Acetylcystein

Från Wikipedia
Version från den 6 november 2013 kl. 15.21 av 80.254.154.75 (Diskussion) (Lagt till info om det verksamma ämnet Acetylcystein)
Acetylcystein
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namn(R)-2-acetamido-3-merkaptopropansyra
Kemisk formelC5H9NO3S
Molmassa163,19 g/mol
CAS-nummer616-91-1
SMILESCC(=O)NC(C(=O)O)CS
Egenskaper
Smältpunkt109,5 °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Acetylcystein är ett mukusreglerande läkemedel, som även används som motgift vid förgiftning med paracetamol.

Acetylcystein används vid behandling av bland annat kronisk bronkit och cystisk fibros. Läkemedlet löser upp segt slem, vilket underlättar upphostning för patienten. Läkemedlet används även i sjukvården som ett motgift vid paracetamolförgiftning och fungerar då som en leverskyddande antioxidant. Paracetamol är den aktiva substansen i exempelvis Alvedon, Panodil och Reliv.

De senaste åren har acetylcystein börjat förekomma som kosttillskott bland styrketränande. En orsak till detta kan vara att man tror att det kan skydda levern mot bieffekter av anabola steroider.

Acetylcystein har i engelska studier av levercirrhos patienter visat sig ha en mycket god effekt. Cirrhospatienter uppvisade vid intravenös adm. av höga konc. av Acetylcystein en överföring av de hepatocyters funktion, vilka var förstörda, till annan del av levern där de förstörda hepatoceternas uppgifter övertogs och den sjuke blev långsamt bättre. I vissa fall avtog cirrhosen och levern fick tillbaka sin funktion i sin helhet.

Källa: SU / Östra Sjukhuset Infektionsklininken Göteborg

Biverkningar

Även om acetylcystein generellt är vältolererat, så kan den framkalla kramp i luftvägarna (bronkospasm) även hos icke-astmatiker, varför försiktighet rekommenderas vid förskrivning till astmatiker.[1] 3–6% kan få svåra allergiska reaktioner vid intravenös behandling. [2]

En vanlig biverkan är illamående framförallt i början. Vissa kan också reagera med klåda eller få kallsvettningar.[3]

Referenser

  1. ^ Acetylcystein FASS
  2. ^ Kanter, M. Z. (2006). ”Comparison of oral and i.v. Acetylcysteine in the treatment of acetaminophen poisoning”. American Journal of Health-System Pharmacy 63 (19): sid. 1821. doi:10.2146/ajhp060050. PMID 16990628. 
  3. ^ Acetylcysteine Side Effects drugs.com