Genus (könsbegrepp)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Genus (engelska gender), även Socialt kön, är ett begrepp som används för att urskilja vad som formar kvinnors och mäns sociala beteende.[1][2]

Genus/Socialt kön är baserat på normer och omvärldens förväntningar kring vad som anses vara manligt och kvinnligt. Baserat på kön finns en förutfattad mening kring beteende och vilka intressen och val som fattas. Genus/socialt kön anses konstrueras kring de normer som man växer upp med och därmed forma ens beteende beroende ens könstillhörighet. [3][4][5][6]

Könsuttryck är en del av genus/socialt kön, som även omfattar fritidsintressen, vilken roll en individ tar i grupper och olika sammanhang, samt förväntningar utifrån kön. Socialt kön kan även handla om hur andra uppfattar en som person, beroende på hur ens kön uttrycks genom kläder och kroppsspråk.[7][8]

Kvinnodominans inom sjuksköterskeyrket sedan 1900-talet.[9]

Termen är vanlig inom genusvetenskapen. Där utgår begreppet vanligen ifrån ett existentialistiskt synsätt, där Simone de Beauvoir troligtvis lade den viktigaste grundstenen med boken Det andra könet som publicerades 1949. Termen växte fram från 1975 genom sexologen John Money, feministen Gayle Rubin och teoretikern Judith Butler, där skillnaden mellan biologiskt kön och socialt konstruerat kön ifrågasattes.

Kropp och kön i kulturen[redigera | redigera wikitext]

Från 1900-talet har man i bland annat genusforskning och queerteori försökt avskilja aspekter av människans kön som inte har biologiska orsaker. Med upprinnelse i feminismen menar man att mycket av det som ses som medfödda eller oföränderliga egenskaper som beror på om barnet fötts med manliga eller kvinnliga könsorgan i själva verket är ett resultat av social och kulturell påverkan.[10]

Genusforskare anser ofta att det som förstås med kön omfattar biologiskt men framförallt även socialt kön. I vissa fall talar man även om en tredje faktor, könsidentitet, som ett slags mentalt kön om hur man vill att andra ska uppfatta en.[11] Inom queerrörelsen motsätter sig vissa synen på det biologiska könet som något essentiellt och något annat än en social konstruktion, se Judith Butler. Samtidigt finns annan forskning som menar att kön främst bör förstås som resultatet av biologiska faktorer.[12][13][14][15][16]

Huruvida egenskaper som uppfattas som manliga respektive kvinnliga är resultat av social påverkan eller biologiskt medfödda faktorer är en omdebatterad fråga. Det finns forskning som stödjer båda teserna. Förknippat med frågan är också debatten om jämställdhet, eftersom en biologisk utgångspunkt ofta historiskt sett har använts för att begränsa främst kvinnors frihet och mäns trygghet. Inom queerteori debatteras också hur en biologisk syn på kön resulterar i att homo- och bisexuella personer, såväl som transpersoner, uppfattas som avvikare och därmed förtrycks.

Könsidentitet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Könsidentitet

Med könsidentitet avses vanligen kärnan i personens psykologiska och självupplevda kön, sett ur ett psykologiskt, medicinskt och identitetspolitiskt avseende. De möjliga könsidentiteterna en person kan ha anses vara: manlig, kvinnlig, både manlig och kvinnlig, mittemellan (intergender) eller varken manlig eller kvinnlig.[17]

Socialt kön inom teknik[redigera | redigera wikitext]

Inom socialt kön så studerar man hur egenskaper, yrken samt materiella ting kopplas med ett specifikt kön. Detta fenomen uttryck främst inom teknikområdet som har bestått av främst män.[18]

Redan vid ung ålder syns en skillnad i vad flickor och pojkar uppmuntras att vara intresserade av och leka med. Skillnaden är att leksaker som riktas mot flickor, exempelvis dockor, prinsesskläder och köksredskap uppmanar flickor att vara omhändertagande och söta. Däremot är de leksaker som marknadsförs för pojkar utmanande, produktiva och tekniska, till exempel verktygslådor och modellflygplan. Från barndomen tas även designen till leksaker upp tydligt när man designar typiskt 'manliga' saker. Man ser till exempel att borrmaskiner har dominanta färger och ser mer komplexa ut. [19][20]

I vuxen ålder och inom till exempel IT-branschen syns skillnaden fortsatt i att kvinnor anses besitta en social kompetens och att män anses ha den faktiska tekniska kompetensen. De kvinnliga egenskaperna ses som ett slags komplement till de manliga, och värderas därmed lägre. Mäns tekniska färdigheter ses som kultur, uppnådda och erövrade förmågor. Kvinnors sociala egenskaper anses dock vara medfödda och av naturen förvärvade. [21]

I arbetslivet är det tydligt hur mäns yrken och produkter oftast bedöms vara mer värda än kvinnors. Den underliggande faktorn till det beror på att männen anses vara normen i samhället som kvinnor ska förhålla sig till. Det blir synligt bland tekniken som berör det offentliga rummet. Dummies började exempelvis utvecklas för gravida kvinnor uppemot 1990-talet eftersom man innan dess hade använt sig av en manlig normativ mall. Kvinnor däremot ses som ett undantag från den offentliga sfären, de hålls främst inom den privata sfären. Även i butiker är det tydligt hur det finns en 'for-her'-sektion medan resterande är för 'folk'. Dessa exempel kommer att påverka hur det sociala könet uppenbara sig. De riktar sig till olika kön med förutfattade meningar kring hur könet ska bete sig och det leder till att könet beter sig efter dessa normer. [22] [23]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.ne.se/genus/1065117
  2. ^ For example the definition and use of the term in G. Argyrous and Frank Stilwell, Economics as a Social Science: Readings in Political Economy, 2nd ed., (Pluto Press, 2003), in the feminist economics section, pages 238-243, especially pages 233 and 234.
  3. ^ ”Det femte könet”. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:234062/FULLTEXT02. Läst 2 december 2018. 
  4. ^ http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/artikel_68369.svd
  5. ^ https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/genus
  6. ^ For example the definition and use of the term in G. Argyrous and Frank Stilwell, Economics as a Social Science: Readings in Political Economy, 2nd ed., (Pluto Press, 2003), in the feminist economics section, pages 238-243, especially pages 233 and 234.
  7. ^ ”Kön | Transformering.se” (på sv). www.transformering.se. http://www.transformering.se/vad-ar-trans/kon. Läst 1 december 2018. 
  8. ^ ”HBTQ-Begrepp | Funkisprojektet” (på sv-SE). www.funkisprojektet.se. Arkiverad från originalet den 1 december 2018. https://web.archive.org/web/20181201181002/http://www.funkisprojektet.se/hbtq-begrepp/. Läst 1 december 2018. 
  9. ^ ”Genusstereotyper av sjuksköterskan och genus betydelse i mötet med patienten”. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/31785/1/gupea_2077_31785_1.pdf. Läst 1 december 2018. 
  10. ^ ”Om kön och genus | Nationella sekretariatet för genusforskning” (på sv-SE). www.genus.se. https://www.genus.se/kunskap-om-genus/om-kon-och-genus/. Läst 1 december 2018. 
  11. ^ ”HBTQ-Begrepp | Funkisprojektet” (på sv-SE). www.funkisprojektet.se. Arkiverad från originalet den 1 december 2018. https://web.archive.org/web/20181201181002/http://www.funkisprojektet.se/hbtq-begrepp/. Läst 1 december 2018. 
  12. ^ Richard J Haier, Rex E Jung and others, 'The Neuroanatomy of General Intelligence: Sex Matters', NeuroImage 25 (2005): 320–327. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2011. http://archive.wikiwix.com/cache/20110817104634/http://uit.no/getfile.php?PageId=1935&FileId=467. Läst 7 augusti 2010. 
  13. ^ http://www.physorg.com/news122122203.html
  14. ^ http://www.livescience.com/health/060419_brain_wiring.html
  15. ^ Frederikse ME, Lu A, Aylward E, Barta P, Pearlson G. (1999) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10601007?dopt=Abstract
  16. ^ Women have greater density of neurons in posterior temporal cortex /Sandra Wittelson / Journal of Neuroscience #15 (1995)
  17. ^ Martin, Kay (1975-01-31). Female of the Species. Columbia University Press. ISBN 9780231517645. http://dx.doi.org/10.7312/mart03875. Läst 2 december 2018 
  18. ^ Ehn, Billy & Arvidsson, Alf (red.) (1993). Kultur och erfarenhet: aktuella teman i svensk etnologi. Stockholm: Carlsson
  19. ^ ”Gender, Toys and Learning”. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03054981003732278. Läst 5 december 2018. 
  20. ^ . International Journal of Design. 2012 
  21. ^ Corneliussen, Hilde (2003). Konstruksjoner av kjønn ved høyere IKT-utdanning i Norge. Tidsskrift for kjønnsforskning. 
  22. ^ . International Journal of Design. 2012 
  23. ^ ”Pregnant Crash Test Dummies”. https://genderedinnovations.stanford.edu/case-studies/crash.html#tabs-2. Läst 5 december 2018. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]