affären för att få köpa cigarrer samt krävt listor på samtliga Siljas anställda - för att ge dem sparken. Vid en frukost hade man även grillat fisk i en brödrost. Numera har rederiet köpt Silja Line och driver rederiet Tallink Silja.

I november 2007 belades Tallinks fartyg M/S Fantaasia med nyttjandeförbud p.g.a. allvarliga säkerhetsbrister efter en inspektion av svenska Sjöfartsinspektionen. Bl a fungerade inte fartygets högtalarsystem, en snabbgående räddningsbåt kunde inte sjösättas, ett antal vattentäta skott kunde inte stängas med mera. Vid tillfället låg fartyget vid Cityvarvet i Göteborg för att iordningställas inför att utchartrad sättas i trafik för Kystlink. Bristerna åtgärdades och fartyget kunde sättas i trafik i början av december 2007. Våren 2008 köpte Kystlink Fantaasia och döpte om henne till M/S Kongshavn.

Fartyg[redigera | redigera wikitext]

Silja Line[redigera | redigera wikitext]

Tallink äger Silja Line, och äger därmed deras fartyg. Mer info finns på sidan Silja Line.

Fartyg Typ Byggt I tjänst Rutt Passagerare Hyttplatser Dödvikt Flagga Notering
M/S Silja Serenade Kryssningsfärja 1990 1990– Helsingfors–Mariehamn–Stockholm 2 852 2 614 58 376 GT Finland Finland
M/S Silja Symphony Kryssningsfärja 1991 1991– Helsingfors–Mariehamn–Stockholm 2 852 2 614 58 376 GT Sverige Sverige
M/S Galaxy Kryssningsfärja 2006 2008– Åbo–Mariehamn/Långnäs–Stockholm 2 800 2 500 48 915 GT Sverige Sverige (Galaxy cruise class)
M/S Baltic Princess Kryssningsfärja 2008 2013– Åbo–Mariehamn/Långnäs–Stockholm 2 800 2 500 48 915 GT Finland Finland (Galaxy cruise class)

Tallink Cruise-klassen[redigera | redigera wikitext]

Kryssningsfartygen i flottan.

Fartyg Typ Byggt I tjänst Rutt Passagerare Hyttplatser Dödvikt Flagga Notering
M/S Silja Europa Kryssningsfärja 1993 2016– Helsingfors–Tallinn 3 013 3 696 59 912 GT Estland Estland
M/S Baltic Queen Kryssningsfärja 2009 2009– Tallinn–Mariehamn–Stockholm 2 800 2 500 48 915 GT Estland Estland (Galaxy cruise class)
M/S Victoria I Kryssningsfärja 2004 2004– Tallinn–Mariehamn–Stockholm 2 600 2 352 40 975 GT Estland Estland
M/S Romantika Kryssningsfärja 2002 2002– Riga–Stockholm 2 600 2 272 40 803 GT Lettland Lettland
M/S Isabelle Kryssningsfärja 1989 2013– Riga–Stockholm 2 480 2 166 35 154 GT Lettland Lettland

Tallink Shuttle-klassen[redigera | redigera wikitext]

De snabba fartygen.

Fartyg Typ Byggt I tjänst Rutt Passagerare Hyttplatser Dödvikt Flagga Notering
M/S Star Snabbfärja 2007 2007– Helsingfors–Tallinn 1 900 520 36 249 GT Estland Estland
M/S Megastar Snabbfärja 2017 2017– Helsingfors–Tallinn 2 800 94 49 000 GT Estland Estland
M/S MyStar Snabbfärja 2022 2022- Helsingfors-Tallinn 2 800 46 50 000 GT Estland Estland Planerad trafikstart 2022

Tallink Cargo-klassen[redigera | redigera wikitext]

Fartyg för last.

Fartyg Typ Byggt I tjänst Rutt Passagerare Hyttplatser Dödvikt Flagga Notering
M/S Sea Wind Lastfartyg 1972 2009– Nordsjö–Muuga 220 90 15 587 GT Estland Estland
M/S Regal Star Lastfartyg 2000 2004– Paldiski–Kapellskär 100 100 15 281 GT Estland Estland
M/S Sailor Lastfartyg 1987 2020– Paldiski–Kapellskär 119 119 19 919 GT Estland Estland

Utchartrade fartyg[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fartyg[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080107111039/http://www.tallink.com/mainMenu/company/history/. Läst 2 november 2007. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]