SOS Alarm
| SOS Alarm Sverige Aktiebolag | |
| Org.nr | 556159-5819 |
|---|---|
| Typ | Statligt aktiebolag |
| Huvudkontor |  Stockholm, Sverige |
| Nyckelpersoner | Ulrica Messing Styrelseordförande Maria Khorsand Vd |
| Bransch | Räddningstjänst |
| Tjänster | 112 |
| Antal anställda | 1 096 – 2019 |
| Historia | |
| Grundat | 1973 |
| Grundare | Svenska staten Sveriges kommuner Sveriges regioner |
| Ekonomi | |
| Omsättning | 1,257 miljarder SEK |
| Rörelseresultat | 33,49 miljoner SEK |
| Vinst efter skatt | 27,945 miljoner SEK |
| Tillgångar | 705,636 miljoner SEK |
| Eget kapital | 329,036 miljoner SEK |
| Struktur | |
| Ägare | Svenska staten – 50% Sveriges Kommuner och Regioner – 50% |
| Övrigt | |
| Slogan | För ett tryggare samhälle. |
| Webbplats | SOSalarm.se |
| Fotnoter | Statistik från 2019 års bokslut.[1] |
SOS Alarm Sverige AB är ett svenskt offentligägt företag, som driver nödnumret 112 i Sverige. Bolaget ägs till lika delar av staten och Sveriges kommuner och regioner.
Historik[redigera | redigera wikitext]
SOS Alarm har sitt ursprung i en statlig utredning om landsbygdens telefonautomatisering från 1944, där man föreslog att man skulle behålla telefonister på vissa stationer även om de automatiserades. Telefonisterna skulle då kunna koppla abonnenterna till läkare, polis, brandkår och liknande.
Efter flera långdragna statliga utredningar beslutade riksdagen 1956 att SOS-tjänsten skulle införas. Namnet SOS står i det här fallet för Samhällets olycksfalls- och säkerhetstjänst. Som anropsnummer valdes 90 00 00, som så småningom byttes ut till det mer bekanta 90 000. Numret skulle vara lätt att slå och komma ihåg (men samtidigt svårt att slå av misstag – 0 och 9 befann sig ju i varsin ände av en nummerskiva) . Numera är numret 112.
Den första SOS-centralen startades 1956 i Göteborg. Året efter öppnades Jönköping, Uppsala och Östersund. Stockholm fick sin SOS-central 1958.
Från början var SOS-tjänsten en kopplingsjänst, där telefonisten på SOS-centralen kopplade den nödställde till respektive hjälptjänst efter jourlistor med telefonnummer till jourhavande läkare och liknande. Så småningom utvecklades tjänsten till att också innefatta till exempel brandkår och ambulans.
När abonnenten slog 90 000 på telefonen, räknades numret om i växlarna, och telefonisten tog emot anropet som 90 7XX. De två sista siffrorna visade vilken knutgrupp i nätet som anropet kom från, och på så vis kunde man se ungefär varifrån abonnenten ringde.
År 1973 överfördes ansvaret för alarmeringen till bolaget SOS Alarm, med staten, Kommunförbundet och Landstingsförbundet som ägare. Företaget hette vid denna tid SOSAB, men bytte senare namn till SOS Alarmering AB och slutligen till det nuvarande SOS Alarm Sverige AB. Företaget finansierades med anslag fram till december 1994 och blev 1995 ett vinstinriktat företag.
Kritik[redigera | redigera wikitext]
Kritik riktades 2011 mot SOS Alarm, på grundvalen att operatörer ansågs ha missbedömt uppringandes nödsituation. I fyra fall hade en nödställd avlidit då ambulans skickats sent eller inte alls.[2] I ett av dessa fall åtalades operatören för grovt vållande till annans död, men friades i tingsrätten. I domen klandrade dock tingsrätten att ambulans inte beordrats på basis av de indikationer, som patienten hade lämnat.[3]
En återkommande kritik mot SOS Alarm är att det förekommer för långa svarstider,[4][5][6] något som 2015 ledde till att företagets VD Johan Hedensiö fick lämna sin tjänst.[7] I augusti 2021 kritiserades företaget för allt längre svarstider.[8] Enligt bolagets avtal med staten ska den genomsnittliga svarstiden vara 8 sekunder.[5][8] Under perioden januari till juni 2021 var den genomsnittliga svarstiden 10,8 sekunder.[8] Under delar av den perioden förekom dock svarstider på upp emot 45 sekunder, och vid några tillfällen var den flera minuter.[8][9] SOS Alarm förklarade den längre svarstiden med personalbrist.[8]
Verksamhet[redigera | redigera wikitext]
Ett normalår hanterar SOS Alarm 3,5 miljoner larmsamtal[10] och 975 000 vårdärenden. År 2017 rörde en tredjedel av de drygt 3 miljoner inkomna samtalen inga akuta ärenden och 100 000 var busringningar.[11]
Bolaget har närmare 900 anställda och 14 regionala SOS-centraler. Medelsvarstiden för ett 112-samtal var 2013 11,5 sekunder, 2014 15,3 sekunder och 2016 14,7 sekunder.[12] 2019 var den genomsnittliga svarstiden 8,6 sekunder, 2020 9,2 sekunder och första halvåret 2021 10,8 sekunder.[8]
Verkställande direktörer[redigera | redigera wikitext]
- Karl Egon Lindberg, 1974–1994
- Sven-Runo Bergqvist, 1994–2010
- Johan Hedensiö, 2010–2015
- Maria Khorsand, 2016–[13]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Bokslut & Nyckeltal – SOS Alarm Sverige Aktiebolag”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5561595819/bokslut.
- ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13579442.ab
- ^ Svenska Dagbladet 1 december, läst 2011-12-01
- ^ Radio, Sveriges. ”Fick vänta i två minuter innan svar på 112 - P4 Västmanland”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/6193662. Läst 19 augusti 2021.
- ^ [a b] Radio, Sveriges. ”För lång svarstid på SOS Alarm - P4 Värmland”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/6544481. Läst 19 augusti 2021.
- ^ Hultgren, Conny (6 augusti 2021). ”Ringde 112 – kom fram först efter lång tid: ”Det är åt helvete!””. Dalslänningen. https://www.dalslanningen.se/2021/08/06/ringde-112-kom-fram-forst-efter-lang-tid-det-ar-at-helvete/. Läst 19 augusti 2021.
- ^ ”SOS Alarms vd Johan Hedensiö får sparken”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/dinapengar/sos-alarms-vd-johan-hedensio-far-sparken/. Läst 19 augusti 2021.
- ^ [a b c d e f] Wentzel Blank, Agnes (9 augusti 2021). ”SOS Alarm-chefen: ”Svårare att hitta personal som stannar kvar””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/sos-alarm-chefen-svart-att-hitta-personal-som-stannar-kvar. Läst 19 augusti 2021.
- ^ ”SOS-samtalen ökar: "Fler samtal som har varit absurda" – SN”. www.sn.se. https://www.sn.se/artikel/jd6750vl. Läst 19 augusti 2021.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131013195744/http://www.sosalarm.se/Om-oss/Historik/. Läst 12 oktober 2013.
- ^ Ulrika By (1 mars 2018). ”Trycket på nödnumret 112 ökar”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 1 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180301073438/https://www.dn.se/sthlm/trycket-pa-nodnumret-112-okar/. Läst 1 mars 2018.
- ^ ”SOS - var god dröj”. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150805034003/http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2716451-sos-var-god-droj. Läst 18 maj 2015.
- ^ ”Maria Khorsand ny VD för SOS Alarm”. www.sosalarm.se. Arkiverad från originalet den 18 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170118051746/https://www.sosalarm.se/Pressrum/Pressmeddelanden/-ny-VD-for-SOS-Alarm/. Läst 17 januari 2017.