Hoppa till innehållet

Abraham Zacuto

Från Wikipedia
Abraham Zacuto
Född12 augusti 1450
Salamanca, Spanien
Död1515
Osmanska riket
Medborgare iKastilianska kronan
Utbildad vidUniversitetet i Salamanca
SysselsättningMatematiker, rabbin, författare, astrolog, astronom[1], historiker[1], naturvetare[1]
ArbetsgivareUniversitetet i Salamanca
Redigera Wikidata

Abraham ben Samuel Zacuto ( hebreiska: אַבְרָהָם בֵּן שְׁמוּאֵל זַכּוּת, romaniserad:  Avraham ben Shmuel Zacut, portugisiska: Abrato; 1515), född i Salamanca, Kastilien 1452,[2] död före 1515, var en sefardisk judisk astronom, astrolog, matematiker, rabbin och historiker. Född i Kastilien tjänade han som kunglig astronom för kung Johan II av Portugal innan han flydde till Tunis.

Hans astrolabium av koppar, astronomiska tabeller och sjökort spelade en viktig roll i de spanska och portugisiska upptäcktsresorna. De användes av både Vasco da Gama och Christofer Columbus.[3]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Zacuto kan ha studerat och undervisat i astronomi vid universitetet i Salamanca. Han undervisade senare i astronomi vid universiteten i Zaragoza och sedan i Karthago.[4] Han var väl bevandrad i judisk lag och var rabbin i sitt samfund. Zacuto var egentligen Abraham Zacuto III, hans förfader var författaren till Sepher ha-Mishpotim år 1311, som idag finns i biblioteket vid Jewish Theological Seminary i New York. Han skriver att hans familj hade bott i Iberia sedan judarnas utvisning från Frankrike år 1306.[5] Hans svåger var kabbalisten, rabbin Abraham ben Eliezer Halevi.[6]

Zacuto var under senare delen av 1400-talet professor i astronomi i födelsestaden. När judarna fördrevs ur Spanien 1492, flydde han till Portugal, där han blev kung Manuel I:s astronom och kronograf.

När de katolska monarkerna i Spanien utfärdade Alhambradekretet 1492 som beordrade utvisning av judarna, sökte Zacuto sin tillflykt i Lissabon, Portugal. Redan känd i akademiska kretsar, blev han inbjuden till hovet och nominerad till kunglig astronom och historiker av kung Johan II av Portugal, en position som han innehade fram till Manuel I:s tidiga regeringstid. Han konsulterades av kungen om möjligheten av en sjöväg till Indien, ett projekt som han stödde och uppmuntrade.

Zacuto var en av få som lyckades fly från Portugal under de tvångskonverteringar och avreseförbud som den portugisiske kungen Manuel I införde för att hålla judarna kvar i Portugal som nominella kristna av utrikespolitiska skäl. Zacuto flydde först till Tunis och flyttade senare till Jerusalem.[2] Han dog troligen 1515 i Jerusalem, men andra rapporter tyder dock på att hans sista hem var den judiska gemenskapen i Damaskus och hans död inträffade 1520.[2] Han följde seden att bli begravd så nära Jerusalem som möjligt, en sed som tros ha börjat under den babyloniska fångenskapen och även nyttjats av exempelvis  Saadia Gaon, Maimonides och Vilna Gaon.

Arbeten

[redigera | redigera wikitext]

Ha-hibbur ha-gadol

[redigera | redigera wikitext]

Abraham Zacuto utvecklade en ny typ av astrolabium, specialiserat på praktisk latitudbestämning till sjöss, i motsats till tidigare mångsidiga apparater avsedda för användning i land. Zacutos främsta anspråk på berömmelse är den stora astronomiska avhandlingen, skriven på hebreiska medan han var i Salamanca, med titeln Ha-ḥibbur ha-gadol ("Den stora boken"). Den påbörjades omkring 1470 och färdigställdes 1478.[7] Den bestod av 65 detaljerade astronomiska tabeller (efemerider), med radix satt till år 1473 och med meridianen i Salamanca, som kartlade solens, månens och fem planeternas positioner.[7] Beräkningarna baserades på Alfonsinernas tabeller och verk av tidigare astronomer (särskilt från den mallorkinska skolan från 1300-talet). Zacuto presenterade informationen i ett enkelt "almanacksformat", där en planets positioner lätt interpolerades mellan posterna, vilket gjorde den ganska lätt att använda.[7]

Den första kastilianska översättningen gjordes år 1481 av Juan de Salaya.[7] Zacutos portugisiske lärjunge Joseph Vizinus (Mestre José Vizinho, den högt uppskattade läkaren och rådgivaren till Johan II av Portugal) översatte den till latin under titeln Tabulae tabularum Celestium motuum sive Almanach perpetuum ("Tabellbok om himmelsrörelserna eller den eviga almanackan"), tillsammans med en ny kastiliansk översättning, och ordnade för dess publicering år 1496 av Samuel d'Ortas i Leiria, Portugal.[7] (en av de första böckerna som publicerades i Portugal med en rörlig typtryckpress).

Biur luḥot

[redigera | redigera wikitext]
Page from Almanach Perpetuum

Zacutos Almanach perpetuum (eller Biur luḥot) revolutionerade havsnavigeringen. Före Almanach var navigatörer som försökte bestämma sin position på öppet hav tvungna att korrigera för "kompassfel" (avvikelsen mellan den magnetiska nordpolen och den verkliga nordpolen) genom att använda kvadranten och polstjärnan. Men detta visade sig vara mindre användbart när de närmade sig ekvatorn och polstjärnan började försvinna under horisonten. Zacutos Almanach tillhandahöll den första exakta tabellen över soldeklination, vilket gjorde det möjligt för navigatörer att använda solen istället.[8] Eftersom kvadranten inte kunde användas för att titta direkt på solen började portugisiska navigatörer använda astrolabiet ombord (ett gammalt landbaserat instrument för att mäta solens höjd indirekt). Zacutos tabeller i kombination med det nya nautiska astrolabiet i metall gjorde det möjligt för navigatörer att göra exakta avläsningar var som helst. Redan år 1497 använde [9] Den fortsatte därefter att användas av portugisiska fartyg för att nå avlägsna destinationer som Brasilien och Indien.[10]

Vasco da Gama och hans besättning genomgick en grundlig genomgång och förberedelse av Zacuto. De lärde sig att använda de nya instrument som han hade utvecklat för deras resa innan de gav sig av på sin resa till Indien år 1496. Innan dess hade Zacuto ytterligare förbättrat befintliga astronomiska tabeller, främst de som utarbetats under kung Alfons X av Kastilien. Christofer Columbus hade redan använt Zacutos tabeller. Berättelsen säger att Columbus på en av sina resor, när han attackerades av infödingarna, noterade att Zacuto hade förutspått en förmörkelse för den dagen, och använde denna information för att hota infödingarna och övertyga dem om att han kunde släcka solen och månen och beröva dem allt ljus. Baserat på denna berättelse räddade Zacutos arbete Columbus liv och hans besättnings liv.[11]

Sefer yuḥasin

[redigera | redigera wikitext]

År 1504, medan han var i Tunisien, skrev Abraham Zacuto en historia om det judiska folket, Sefer yuḥasin, som började med världens skapelse och sträckte sig fram till 1500,[12][13] och flera andra astronomiska/astrologiska avhandlingar. Historien var högt ansedd och trycktes om i Krakow 1581, i Amsterdam 1717 och i Königsberg 1857, medan en fullständig, ocensurerad,[14] utgåva publicerades av Herschell Filipowski i London 1857.[15]

Eftermäle

[redigera | redigera wikitext]

Abraham Zacuto kan förekomma i ett okänd framträdande i Luís de Camões episka dikt från 1572, Os Lusíadas, som "den gamle mannen från Restelo", en Kassandraliknande karaktär som träder fram strax före Vasco da Gamas avfärd för att förebrå berömmelsens fåfänga och varna för de vedermödor som väntar honom (Canto IV, v.94-111). Detta kan vara Camões poetiska tolkning av ett påstått möte som rapporterats av Gaspar Correia mellan Vasco da Gama och den gamle Abraham Zacuto vid ett kloster nära Belémstranden strax före hans flottas avfärd, där Zacuto enligt uppgift gav da Gama några sista navigeringstips och varnade honom för de faror han skulle undvika.[16]

Det lilla Abraham Zacuto portugisiska judiska museet (portugisiska: Museu Luso-Hebraico Abraão Zacuto), grundat 1939 och beläget i den tidigare synagogan i Tomar, är uppkallat efter Zacuto.[17][18]

Kratern Zagut på månen är uppkallad efter honom.[19]

Bibliografi[förtydliga]

[redigera | redigera wikitext]
  • 1478, Ha-ḥibbur ha-gadol (La Compilación Magna), his first astronomical book, translated into Castilian 1481 by himself and Juan de Salaya from the University of Salamanca. In 1496 the work was translated into Latin translation by José Vizinho and published in Leira as Almanach Perpetuum or Tabule tabularum celestium motuum astronomi zacuti. This work became important for the contemporary explorers.[20]
  • 1486, Tratado breve en las ynfluencias del cielo, and De los eclipses del sol y la luna.[2]
  • 1498, Sefer yuḥasin, historical text for the Jewish people. Digital edition: Zacuto, Avraham. Sefer yuḥasin. Brooklyn, NY: Renaissance Hebraica, 1994.
  • 1498, astrological text predicting that the Messiah would come in 1503/4.[2][förtydliga]
  • efter 1498, Mishpetei ha-'istagnin (Judgments of the astrologer)[2]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Abraham Zacuto, 31 december 2025.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 3 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1009672807749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 3 4 5 6 Chabas, Jose; Goldstein, Bernard R (2000). ”Abraham Zacut:Supplemental Note for a Biography”. Astronomy in the Iberian Peninsula. Diane Publishing. Sid. 6–11. ISBN 0-87169-902-8.
  3. ↑ ”Zacuto, Abraham ben Samuel | Encyclopedia.com”. Zacuto, Abraham ben Samuel | Encyclopedia.com. https://www.encyclopedia.com/religion/encyclopedias-almanacs-transcripts-and-maps/zacuto-abraham-ben-samuel.
  4. ↑ J. Riccioli (1651): Almagestum Novum, p. XXVIII
  5. ↑ Friedenwald, Harry (1939). ”Abraham Zacutus”. Bulletin of the History of Medicine 7 (5): sid. 458–485. ISSN 0007-5140. https://www.jstor.org/stable/44442708.
  6. ↑ ”ABRAHAM HA-LEVI BEN ELIEZER HA-ZAḲEN”. JewishEncyclopedia.com. https://www.jewishencyclopedia.com/articles/504-abraham-ha-levi-ben-eliezer-ha-zaken.
  7. 1 2 3 4 5 "Zacuto, Abraham" in Glick, T., S.J. Livesy and F. Williams, editors, (2005) Medieval science, technology, and medicine: an encyclopedia, New York Routledge.
  8. ↑ Bartelson, Jens (2010-09-06). ”The Social Construction of Globality1”. International Political Sociology 4 (3): sid. 219–235. doi:10.1111/j.1749-5687.2010.00102.x. ISSN 1749-5679. http://dx.doi.org/10.1111/j.1749-5687.2010.00102.x.
  9. ↑ Although it took a little time to adapt. João de Barros (1552) Decadas de Asia Dec. 1.2,pp. 280–81, relates how Vasco da Gama. Vasco da Gama Zacutos tabeller och astrolabiet på sin jungfruresa till Indien, arriving at the Bay of St. Helen in November 1497, disembarked to take the readings because he did not quite trust the new-fangled astrolabe on board. Physician-astronomer Master João Faras, aboard the fleet of Pedro Álvares Cabral, upon landing in Brazil in 1500, also complains about the astrolabe readings at sea. But pilot João de Lisboa (writing c. 1514) indicates the use of astrolabe and tables were already perfected and routine. See Albuquerque, Luís de, "Introdução", in 1986 ed. of Abraão Zacuto, Almanach Perpetuum, Lisbon: Imprensa Nacional Casa da Moeda
  10. ↑ Banes, Daniel (1988). ”The Portuguese Voyages of Discovery and the Emergence of Modern Science”. Journal of the Washington Academy of Sciences 78 (1): sid. 47–58. ISSN 0043-0439. https://www.jstor.org/stable/24536958.
  11. ↑ Astronomy in Sefarad
  12. ↑ Neuman, Abraham A. (1967). ”The Paradoxes and Fate of a Jewish Medievalist”. The Jewish Quarterly Review 57: sid. 398–408. doi:10.2307/1453505. ISSN 0021-6682. https://www.jstor.org/stable/1453505.
  13. ↑ Levy, Raphael (1936). Burgos, Francisco Cantera. red. ”Zacuto's Astronomical Activity”. The Jewish Quarterly Review 26 (4): sid. 385–388. doi:10.2307/1452099. ISSN 0021-6682. https://www.jstor.org/stable/1452099.
  14. ↑ Dan Rabinowitz in Hakirah, The Flatbush Journal of Jewish Law and Thought, volume 2 (fall 2015), Nekkudot: The Dots that Connect Us, p. 64.
  15. ↑ The Complete Yuchsin Book, third edition (5723)
  16. ↑ Correia, Gaspar (1858). Lendas da India. Typ. da Academia Real das Sciencias. Sid. 23. https://books.google.com/books?id=XT8gAQAAMAAJ&pg=PA23.
  17. ↑ ”Tomar”. JGuideEurope - The Cultural Guide to Jewish Europe. Fondation Jacques et Jacqueline Lévy-Willard. 2015. https://jguideeurope.org/en/region/portugal/tomar/.
  18. ↑ ”Sinagoga e Núcleo Interpretativo da Sinagoga de Tomar (Synagogue and Interpretive Center of the Synagogue of Tomar)” (på en, pt). CM Tomar - Sinagoga. Câmara Municipal de Tomar (Tomar City Hall). 31 May 2020. Arkiverad från originalet den 8 november 2021. https://web.archive.org/web/20211108080004/http://www.cm-tomar.pt/index.php/sinagoga. Läst 15 januari 2026.
  19. ↑ ”Planetary Names”. planetarynames.wr.usgs.gov. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/6691.
  20. ↑ Miguel CF. ”Zacut: Abraham Ben Samuel Zacut”. Zacut: Abraham Ben Samuel Zacut. http://islamsci.mcgill.ca/RASI/BEA/Zacut_BEA.htm.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Abraham_Zacuto&oldid=59078044”