Aktinolit
| Aktinolit | |
 Aktinolit | |
| Grupp | Amfibol |
|---|---|
| Strunz klassificering | 9.DE 10 |
| Kemisk formel | Ca2(Mg,Fe)5Si8O22(OH)2 |
| Färg | Blek till mörkt grön. Vit eller grå i asbestform. |
| Associerade mineral | Talk, epidot, klorit, glaukofan, pumpellyit, lawsonit och albit[1] |
| Kristallstruktur | Monoklina |
| Spaltning | Perfekt i två riktningar med 124° och 56° vinkel |
| Brott | Ojämnt till mussligt |
| Hållbarhet | Spröd (seg i nefrit) |
| Hårdhet (Mohs) | 5–6 |
| Glans | glasglans, sidenglans om fibrös |
| Ljusbrytning | nα=1613–1,646; nβ=1,624–1,656; nγ=1,636–1,666 |
| Dubbelbrytning | δ=0,023 [2] |
| Optisk karaktär | Tvåaxligt negativ |
| Dispersion | Svag |
| Pleokroism | X=blekgul, gulaktig grön; Y= blekt gulgrön, grön; Z= blekt grön, djupt grönaktigt blå |
| Transparens | Genomskinlig till genomsynlig |
| Streckfärg | Vit |
| Densitet | 3,1-3,3 |
Aktinolit är ett oftast grönaktigt stråligt eller fibrigt monoklint silikatmineral. Det har den kemiska sammansättningen Ca2(Mg,Fe2+)5Si8O22(OH)2och är en fast lösning mellan ändleden tremolit Ca2Mg5Si8O22(OH)2 och ferroaktinolit Ca2Fe2+5Si8O22(OH)2. Aktinolit är en kalciumhaltig klinoamfibol.[3] Kiselatomerna är via syreatomer kopplade i dubbla kedjor det vill säga det är ett bandsilikat även benämnt inosilikat.
Etymologi och historia
[redigera | redigera wikitext]Mineralnamnet är bildat av grekiska: aktis, "stråle" och lithos, "sten". Aktinolit beskrevs vetenskapligt första gången 1794 av Richard Kirwan. Mineralet kallas ibland för strålsten.
Bildning och förekomst
[redigera | redigera wikitext]Aktinolit är vanlig i hydrotermalt omvandlade metamorfa bergarter, till exempel kontaktaureoler som omger intrusiva magmatiska bergarter. Aktinolit förekommer också som produkt av metamorfism av magnesiumrik kalksten. Mineralet är vanligt i många svenska gruvor i Bergslagen.[4]
Varieteter
[redigera | redigera wikitext]Det gamla mineralnamnet uralit används ibland som beteckning för en omvandlingsprodukt (pseudomorf) från pyroxen som huvudsakligen består av aktinolit.[5]
Nefrit är en tät filtad aktinolit.[6] Nefritens sammansättning kan även övergå till tremolit.[7] Nefrit är det ena mineralet som benämns jade som smyckesten. Det andra är pyroxenmineralet jadeit.[8]
Aktinolit och new age
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- https://web.archive.org/web/20080907182316/http://www.geology.neab.net/minerals/actinoli.htm
Wikimedia Commons har media som rör Aktinolit.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Handbook of mineralogy, actinolite
- ↑ Mindat.org/min-18.html
- ↑ Selbekk, Rune S.. (2015, 1. november). Aktinolitt. I Store norske leksikon. Hentet 9. april 2018 fra
- ↑ L-H Hedin, M. Jansson 2007, Mineral i Sverige ISBN 978-91-88528-58-2 sid 179
- ↑ Aktinolit på mineralatlas.eu.
- ↑ W. Schumann 2002, Ädelstenar och prydnadsstenar, 13:e utökade och uppdaterade upplagan, ISBN 978-91-6319-069-8, sid 172.
- ↑ Erich Spicar 1995, Mineral och bergarter, ISBN 91-534-1385-7, sid 69
- ↑ P.H. Lundegård S. Laufeld 1984, Norstedts stora stenbok, ISBN 91-1-844122-X
- ↑ Holm, Jette; Trägårdh Eva (1996). Kristallnyckeln. Vällingby: Strömberg. Libris 7609987. ISBN 91-7151-064-8 (korr.) (inb.)