Alarmeringscentral

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alarmeringscentral i Finland

En alarmeringscentral är en dygnet-runt-bemannad telefoncentral som tar emot nödsamtal. Dit ringer man när man akut behöver hjälp av till exempel polis, ambulans, räddningstjänst, jourhavande präst, fjällräddning, sjöräddning, och liknande samhällstjänster. Operatören larmar sedan ut rätt hjälpinsats beroende på den specifika situationen.

Operatören är tränad i att kunna fatta snabba och korrekta beslut och att hantera människor i nöd, som kanske är stressade, talar otydligt eller osammanhängande.

En alarmeringscentral har oftast samma telefonnummer i hela landet. Vissa länder har olika nummer beroende på vilken sorts hjälp man behöver.

I Europeiska unionen används 112 som allmänt nödnummer. I Sverige är det SOS Alarm AB som är alarmeringscentral. I USA och Kanada används 911 som nödnummer.

Bägge numren fungerar som nödnummer från mobiltelefoner i GSM-näten över hela världen. Man behöver noralt inte ha något SIM-kort i mobiltelefonen för att kunna ringa alarmeringscentralen och numret kan tas oberoende av eventuella låsningar. Möjligheten att ringa utan SIM-kort har dock tagits bort i en del länder (åtminstone Tyskland och Storbritannien) p.g.a. missbruk.[1] Samtalet förmedlas vid behov via andra operatörers basstationer.[källa behövs]

Att ringa alarmeringscentralen utan att vara i nöd är straffbart enligt lag i de flesta länder, i och med att man genom att ta upp nät- och operatörskapacitet kan riskera andra människors liv.

Många länder har numera allmänna nummer för icke-brådskande rådgivning, då man hoppas det skall minska mängden icke-brådskande samtal till alarmnumret. I Sverige har man till exempel inrättat telefonnumret 114 14 som i hela landet kopplas direkt till närmaste polismyndighet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Marko Nieminen: SIM-lösa nödsamtal är frustrerande för nödcentralsoperatörerna


Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Alarmeringscentral.