Aina Cederblom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Aina Cederblom
Född 26 september 1896
Stockholm
Död 27 augusti 1986 (89 år)
Stockholm
Nationalitet Sverige Sverige
Yrke/uppdrag Textillärare
Känd för Världshavens vagabond
Titel Sjökapten

Aina Cederblom, född 26 september 1896 i Kungsholms församling, Stockholm, död 27 augusti 1986, var en svensk äventyrare. Cederblom var dotter till löjtnanten Harald Cederblom (1863–1935) och Hedvig Elisabet Cederblom (1859–1921) och växte upp på Hantverkargatan 23 i Stockholm.[1] Hon reste bland annat ensam med en femmeters öppen båt med aktersnurra till Svarta havet och Medelhavet, till Grönland och på båtfärder i Fjärran Östern. Hon skrev flera böcker om sina resor. Författaren William Rigmark skrev 1979 en bok om Cederblom, Världshavens vagabond.

Efter finska vinterkriget evakuerade hon fiskare från Hangö och transporterade byggmaterial, så de kunde bygga nya bostäder i Ekenäs skärgård. Hon var huvudperson i ett avsnitt av Här är ditt liv i premiärsäsongen 1980. Lasse Holmqvist själv ansåg att det programmet var det bästa av alla han gjorde i programserien. Hennes personlighet gjorde att programmet fick stort genomslag. Aina Cederblom hade tidigare varit helt okänd för den breda allmänheten.

Vävskolor[redigera | redigera wikitext]

Cederblom var teckningslärare, textilkonstnär och intresserad av vävning.[2] Under sin utbildning till gick hon på slöjdgymnasiet på Nääs slott norr om Göteborg.[3]

Färöarna[redigera | redigera wikitext]

År 1933 startade Cederblom sin första resa över Atlanten och hamnade av misstag i KlaksvikFäröarna. Där träffade hon en kurskamrat från slöjdseminariet på Nääs som gift sig med man från Färöarna.[4] De bestämde att starta en vävskola och Cederblom återvände året därpå. Syftet var att kvinnor på öarna skulle få en försörjningsmöjlighet och samtidigt bevara den lokala vävtraditionen.[5]

Indien[redigera | redigera wikitext]

Hösten 1936 fick Cederblom en tjänst som textillärare vid Tagores skola i en liten stad nära Bolpur i Västbengalen. För att resa till denna avlägsna stad i Indien reste hon med lastfartyget S/S Ceylon[a] till Sri Lanka. Med på resan fanns Rospiggen III som sjösattes i Colombos hamn. Cederblom for på egen köl utmed Indiens karga ostkust till hamnstaden Visakhapatnam i delstaten Andhra Pradesh. För att hinna fram till Tagores vävskola fick hon lämna Rospiggen och ta tåget till Santiniketan och kom fram två dagar innan skolterminen började. När hennes elever fick ställa ut sina vävar vid terminens slut kom Mahatma Gandhi på besök och studerade den svenska varpen.[6]

Brasilien[redigera | redigera wikitext]

I slutet på 60-talet startade 70-åriga Cederblom Escola Artesanal Sueca Brasil,[b] en vävskola i Olinda i nordöstra Brasilien. Hon samlade vävstolar och överblivet byggmaterial i Sverige och fraktade det till Recife och lät bygga ett hus för skolan i Olinda. Skolan kunde invigas 1970.[5]

Cederbloms båtar[redigera | redigera wikitext]

Cederblom ägde tre mindre motorbåtar som alla hette Rospiggen.

  • Rospiggen I köpte hon 1931. Båten var knappt fem meter lång, med en utombordare på 6-8 hästkrafter.[7]
  • Rospiggen II byggdes våren 1933 på Palmgrenska varvet i Söderköping efter Cederbloms anvisningar: skåp för proviant och verktyg och två stora bränsletankar, 7 hästkrafter.
  • Rospiggen III var 5,4 meter, bränsletankarna rymde 800 llter och farten bara fem knop.[8]

Finlandshjälpen[redigera | redigera wikitext]

Det finska vinterkriget pågick vintern1939/40. Den 13 mars 1940 fick befolkningen i Hangöområdet besked att Sovjetunionen skulle arrendera den isfria hamnen på 30 år. Fiskarbefolkningen fick stora svårigheter, var skulle de bo och var kunde de fiska? Nylands fiskarförbund startade en insamling, vilket resulterade i många gåvor från Finland och Sverige.[9]

Cederblom skaffade en gammal trålare och hjälpte till att evakuera hangöborna. Därefter seglade hon till Stockholm och skaffade byggmaterial och fraktade till Ekenäs så fiskarfamiljerna kunde bygga bostäder. Sommaren och hösten 1940 gjorde hon fem resor mellan Stockholm och Ekenäs genom minerade farvatten. De följande åren organiserade hon soppkök för 500 barn i Helsingfors.[5]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Cederblom, Aina (1932). På snurrefärd genom Europa. Stockholm: Bonnier. Libris 1352626 
  • Cederblom, Aina (1934). Som sjöluffare på Atlanten.. Stockholm: Bonnier. Libris 1352627 

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ S/S Ceylon, byggd 1911, Svenska Ostindiska Kompaniet
  2. ^ Svenska hantverksskolan i Brasilien

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kungsholms kyrkobok
  2. ^ ”Världshavens äventyrare”. Läst 12 mars 2017.
  3. ^ http://www.naas.se
  4. ^ Rigmark 1979, s. 64-74.
  5. ^ [a b c] ”Designtraveler”. Läst 12 mars 2017.
  6. ^ Rigmark 1979, s. 109.
  7. ^ Rigmark 1979, s. 7-17.
  8. ^ Rigmark 1979, s. 106.
  9. ^ ”Nylands fiskarförbund”. Läst 21 mars 2017.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]