Drottninggatan, Stockholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Till vänster: Drottninggatan söderut från Tegnergatan. I fonden Katarina kyrkaTill höger: Drottninggatan norrut från Norrström, med Anders Årfelts betonglejon. Till vänster: Drottninggatan söderut från Tegnergatan. I fonden Katarina kyrkaTill höger: Drottninggatan norrut från Norrström, med Anders Årfelts betonglejon.
Till vänster: Drottninggatan söderut från Tegnergatan. I fonden Katarina kyrka
Till höger: Drottninggatan norrut från Norrström, med Anders Årfelts betonglejon.

Drottninggatan är en centralgata i Stockholms innerstad med många affärer, pubar och restauranger. Gatan börjar vid NorrströmNorrmalm och sträcker sig 1,5 km fram till korsningen med Observatoriegatan nedanför Observatoriekullen i Vasastan. Med början vid korsningen med Tegnérgatan, och därifrån söderut, är Drottninggatan idag[sedan när?] stängd för biltrafik och omvandlad till gågata.

Drottninggatan har idag fortfarande samma riktning och bredd som när den anlades på 1600-talets mitt. Gatan hör tillsammans med Regeringsgatan och Götgatan till de tre historiska in- och utfartsvägar till och från Stockholm.

Historik[redigera | redigera wikitext]

1600-tal[redigera | redigera wikitext]

Generalplan för Norrmalm och Ladugårdslandet 1640

Före stadsregleringen på 1600-talet var Drottninggatan huvudfärdvägen från Malmtorget (nuvarande Gustav Adolfs torg) förbi Klara kyrka och norrut. I Anders Torstenssons rätvinkliga stadsplan från 1636 får den namnet Stoore Konnunungzgatan och 1639 Drotningegathon alltså Drottninggatan. Namnet var tydligen en hyllning till den då minderåriga drottning Kristina.[1] Gatan utgjorde nu huvudaxeln på den obetvingbara Brunkebergsåsens västra sida (Västra malmen) medan Regeringsgatan var axel på en östra sidan (Östra malmen).

Regleringsarbetena påbörjades 1637 och 1641 var Drottninggatan stensatt från tullporten norr om Hötorget till Malmtorget. Bebyggelsen bestod i huvudsak av ett slags standardhus i tegel. Byggnaderna var fem fönsteraxlar breda i tre våningar, ofta med bodar och magasin i bottenvåningen. Spåren av fastighetstypen finns idag kvar på Kanngjutarmästarens hus på Drottninggatan 8.[2]

1700-tal[redigera | redigera wikitext]

Klarabranden 1751 svedde gatans västra sida och bidrog till bebyggelsens förnyelse under 1700-talet. Nere vid Norrström i kvarteret Rosenbad uppfördes vid 1700-talets slut det pampiga Bondeska palatset och det Hildebrandska huset.[2] Vid denna tid slutade Drottninggatan i Roddaretrappan nere vid Norrström, varifrån roddarmadammerna utgick med sina båtar.[3]

1800-tal[redigera | redigera wikitext]

Drottninggatan 1808, i höjd med Kungstensgatan. Petissan och Schefflerska palatset till vänster

Från 1830-talets mitt påbörjades långsamt den förskjutningen av stadscentrum från Gamla stan mot det nya Norrmalm. Gatan kom att fyllas av fashionabla butiker och blev också ett populärt flanörstråk för borgerskapet, och kallades i folkmun för Snobbrännan. I det Hildebrandska huset på Drottninggatan 3 öppnade 1832 Hôtel Garni, som var stadens första moderna hotell för gäster ur det högre ståndet.[2] Längre upp på gatan, mittemot nuvarande Centralbadet i Svenska trädgårdsföreningen park öppnade konditorn Wilhelm Davidson en populär nöjesrörelse i det som kallades Davidsons paviljonger. Den södra inreddes till kafé, i den norra spelades teater och arrangerades baler. Det nöjes- och sällskapscentrum som uppstod utökades genom det flotta Hotel Phoenix som öppnade 1857.[4]

1900-tal[redigera | redigera wikitext]

Med affärerna kom bankpalatsen i de sista åren av 1800-talet och under det tidiga 1900-talet, främst i gatans södra ände kring Fredsgatan. Tillgängligheten underlättades av öppnandet av Riksbron 1907 som band ihop Norrmalm med Helgeandsholmen och skapade en naturlig förlängning av gatan över Riksgatan ända till Mynttorget i Gamla Stan. Gatorna i Klarakvarteren kring Drottninggatan och den närbelägna Centralstationen sjöd av liv och kommers under 1900-talets första hälft. Stora delar skulle dock få en starkt förändrad karaktär i och med Norrmalmsregleringen då nya stora affärs och kontorskomplex växte upp ut med gatan och många gamla hus i kvarteren kring det nya Sergels torg revs.

2000-tal[redigera | redigera wikitext]

Bromsspår från Attentatet i Stockholm 2017 över ett av August Strindbergs citat från Ett Drömspel på Drottninggatan.

Gatan är idag fortfarande en viktig affärsgata för detaljhandeln, med varuhus som Åhlens, PUB samt de moderna affärskedjorna och rymmer många restaurang och kaféer. Gatan är populär bland turister, och brukar ibland betraktas[av vem?] som en turistfälla.

Den 11 december 2010 inträffade ett försök till terrordåd på gatan. Terroristen Taimour Abdulwahab hade som mål att spränga sig själv mitt i julhandeln. Han lyckades spränga sig själv på en sidogata men ingen annan blev allvarligt skadad.

Den 7 april 2017 inträffade ett terrorattentat där en kapad lastbil kördes i hög hastighet genom folksamlingar längs promenadgatan. Lastbilen hann färdas 570 meter längs gatan innan den slutligen kraschade in i varuhuset Åhléns City.[5]

Konstnärlig utsmyckning längs gatan[redigera | redigera wikitext]

Skulpturen Hemlös räv av Laura Ford.
  • Mellan Drottninggatan 67 och 85 har berömda Strindbergscitat, smidda i rostfritt stål, lagts in i gatans mitt. Bland citaten märks "Vad är ekonomi? En vetenskap uppfunnen av överklassen för att kunna tillskansa sig frukterna av underklassens arbete". Konstverket är skapat av Ingrid Falk och Gustavo Aguerre och placerades i gatan 1998.[6]
  • Utanför det så kallade Spökslottet står Carl Eldhs skulptur Linnea från 1891. Linnea betraktas som konstnärens genombrottsverk belönade honom med en guldmedalj på Parissalongen 1902.[7]
  • Utanför Rosenbad i hörnet med Strömgatan placerades 2009 den brittiska skulptören Laura Fords rävskulptur Hemlös räv (Rag and bone with blanket), som ingår i hennes skulptursvit Rag and bone där skogens djur befinner sig i de hemlösas utsatta situation.[9]
  • Anders Årfelt har formgivit de ljusa betonggjutna lejon som sedan 1995 fungerar som bilstopp längs gågatan.[10]

Drottninggatan i litteraturen[redigera | redigera wikitext]

Den fiktive privatdetektiven Ture Sventons detektivbyrå ligger på Drottninggatan. I hörnet av Drottninggatan och Jakobsgatan finns en litterär skylt från år 2000 där man kan läsa:

"Drottninggatan i Stockholm är en lång och smal gata, som ligger ungefär mitt i staden. Där går trafiken i en ständig ström. Man förstår, att det måste vara bekvämt att ha sitt kontor där. Och man förstår, att det måste vara alldeles särskilt lämpligt för en privatdetektiv att ha sitt kontor vid den gatan. Då är han alltid mitt bland allt som händer och sker."

Citatet är hämtat ur Ture Sventon, privatdetektiv av Åke Holmberg.[11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Byggnader och platser längs Drottninggatan i urval[redigera | redigera wikitext]

I byggnadernas husnummer-ordning:

Bild Artikelnamn Drottninggatan nr Typ (ursprunglig användning) Kort beskrivning
Rosenbad 2006.jpg Rosenbad 1-3 Bank- och kontorsbyggnad Byggnaden är ritad av arkitekten Ferdinand Boberg för AB Rosenbad och Nordiska Kreditbanken och stod färdig 1902. Byggnaden har blivit något av en symbol för Sveriges regering.
Adelswärdska huset 2012 -c.JPG Adelswärdska huset 2 Palats Byggnaden uppfördes 1890 och är ritad av arkitekt Isak Gustaf Clason. Uppdragsgivare var politikern och industrimannen Theodor Adelswärd.
Sydsvenska kreditaktiebolaget.jpg Sydsvenska kreditaktiebolaget 4 Bankbyggnad Byggnaden är ritad av arkitekten Gustaf Wickman i jugendstil och år 1909 kunde Sydsvenska kreditaktiebolaget slå upp portarna för det nya huvudkontoret.
Skånebanken entre 2009.jpg Skånebanken 5 Bankbyggnad Bankpalatset byggdes efter ritningar av Gustaf Wickman i jugendstil och år 1900 stod det klar för in flyttning.
Lifförsäkringsaktiebolaget Nordstjernan.jpg Lifförsäkringsaktiebolaget Nordstjernan 7 Kontorsbyggnad I hörnet av Drottninggatan 7 och Fredsgatan 8 lät "Lifförsäkringsaktiebolaget Nordstjernan" 1874-76 uppföra ett nytt huvudkontor efter Axel och Hjalmar Kumliens ritningar.
Drottninggatan 14cc.jpg Brunkhuvudet 4 14 Kontors- och affärshus. Drottninggatan 14 ritades av Wolter Gahn och byggdes 1929. Det är ett av Stockholms första funkishus.
Tjenstemannabanken, taklist.jpg Tjenstemannabanken 15 Bankbyggnad Ernst Stenhammar ritade bankhuset som stod färdigt 1908, varmed det handslagna Helsingborgsteglet introducerades i huvudstaden.
Sundsvallsbanken, fasad 3.jpg Sundsvalls Handelsbank 17 Bankbyggnad År 1908 stod byggnaden med den rikt ornamenterade jugendfasaden i röd Övedssandsten och rött puts färdig som hade ritads av Thor Thorén.
Sergelplaza1.JPG Downtown Camper by Scandic 28 Hotell Hotellet uppfördes åren 1969 - 1971, som byggherre stod Saneringsavdelningen vid Stockholms stads fastighetskontor och arkitekt var Malmquist och Skoogh. 1971 - 2017 hette hotellet Sergel Plaza.
Suecia 1-048 ; Wredeska.jpg Wredeska palatset 29 Palats Det numera rivna palatset uppfördes på 1690-talet, troligen med Kungliga rådet Fabian Wrede (1641-1712) som byggherre. Palatset hade ursprungligen en trädgård mot Klara sjö.
Klarahuset 2009b.jpg Klarahuset 33 Kontors- och affärshus Byggnaden är ritad av Nyréns arkitektkontor och uppfördes 1986-1989. Här återuppstod originalfasaden från Felix Sachs hus från Regeringsgatan 9 (rivet 1972) på nytt. Här låg tidigare det Lidemanska palatset.
Stockholms Stadsteater 2008a.jpg Stockholms Stadsteater 34 Teater Stockholms stadsteater finns i samma byggnad som Kulturhuset. Kulturhuset invigdes 1974 och stadsteatern öppnade för sin publik 1990. Arkitekt var Peter Celsing. Här låg tidigare det Preissiska huset.
Sergelstorg 2008.jpg Sergels torg - Torg, plats Platsen med en fontän i form av en superellips formgavs av arkitekt David Helldén och invigdes 1967. I fontänen står skulpturen Kristallvertikalaccent, av skulptören Edvin Öhrström.
Kontorshus Drottninggatan.jpg Länssparbankens hus 43 Kontor- och bankbyggnad Byggnaden uppfördes som kontor och banklokal åt Länssparbanken Stockholm mellan åren 1957 och 1960 med Curt Björklund som arkitekt.
Ahlens City 2009.jpg Åhléns City 45-47 Varuhus Åhléns City är Åhléns AB:s största enskilda varuhus. Huset ritades av arkitektkontoret Backström & Reinius Arkitekter AB, invigdes 1964 och tilldelades Kasper Salin-priset 1966.
Bredenbergs 2010.jpg Bredenbergs varuhus 54 Varuhus Byggnaden är ritad av Gunnar Asplund och uppförd 1934-1935. Det är ett av de främsta exemplen på den tidiga svenska funktionalismen. Bredenbergs varuhus fanns kvar i byggnaden fram till 1980-talet.
Buttericks 2009c.jpg Butterick's 57 Butik Butterick's (uttalat Buttricks), är ett svenskt familjeägt detaljhandelföretag som grundades 1903 i Stockholm. Butterick's säljer främst fest- och skämtartiklar.
Apoteket Ugglan 2010a.jpg Apoteket Ugglan 59 Apotek Apoteket Ugglan är ett anrikt apotek, som har haft samma adress sedan 1798 och är därmed Sveriges äldsta apotek med verksamheten i över 210 år på samma plats. Under 1800 och 1900-talet låg även apoteken Morianen och Nordstjernan längs gatan.
Norra Latin, Drottninggatan.JPG Norra latin 71B Skola Byggnaden ritades i florentinsk nyrenässansstil av Helgo Zetterwall för det blivande Norra Latin. Huset invigdes 1880 i närvaro av bland andra kung Oscar II och prins Eugen.
PUB 2010a.jpg PUB 72-76 och 63 Varuhus Byggnader vid Drottninggatan/Kungsgatan ritades år 1929 av Ove Gormsen. Mot Gamla Brogatan tillkom 1936-37 byggnaden ritad av Artur von Schmalensee. Det så kallade "Bohagshuset" mittemot ritades av bröderna Erik och Tore Ahlsén och invigdes 1959.
Kungsgatan 52.JPG Vinkelhaken 9 78 Bankbyggnad & affärshus Byggnaden restes 1913-15 på uppdrag av Stockholms Handelsbank genom dotterbolaget Filia. Huset vars fasaderna som upptas av stora fönsterytor i burspråk med blyspröjsar bedöms idag som kulturhistoriskt mycket värdefullt. Arkitekt var Erik Josephson.
Skandia-Teatern 2009.jpg Skandia-Teatern 82 Biograf Skandia-Teatern är en klassiska biograf, belägen i det Warodellska huset. Biografen invigdes 1923 och är formgiven av arkitekt Gunnar Asplund. Det räknas idag till en av de vackraste i Stockholm.
Centralbadet 2010a.jpg Centralbadet 88 Badhus Centralbadet är ett äldre, väl bevarat badhus som är ritad 1904 i jugendstil av arkitekt Wilhelm Klemming. Badet har sin huvudingång från Centralbadsparken.
Centralbadet 2009b.jpg Centralbadsparken 88 Park Centralbadsparken är en lummig liten park i centrala Stockholm. Här finns förutom Centralbadet även den Hårlemanska malmgården från 1710.
Hårlemanska malmgården 2010.jpg Hårlemanska malmgården 88A Malmgård Hårlemanska Malmgården var arkitekt Carl Hårlemans bostad och är en av de få malmgårdar från 1700-talets början som finns kvar i centrala Stockholm.
Strindbergmuseet april 2008cc.jpg Blå tornet 85 Bostad, museum Blå tornet är en byggnad i jugendstil uppförd 1906-1907 efter ritningar av Hagström & Ekman. Huset fick sitt namn av August Strindberg, som bodde här från 1908 till sin död 14 maj 1912. I huset återfinns numer bland annat Strindbergsmuseet.
Drottninggatan 90b.jpg Islandet 10, 11 90 Bostad, kontor Drottninggatan 90 är en Q-märkt bostadsfastighet från 1938 ritat av arkitekterna Kjell Ödeen och Gunnar Wejke. Huset uppfördes av Hufvudstaden, och var bolagets första nybyggnation efter Kreugerkraschen.
Gamla tekniska högskolan, Stockholm 03.jpg Gamla tekniska högskolan 91-95 Akademi, skola Huvudbyggnaden uppfördes ursprungligen för Teknologiska Institutet (senare KTH). Intill den restes Bergskolan som idag huserar Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Anläggningen ritades av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander och restes under 1860-talet.
Adolf Fredriks Kyrkogata 12.JPG Centralvaruhuset 92-94 Varuhus Centralvaruhuset huserade i tre plan i detta hus som ritats av Hagström & Ekman.
Wallingatan 2008a.jpg Westmanska palatset 98-96 Palats Husets arkitekt var Carl Christoffer Gjörwell d.y. och bryggarmästaren Abraham Westman lät bygga det 1799-1800 till sig och sin familj.
Spökpalatset 2010x.jpg Spökslottet eller
Schefflerska palatset
116 Malmgård Byggnaden är en malmgård som uppfördes omkring år 1700 av handelsmannen Hans Petter Scheffler. Det finns många spökhistorier om huset och den intilliggande Spökparken.
Stockholm högskola 2010b.jpg F d Stockholms högskola 118 Högskola Byggnaden uppfördes 1907 vid Spökparkens norra del på Petissans tidigare tomt. Huset var Stockholms högskola första nybygge. Byggnaden som ritades av Victor Bodin är idag ett byggnadsminne och hyser Folkuniversitetet i Stockholm.
Observatoriet 2011.JPG Stockholms gamla observatorium 120 Observatorium Byggnaden uppfördes av Kungliga vetenskapsakademien mellan 1747 och 1753. För ritningarna svarade Carl Hårleman.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Hörnskulpur, fastigheten Vinkelhaken 9.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stockholms gatunamn
  2. ^ [a b c] Tagandes gatorna så breda som han någonsin kan
  3. ^ Huset som spegel s.103
  4. ^ Järbe, Bengt (1989). Förändringarnas torg: boken om Norra Bantorget. Stockholm: Tiden. Libris 7421624. ISBN 91-550-3530-2 
  5. ^ ”Attentat på Drottninggatan i Stockholm - Säkerhetspolisen”. http://www.säkerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2017-04-07-attentat-pa-drottninggatan-i-stockholm.html. Läst 7 april 2017. 
  6. ^ [1] skulptur.stockholm.se
  7. ^ http://www.evabonniersdonationsnamnd.se/verk.php?id=3
  8. ^ [2] skulptur.stockholm.se
  9. ^ [3][död länk] stockholmkonst.stockholm.se
  10. ^ http://www.birath.se/html/lejon.html
  11. ^ Holmberg, Åke: Ture Sventon - privatdetektiv, Rabén & Sjögren, Stockholm 1948.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]