Al (ortnamn)
Ortnamnselementet Al har en omstridd betydelse. Det har traditionellt ansetts betyda 'helgedom, tempel'. Man har antagit att det i vissa svenska ortnamn finns en motsvarighet till det gotiska ordet alhs 'tempel', som det även finns motsvarande ord för i forntyska och fornengelska. Under 1990-talet diskuterades ortnamnselementet al flitigt.
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Några orter i Hälsingland, Uppland, Östergötland och Västergötland har ansetts innehålla ett kultbetecknande al, 'tempel'. I Hälsingland finns Norrala och Söderala, i Uppland finns Riala och i Östergötland finns Motala och Götala. Även i Västergötland finns ett Götala samt Ale härad. Dessutom finns ett Onsala i Halland och ett Odensala i Jämtland. Efterledet kan i dessa två namn tolkas antingen som -sala eller som -ala.[1] Tre sockennamn, Fryele, Friel och Fröjel, har efterleden -el, -ele, som anses komma av -al.[2]
Tolkningar av -ala-namn[redigera | redigera wikitext]
På senare tid har uppfattningen om ett kultbetecknade al ifrågasatts. Det har framhållits att det finns ett terrängbetecknande fornsvenskt al som kan betyda 'något långsmalt'. Dessutom finns trädbeteckningen al. I till exempel ortnamnet Almunge räknas det med ett dialektord ala 'avla, växa'.[3] Enligt en forskare bör betydelsen för al vara 'samlingsplats i ofredstider', och är därmed inte kultbetecknande.[4][5] De båda hälsingska namnen Norrala och Söderala kan tolkas som naturbetecknande. Norrala kan komma av ett gammalt ånamn *Ala, och Söderala kan ha bildats av ett nordiskt ord för ås, ål (<āl).[6]
Tolkningar av tre -el, -ele-namn[redigera | redigera wikitext]
Förleden Frö- till -el, -ele i Friel, Fröjel och Fryele har ansetts vara gudinnenamnet Fröja. På senare tid har denna uppfattning ifrågasatts och istället har det ansetts att förledet kan komma av ett dialektord frö 'fruktbar, frodig'.[7] För efterledet har en betydelse 'samlingsplats i ofredstider' framförts som möjlig.[4]
"Falska" -ala-namn[redigera | redigera wikitext]
I Uppland, Södermanland och Närke finns det också några "falska" -ala med andra betydelser än den sakrala . En möjlighet till förväxling utgör -ala i finska namn i Norrbottens län, till exempel Pajala, samt i Finland. Det finska -la är en boplatsangivande ändelse.[8]
Al- som förled[redigera | redigera wikitext]
Två ortnamn i Uppland har ansetts ha ett kultbetecknande Al- som förled, Alsike och Altuna, men det kan vara flertydigt.[9] Argument för att förledet i Altuna är kultbetecknade är dels att en del -tuna-namn har gudanamn i sitt förled (och alltså är kultbetecknande) och dels finns det inga gamla -tuna-namn som har ett träd i sitt förled (det finns till exempel inget Ektuna), så därför är det uteslutet att Al- i detta namn skulle kunna beteckna trädet al.[10][11]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet. 2001. sid. 243, Odensala och s. 243 Onsala. ISBN 91-7229-020-X
- ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, s. 18 al, s. 80 Friel (Frøial 1305), s. 82 Fröjel (Frøale 1300-talet) och s. 81 Fryele ((de) Frøal ca 1220).
- ^ Brink, Stefan, Har vi haft ett kultiskt *al i Norden? I Sakrale navne. Rapport från NORNAs sekstende symposion i Gilleleje 30.11-2-121990, s. 107-121
- ^ [a b] Namenwelten: Orts- und Personennamen in historischer Sicht, 2004, Berlin: Walter de Gruyter, s. 51-53, Lennart Elmevik "Till diskussionen om ett sakralt *al i nordiska ortnamn"
- ^ Per Vikstrand "Gudarnas platser" 2001, sid. 191-206
- ^ Brink, Stefan, Ortnamn i Hälsingland, Stockholm 1984, s. 37-39.
- ^ Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet. 2001. sid. 80, Friel. ISBN 91-7229-020-X
- ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, s. 247
- ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, s. 21
- ^ Calissendorff, Karin, Svenska ortnamn 1986, s. 9
- ^ Calissendorff, Karin Ortnamn i Uppland 1986, s. 34
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Namenwelten: Orts- und Personennamen in historischer Sicht, 2004, Berlin: Walter de Gruyter, s. 51-53, Lennart Elmevik "Till diskussionen om ett sakralt *al i nordiska ortnamn", ISBN 3-11-018108-8
- Svenskt ortnamnslexikon, 2003, Wahlberg, Mats, 1948- (utgivare), Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, ISBN 91-7229-020-X
- Vikstrand, Per Gudarnas platser Uppsala 2001, ISBN 9185352454