Ahatanhel Krymskyj

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ahatanhel Krymskyj
Ahatanhel Krymskyj
Född15 januari 1871
Volodymyr, Guvernementet Volynien, Kejsardömet Ryssland, nu i Volyn oblast, Ukraina
Död25 januari 1942 (71 år)
Kustanaj, Kazakiska SSR, Sovjetunionen, nu i Kazakstan
MedborgarskapKejsardömet RysslandUkrainska statenUkrainska folkrepublikenUkrainska SSR, Sovjetunionen
ForskningsområdeOrientalistik, språkvetenskap
InstitutionerTaras Sjevtjenko-universitetet
Ukrainska Vetenskapsakademien
Alma materGalagan Collegium, Lazarev institut för orientaliska språk, Moskvauniversitetet
Nämnvärda studenterOmeljan Pritsak, Timofej Grunin
Känd förexpert i mer än 34 orientaliska språk
NamnteckningAgathangel Krymsky Signature 1922.png

Ahatanhel Juchymovytj Krymskyj (ukrainska: Агатангел Юхимович Кримський), född 15 januari 1871, död 25 januari 1942, var en ukrainsk lingvist för orientaliska språk, polyglott, historiker, universitetslärare, författare och översättare. Han var en av grundarna av Ukrainska Vetenskapsakademien år 1918.

Ahatanhel Krymskyj var ett av de sovjetiska vetenskapsmäns brottsoffer under Stalins stora terror.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ahatanhel Juhymovitj Krymskyj föddes i Volodymyr den 15 januari 1871. Hans far, Juhym Stepanovitj Krymskyj, var historie- och geografilärare. Familjen Krymskyj hade sitt ursprung i Lipka Tatarer samt Krimtatarer samhället (område om geografiskt område). Efternamnet ”Krymskyj” (ukrainska: Кримський) kommer från adjektivet “krimsk” som härstammar från förfäderna som kom från Krim i 1600-talet och blev konverterade till Ortodox kristendom.

Efter Ahatanhels födelse flyttade familjen till Zvenyhorodka där fadern grundade ett eget bokförlag och arbetade som lärare. Ahatanhel läste i områdets statliga skola (1876–1881) där hans far också arbetade som lärare. Senare läste han på grundgymnasiet i Ostroh (1881–1884) och på Kyivs 2:a gymnasiet (1884–1885).

År 1885 började Ahatanhel Krymskyj läsa vid Galagan Collegium i Kyjiv. Där läste han latin, engelska, franska, tyska, italienska, polska, grekiska, turkiska. Vid Galagan Collegium blev Ahatanhel Krymskyj väldigt intresserad av ukrainsk historia, kultur och ukrainska språk tack vare hans lärare vid collegium Pavlo Zhytetskyj.

Ahatanhel Krymskyj fortsatte sin utbildning vid Lazarev institut för orientaliska språk från 1889 till 1892. Där studerade han arabiska, turkiska och persiska studier som innehöll islam, arabiska filologi och litteratur, det turkiska språket och turkisk litteratur samt persiska språket och dess litteratur. Från 1892 till 1896 studerade han en fullständig kurs som en kandidatexamen i slaviska studier. Under 1896 vann han ett tvåårigt stipendium för att utföra sin forskning i Syrien och Libanon.

Efter hans återkomst från forsknings resan, började Ahatanhel Krymskyj år 1900 undervisa arabiska språk och litteratur. Sedan 1902 har han också blivit professor i orientaliska studier och historia.

Under sin jobbtid på Lazarev institutet, var Ahatanhel Krymskyj en aktiv medlem av ett Ukrainsk ”Hromada” samhälle i Moskva. Hans politiska åsikter och aktiviteter var väldigt influerade av Mychajlo Drahomanov, Ivan Franko och Pavlo Tutjapskyj. Då har Ahatanhel Krymskyj också deltagit aktivt i ukrainska nationella rörelsen inom Rysslands kejsardöm till dess Första världskriget och Revolutionen 1917.

Efter Revolutionen 1917[redigera | redigera wikitext]

År 1918 flyttade han till Kyjiv för att etablera sig och ta plats i Ukrainska Vetenskapsakademien (ukrainska: Українськa академія наук) som grundades av hetmanen Pavlo Skoropadskyj. Där blev Ahatanhel Krymskyj akademiens sekreterare.

I Ukrainska Vetenskapsakademien ledde han också akademiska avdelningen för historia och filologi, avdelningen för arabisk-iransk filologi, kommissionen för levande språkordbok, kommissionen om det ukrainska språkets historia, dialektologiska och ukrainska språkkommissionen sedan 1918.

Under 1921 blev Ahatanhel Krymskyj också direktör av Institut för ukrainska vetenskapliga språk. I denna position utvecklade ukrainska grammatikregler och ortografi i vetenskapsområde inom ramen 1920-talets ”Ukrainisering”.

Ahatanhel Krymskyj deltog i Första Ukrainska kyrkomötet som ägde rum i Kyjiv 1921. Syftet med konciliet var att bekräfta självständighet av den Ukrainska autokefal ortodoxa kyrkan.

Under 1920-talet redigerade han 20 av 25 volymer av akademiens historiska upplagor 1920-1929 - ”Zapysky Istorychno-filolohichnoho viddilu VUAN” (Ukrainska: Записки Історично-філологічного відділу ВУАН).

Ett av sista Ahatanhel Krymskyjs foto. NKVD-fängelse; 1941-1942.

Förtryck[redigera | redigera wikitext]

Efter den fabricerade öppna rättegången, det så kallade ”Föreningen för Ukrainas frihet”-målet (”Spilka Vyzvolennia Ukrainy” (ukrainska: Спілка Визволення України)) som ägde rum i Sovjetunionen mellan 1929 och 1930, utsattes Ahatanhel Krymskyj för förtryck av från sovjetiska makten.

Ahatanhel Krymskyj överlevde Stalins stora terror under 1930-talet tack vare att hans närmaste vän och assistent Mykola Levtjenko inte uppgav falskt vitnesmål om honom. Något som kom att rädda Ahatanhels liv. Dock blev Ahatanhel Krymskyj avfyrad från alla positioner han höll och Mykola Levtjenko deporterades av NKVD till GULAG där han kom att lida av en psykisk sjukdom.

Under 1930-talet blev Ahatanhel Krymsky sparkad från samtliga positioner men han hjälpte alltid Mykola Levtjenkos familj och adopterade även Mykolas barn.

I juli 1941, efter att det Tysk-sovjetiska kriget börjades, arresterade NKVD Ahatanhel under anledningen att han var ”speciellt opålitlig”. Ahatanhel Krymskyj flyttades till NKVD:s fängelse № 7 i Kustanaj, Kazakiska SSR där han dog den 25 januari 1942.

Ahatanhel Krymskyj blev postumt frikänd bara i 1957 efter Stalins död.


Kulturellt arv[redigera | redigera wikitext]

Ahatanhel Krymskyj är författare till många verk om Islams historia, semitiska studier, historia och kultur av Arabvärlden, Turkiet, Iran :

  • ”Islams historia”, 1904-1912;
  • ”Historia av araber och arabisk litteratur”, 1911-1912;
  • ”Historia av Persien och persisk litteratur”, 1923;
  • ”Historia av Turkiet och turkisk litteratur”, 4 vol., 1924-1927;
  • ”Persiska teatern: varifrån kom den och hur utvecklades?”, 1925.

Han skrev också flera vetenskapliga artiklar om Paul av Aleppo, Hafez, Mihri Hatun, Antara.

Den andra delen av hans forskningar var inom ukrainska språk-, folkloristik- och historieområden.

  • ”Ukrainsk grammatik”, 2 vol., 1907-1908;
  • ”Uppsatser om ukrainska språkets historia” (tillsammans med Sjachmatov), 1922;
  • ”Akademisk ordbok”, 1924 (redaktör av första volymen);
  • ”Zvenyhorodkasområde. Taras Sjevtjenkos fädernesland ur etnografisk och dialektologisk synvinkel”, 1930.

Ahatanhel Krymskyj är också känd för sin poesi och prosa. Han har skrivit orientaliska dikter som publicerades i hans poetiska samling ”Palmove hillya (Palmträds grenar) ” (3 vol.: 1901, 1908 och 1922). Han skrev också en roman ”Andrij Lahovsyj” (1905) och flera novellsamlingar, till exempel: ”Historier av ukrainska livet” (1895) och ”Berättelser från Beirut” (1906).

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Den 22 oktober 1991 grundade Omeljan Pritsak Ukrainska institutet för orientaliska studier som blev uppkallat efter Ahatanhel Krymskyj.

År 1992 etablerades Ahatanhel Krymskyjs Volyn oblast premium för litteratur, översättningar och konstvetenskapsforskningar.

Källor[redigera | redigera wikitext]