Åtvidaberg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Åtvidaberg
Tätort
Centralort
Utsikt över gamla Facitfabriken.
Utsikt över gamla Facitfabriken.
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Åtvidabergs kommun
Distrikt Åtvids distrikt
Koordinater 58°12′1″N 15°59′50″Ö / 58.20028°N 15.99722°Ö / 58.20028; 15.99722
Area
 - tätort 568 hektar (2018)[3]
 - kommun 780,24 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 6 997 (2018)[3]
 - kommun 11 499 (2019)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 12,319 inv./hektar
 - kommun 15 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Åtvidaberg
Postnummer 597 3X, 597 4X
Riktnummer 0120
Tätortskod T1328[4]
GeoNames 2724321
Ortens läge i Östergötlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Östergötlands län
Wikimedia Commons: Åtvidaberg
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Åtvidaberg, lokalt även Åtvid, är en tätort och centralort i Åtvidabergs kommun i Östergötlands län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I trakterna runt Åtvidaberg hittades redan under medeltiden koppar och gruvdrift startades. Gruvorna omtalas första gången år 1413. På 1500-talet lades dock driften ned. 1754 erhöll fänrik David Hallonqvist privilegier på gruvan och började på nytt rensa de övergivna gruvhålen. 1764 slog han sig i kompanjonskap med Johan AdelswärdAdelsnäs som snart blev ensam ägare till gruvan. 1856-57 byggdes en järnvägsförbindelse för att frakta malmen från gruvorna i Bersbo till kopparsmältverket i Åtvidaberg.[5]

I slutet av 1800-talet började malmen att tryta. Dåvarande ägaren, Theodor Adelswärd lät då uppföra Europas första kontorsmöbelfabrik, senare Facit AB. 1911 startade han även Åtvidabergs Vagnfabrik.[5]

Vid den moderna bebyggelsen i Eksäter norr om järnvägen finns en staty av Sven Lundqvist som föreställer David Drummond (1593-1638). Han var en tid officer vid Östgöta fotfolk med boställe i Slevringe utanför Åtvidaberg. Han blev senare regementschef för Kalmar regemente. David Drummond är den förste till namnet kände tobaksrökaren i Sverige.[5]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Byn Åtvid var kyrkby i Åtvids socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Åtvids landskommun där Åtvidabergs municipalsamhälle inrättades 30 maj 1902. Åtvidabergs köping bildades 1946 genom en ombildning av landskommunen och municipalsamhället. Köpingskommunen uppgick 1971 i Åtvidabergs kommun där Åtvidaberg sedan dess är centralort.[6]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Åtvids församling. [7]

Orten ingick till 1889 i Bankekinds tingslag, därefter till 1924 i Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds tingslag och sedan till 1971 i Linköpings domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Åtvidaberg i Linköpings domsaga.[8]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Åtvidaberg 1900–2015[9][10]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 485
1960
  
6 398
1965
  
7 374
1970
  
8 385
1975
  
8 436
1980
  
8 240
1990
  
7 845 535
1995
  
7 620 544
2000
  
7 066 544
2005
  
6 947 545
2010
  
6 859 542
2015
  
7 014 567

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Bland Åtvidabergs stadsdelar kan nämnas Basthagen, Eksätter, Villahagen, Fågelsången (industriområde), Garpan, Långbrott, Nygård och Västantorp i tätortens norra del. I Åtvidabergs södra del återfinns Edberga, Fiskarhagen och Östantorp.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1970-talet var Facit dominant på orten och pumpade bland annat in pengar i fotbollslaget Åtvidabergs FF. Facit köptes 1972 av Electrolux som 1981 sålde det vidare till Ericsson. 1989 separerades Facits utveckling och tillverkning i Åtvidaberg från den kvarvarande handelsverksamheten. Utveckling och tillverkning bolagiserades under namnet Facit Partner AB. Samma år avyttrades Facitkoncernen inklusive Facit Partner AB, till det norska investmentbolaget Entranor a.s. Bolaget heter idag PartnerTech AB och ägnar sig numera åt kontraktstillverkning till företag inom områdena telekommunikation, informationsteknologi, verkstadsindustri och medicinsk teknik. Gruvföretaget Beowulf Mining har en licens att bryta i Bersbo och Mormor som täcker 225km2[11].

Sport[redigera | redigera wikitext]

Åtvidabergs FF hade en storhetsperiod under 1970-talet med seger i Svenska cupen i fotboll för herrar 1970 och 1971 samt SM-guld i fotboll för herrar 1972 och 1973. Det blev även spel i Europacuperna för Åtvidabergs FF:s herrlag i fotboll där man nådde kvartsfinal. Efter föreningens glada 70-tal följde många år med både sportsliga och ekonomiska problem, 2010 spelade ÅFF åter i Allsvenskan men åkte ur samma säsong. 2012 var Åtvidaberg åter tillbaka i högsta serien.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Personligheter[redigera | redigera wikitext]

Se även Personer från Åtvidaberg

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2019 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2019, Statistiska centralbyrån, 11 november 2019
  3. ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 14 september 2013
  5. ^ [a b c] Sällsamheter i Östergötland del 2, Christer Topelius. s. 63-73.
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  10. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  11. ^ ”Åtvidaberg : Beowulf Mining plc”. beowulfmining.com. http://beowulfmining.com/projects/sweden/atvidaberg/. Läst 19 augusti 2016. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Adelswärd, Viveka (2008). Adelsnäs och baroniet Adelswärd : en kort berättelse : [med anledning av baroniet Adelswärds 225-årsjubileum 9 maj 2008]. Åtvidaberg: Baroniet Adelswärd. Libris länk. ISBN 9789163326912 
  • Bergsbruk och industri - makt och idyll : Åtvidaberg under 600 år. Åtvidaberg: Brukskultur Åtvidaberg. 2013. Libris länk. ISBN 978-91-637-3807-4 
  • Carlberg, Daniel; Engström, Christer (2013). I en annan del av Åtvid. D. 1. Johanneshov: Daniel Carlberg och Christer Engström. Libris länk. ISBN 9789163728907 
  • Carlberg, Daniel; Engström, Christer (2014). I en annan del av Åtvid. D. 2. Johanneshov: Daniel Carlberg och Christer Engström. Libris länk. ISBN 9789163748684 
  • Carlberg, Daniel; Engström, Christer (2016). I en annan del av Åtvid. D. 3. Johanneshov: Daniel Carlberg och Christer Engström. Libris länk. ISBN 9789163748691 
  • Dahlman, Eva; Vretblad, Gunvor; Thorin, Mariann (2015). Exponerad tid : Johan Emanuel Thorins fotografier 1890-1930. Stockholm: Nordiska museets förlag. Libris länk. ISBN 9789171085665 
  • Gärme, Sven (1984). Sägner och skröner från Åtvidabergstrakten. [Linköping]: [Carlsons bokh. (distr.)]. Libris länk 
  • Göransson, Bertil (1999). Inte bara gruvor. Åtvidaberg: B. Göransson. Libris länk. ISBN 91-630-8437-6 
  • Jonsson, Sverker (2013). Den svenska möbeltillverkningen 1850-1950 : en småindustris framväxt. Möklinta: Gidlund. Libris länk. ISBN 978-91-7844-861-6 
  • Petersson, Tom (2012). Fadern, sonen och det heliga företaget : när Åtvidaberg och Facit erövrade världen - och hur de förlorade den. Möklinta: Gidlund. Libris länk. ISBN 978-91-7844-855-5 
  • Ring, Herman A (1894-1907). ”Åtvidaberg Baroniet Adelswärd”. Sveriges industri - dess stormän och befrämjare. Stockholm: Eklund. Libris länk. http://runeberg.org/rhasvindus/3/0425.html 
  • Söderbäck, Olof (1984). Sockna : bilder från Åtvidaberg (2. uppl). Linköping: Bokugglan i Linköping. Libris länk 
  • Åtvidaberg i betraktarens öga : 38 fotografer porträtterar Sockna. Åtvidaberg: Åtvidabergs fotoklubb. 2013. Libris länk. ISBN 9789163728006 
  • Åtvidabergs historia. [Linköping]: [Univ.]. 1983. Libris länk. ISBN 91-7372-679-6 
  • Önfelt, Christina (1985). Sekelskiftesbebyggelsen i Åtvidaberg : med tonvikt på bostadsbebyggelsen, speciellt egna-hemsbebyggelsen. Åtvidaberg: Kulturnämnden. Libris länk