Adelswärdska huset

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Adelswärdska huset
Byggnad
Adelswärdska huset 2012 -c.JPG
Land Sverige Sverige
Kommun Stockholm
Ort Stockholm
Adress Strömgatan
Koordinater 59°19′42.88″N 18°4′0.87″Ö / 59.3285778°N 18.0669083°Ö / 59.3285778; 18.0669083
Arkitekt Isak Gustaf Clason
Ägare Ratos AB
Färdigställande 1890
Adelswärdska huset på Stockholmskartan.
Red pog.svg
Adelswärdska huset på Stockholmskartan.

Adelswärdska huset är en byggnad i kvarteret Lejonet vid Strömgatan, vid Norrström i Stockholm. Byggnaden uppfördes 1890 och är ritad av arkitekt Isak Gustaf Clason. Huset ligger vid korsning mot Drottninggatan och är grannhus till statsministerns residens Sagerska huset. På andra sidan korsningen ligger regeringens högkvarter Rosenbad. Huset uppfördes på uppdrag av politikern och industrimannen Theodor Adelswärd.[1] Sedan 1939 ägs fastigheten av det börsnoterade riskkapitalbolaget Ratos AB som har sitt huvudkontor i huset.

Byggherren och arkitekten[redigera | redigera wikitext]

Riksbron 2006 med (fr.v.) Rosenbad, Adelswärdska huset, Sagerska huset, Arvfurstens palats samt Operan

Isak Gustaf Clason öppnade 1881 efter att han slutförd sin utbildning ett eget arkitektkontor tillsammans med Kasper Salin. Under 1880-talet var de flitigt anlitade och skapade framförallt ritningar för fasader och trapphus till den snabbt expanderande staden. Bland verken från tiden finns Östermalmshallen och Clasons magnifika stenfasad till det Bünsowska husetStrandvägen byggt för trämagnaten Friedrich Bünsow, en byggnad som fick stor betydelse för den svenska arkitekturen och för Clasons karriär. I det Bünsowska huset valda Clason att istället för att välja den vid tiden förhärskade putsfasaden, arbete med äkta material som sten och tegel.[1]

Relationen mellan Clason och Theodor Adelswärd hade börjat redan under studieåren på Tekniska högskolan, medan Clason under 1880-talet hade kombinerat sin arkitektfirma med långa utlandsvistelser hade Adelswärd tagit över driften av ett av Sveriges största gods, Adelsnäs utanför Åtvidaberg. Han hade inlett en för tiden unik modernisering och industrialisering av godset med tillhörande framväxande företag (de som senare skulle bli kända som AB Åtvidabergs Industrier och till slut den globala koncernen Facit).[1]

Adelswärd kom snart att anlita sin gamla studiekamrat Clason som arkitekt, vilken 1888 ritade ungkarlsbostaden Kammarbo åt honom. Det var en villa som blev inledningen på Clasons framgångsrika bana som villaarkitekt (och senare även slottsarkitekt). 1889 fick han i uppdrag att rita det Adelswärdska huset. Huset var inte det sista gemensamma projektet, år 1900 dog Theodor Adelswärds far Axel Adelswärd och han tog över fideikommisset Baroniet Adelswärd där Adelsnäs ingick och gav Clason i uppdrag att rita bland annat den nya slottsbyggnaden som uppfördes 1915–1923. Fram till sin död fortsatte Adelswärd sin framgångsrika karriär och blev liksom sin fader liberal riksdagsman 1906 och senare finansminister i Karl Staaffs regering.[1]

Byggnaden[redigera | redigera wikitext]

I Clasons första skisser till huset var det utformat som ett venetianskt palats men under planeringsprocessen ändrades byggnaden till att bli en personlig omtolkning av den svenska barocken och bröt således med det tidigare kravet på en stilbundenhet[1]. Byggherren önskade att samma hornbländeskiffer som fanns på de Adelwärdska godsen i Åtvidaberg användes. Materialet går igen i bottenvåningens rustisering och i fönsteromfattningarna där det kontrasterar med spritputsningen. Fasaderna är förhållandevis släta med de båda burspråken som egentlig dekoration. Gårdsfasaderna putsades med olika putssorter och smyckades med sgrafitto- och frescomålningar.[2] Den fem våningar höga byggnaden innehöll tre våningar om tio rum vardera, en våning om fyra rum samt en våning om fjorton rum.[3]

Vindsvåningen inreddes 1938–1939 i samband med en genomgripande ombyggnad av interiören för att anpassa huset till kontorsverksamhet ledd av Gustaf Clason. I samband med det försvann i stort sett byggnadens ursprungliga karaktär på insidan. Fasaden behåller dock sin karaktär med detaljer i sandsten och skiffer kombinerat med en putsad fasaddel på våningen 2 och 3. Precis som med det Bünsowska huset har Clason valt att lyfta fram äkta material.[1][4]

Det Adelswärdska huset byggdes som bostadsfastighet och var del av fideikommisset[5] men kontoriserades i slutet av 1930-talet. Åren 1907–12 hyste det Danmarks ambassad och åren 1922–1932 hade Sydsvenska banken sitt Stockholmskontor i byggnaden. Åren 1939-2019 ägdes fastigheten av investmentbolaget Ratos som också hade sitt huvudkontor i byggnaden. 2019 köptes byggnaden av staten för 550 miljoner kronor.[6]

Bilder på byggnadsdetaljer[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] ”I.G.Clason och Carl Westman:Stjärnarkitekter i Åtvidaberg”. brukskultur. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402090950/http://www.nostrapagina.com/uploadedFiles/18_stjarnarkitekter.pdf. Läst 18 december 2012. 
  2. ^ Nornan. Svensk kalender (1895)
  3. ^ Tidningen Idun 1903:50
  4. ^ Persson, Mats m fl (1975). ”Lejonet 4”. City: byggnadsinventering 1974-75 - Historik och byggnadshistoriskt register (2 delar). Stockholm: Stockholms stadsmuseum. sid. 311. Libris 130002. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&countPlace=0&mediaId=9541 
  5. ^ Stockholms enskilda byggnader (1897)
  6. ^ SvD: Prisrekord när Löfvens granne köps ut (2019-04-16)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]