Akademisk frihet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Michael Polanyi menade att akademisk frihet var en fundamental nödvändighet för produktionen av kunskap.

Akademisk frihet avser forskningens frihet; Varje forskares rätt att fritt välja forskningsämne och forskningsmetod samt fritt publicera forskningsresultat.[1] Den akademiska friheten berör i lika hög grad högskolelärarna i undervisningssituationen och studenterna i deras lärande.[1]

Storbritannien[redigera | redigera wikitext]

Matthew Goodwin skrev 2021 i Axess Magasin att de kända incidenter där till exempel gästföreläsare bokas av förmodligen bara är toppen av ett isberg, och att det är aktivister som bestämmer hur tjänster tillsätts, och pressar på i diskussioner om vem som får gästföreläsa, och vilka oliktänkande som tystas. När studenter istället blir "kunder", och målet är att dessa kunder ska vara nöjda, så medför det att sökandet efter sanning och den fria forskningen överskuggas.[2]

I Sverige[redigera | redigera wikitext]

Enligt en studie från 2007 undertrycks i Sverige den akademiska friheten, avsiktligt eller oavsiktligt, genom att tiden för forskning minimeras, resurser minimeras och att tjänsterna med utrymme för forskning minimeras.[3]:231

En studie 2017 rankade Sverige på plats 23 av EU:s 28 länder.[3]:229

Ivar Arpi skrev i Svenska Dagbladet om den akademiska friheten i Sverige och tog bland annat upp den strid vid Lunds universitet som uppstod för en kurs med Erik Ringmar där Ringmar ombads att ändra i kursens litteraturlista för att utjämna könsbalansen mellan författarna på listan. Arpi intervjuades 2018 i Axess TV av PJ Anders Linder,[4] och skrev senare boken Genusdoktrinen tillsammans med Anna-Karin Wyndhamn.

Nathan Shachar skrev i februari 2019 om en händelse som inträffat på läkarutbildningen vid Lunds universitet.[5]

Jämställdhetsmyndigheten menade att förändring av utbildningars innehåll är en metod för att förbättra jämställdheten på högskolor och universitet. Kulturnyheternas litteraturkritiker Per Andersson menade 2020 att det då var relevant att diskutera hur det ska balanseras med den akademiska friheten och forskningens kvalitetsmål, men att Jämställdhetsmyndigheten inte hade skrivit något om detta i sin slutrapport från programmet för jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet, och inte heller låtit sig intervjuas i frågan i boken Genusdoktrinen.[6]

Axess Magasin publicerade i april 2021 ett temanummer om akademisk frihet med skribenter som Matthew Goodwin[2], Sten Widmalm[7], Lotta Stern[8], Svante Nordin[9], Johan Sundeen[10] och Christian Abrahamsson[11].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Katarina Barrling Hermansson. "Akademisk frihet i praktiken – En rapport om tillståndet i den högre utbildningen" (Rapport 2005:43 R), Högskoleverket. Åtkomst den 5 januari 2018. Universitetskansler Sigbrit Frankes förord.
  2. ^ [a b] Matthew Goodwin. ”Att tänka fritt är fel”. Arkiverad från originalet den 22 april 2021. https://web.archive.org/web/20210422180708/https://www.axess.se/artiklar/att-tanka-fritt-ar-fel/. Läst 22 april 2021.  Axess Magasin, 2021 nummer 3.
  3. ^ [a b] Terence Karran, Klaus D. Beiter, Kwadwo Appiagyei-Atua. "Measuring academic freedom in Europe: a criterion referenced approach" (pdf från ug.edu.gh), Lincolns universitet, 8 februari 2017.
  4. ^ "Ivar Arpi - Allt hårdare ideologiskt tryck på högskolan", Axess TV på YouTube, 11 mars 2018. Åtkomst den 26 juli 2019.
  5. ^ Nathan Shachar. ”Nathan Shachar: Inkvisitionen mot professorn i Lund skadar studenterna”. Arkiverad från originalet den 4 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190204131946/https://www.dn.se/ledare/nathan-shachar-inkvisitionen-mot-professorn-i-lund-skadar-studenterna/. Läst 3 januari 2020.  dn.se, 4 februari 2019.
  6. ^ Per Andersson. ”Bokrecension: Genusdoktrinen är en bok som bör tas på allvar”. Arkiverad från originalet den 1 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200601195852/https://www.svt.se/kultur/litteraturrecension. Läst 1 juni 2020.  svt.se, 1 juni 2020.
  7. ^ Sten Widmalm. ”Styrda och övervakade”. Arkiverad från originalet den 22 april 2021. https://web.archive.org/web/20210422180509/https://www.axess.se/artiklar/styrda-och-overvakade/. Läst 22 april 2021.  Axess Magasin, 2021 nummer 3.
  8. ^ Lotta Stern. ”Värna friheten”. Arkiverad från originalet den 22 april 2021. https://web.archive.org/web/20210422180627/https://www.axess.se/artiklar/varna-friheten/. Läst 22 april 2021.  Axess Magasin, 2021 nummer 3.
  9. ^ Svante Nordin. ”Ge inte efter”. Arkiverad från originalet den 22 april 2021. https://web.archive.org/web/20210422180744/https://www.axess.se/artiklar/ge-inte-efter/. Läst 22 april 2021.  Axess Magasin, 2021 nummer 3.
  10. ^ Johan Sundeen. ”En kvävande konformism”. Arkiverad från originalet den 12 april 2021. https://web.archive.org/web/20210412104051/https://www.axess.se/artiklar/en-kvavande-konformism/. Läst 22 april 2021.  Axess Magasin, 2021 nummer 3.
  11. ^ Christian Abrahamsson. ”Kampen om kunskapen”. Arkiverad från originalet den 22 april 2021. https://web.archive.org/web/20210422180908/https://www.axess.se/artiklar/kampen-om-kunskapen/. Läst 22 april 2021.  Axess Magasin, 2021 nummer 3.  [inloggning krävs]