Akut lymfatisk leukemi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Akut lymfatisk leukemi (ALL)
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 C91.0
ICD-9 204.0
DiseasesDB 195
eMedicine med/3146  ped/2587
MeSH engelsk
Internetmedicin 694

Leukemi/blodcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos barn, ca 30% av all barncancer. Akut lymfatisk leukemi, (ALL) är en cancersjukdom hos framförallt barn som står för 85-90% av alla leukemier hos barn, där runt 70 nya fall diagnostiseras varje år i Sverige. Symptom på sjukdomen är blekhet, trötthet, bensmärtor, blåmärken som inte försvinner, svårläkta sår samt infektionskänslighet. I många fall är det vanligt med förstorade lymfknutor, lever och mjälte. I mer ovanliga fall kan hjärnan bli inblandad vilket ger neurologiska symptom som huvudvärk.

Diagnos ställs genom cytologiskt prov av benmärg som används för underlag för genetisk och cytologisk analys. Tumörcellerna indelas efter utseende, antikroppsförekomst och kromosomavvikelser. Behandlingen baseras på typen av tumörceller, vanligtvis består behandlingen av cytostatika (cellgifter), benmärgstransplantation och nya specialiserade läkemedel som tyrosinkinashämmaren Glivec. Strålbehandling används inte som rutinbehandling av barnleukemier eftersom tillväxthämning och skador på nervsystemet kan uppstå på längre sikt.

ALL orsakas av att omogna lymfocyter av T-cellstyp eller B-cellstyp delar sig ohämmat i benmärgen, ofta på grund av olika kromosomala och genetiska förändringar, till exempel Philadelphiakromosom. Av ALL utgörs ca 85% av B-cellstyp, vilken har bättre prognos än T-cellstyp.

Prognos vid ALL beror på ålder, kön, immunofenotyp (B- eller T-cellstyp), förekomst av genetiska avvikelser, svar vid behandling samt flera andra faktorer. Idag botas de flesta med ALL.

ALL behandlas oftast med en cytostatikabehandling(cellgifter). En behandling tar 2½ år.

Se även[redigera | redigera wikitext]