Aleksej Michajlovitj

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Aleksej Michajlovitj
Alexis I of Russia (Hermitage).jpg
Född1629[1], 1629 eller 1629[2][3]
Moskva[4]
Död1676[5][6]
Moskva[7]
BegravdÄrkeängelskatedralen
NationalitetTsarryssland
SysselsättningKonstsamlare[8]
ReligionOrtodoxa kyrkor
Make/makaMaria Miloslavskaja
(g. 1648–1669)[9]
Natalja Narysjkina
(g. 1671–1676)[9][10][11]
BarnTsarevich Dmitry Alexeyevich of Russia (f. 1648)
Jevdokija Aleksejevna av Ryssland (f. 1650)
Marta Aleksejevna av Ryssland (f. 1652)
Tsarevich Alexei Alexeyevich of Russia (f. 1654)
Sofia Aleksejevna (f. 1657)
Katarina Aleksejevna av Ryssland (f. 1658)
Maria Aleksejevna av Ryssland (f. 1660)
Fjodor III av Ryssland (f. 1661)
Theodosia Aleksejevna av Ryssland (f. 1662)
Tsarevich Simeon Alexeyevich of Russia (f. 1665)
Ivan V av Ryssland (f. 1666)[12][13]
Peter den store (f. 1672)
Natalja Aleksejevna (f. 1673)
FöräldrarMikael I av Ryssland[14]
Eudoxia Streshneva[14]
SläktingarIrene av Ryssland (syskon)
Tatjana Michailovna av Ryssland (syskon)
NamnteckningАвтограф царя Алексея Михайловича Сытин 3века 1912.jpg
Redigera Wikidata

Tsar Aleksej av Ryssland, eller Aleksej Michajlovitj Romanov (ryska: Алексей Михаилович Романов), född 9 mars 1629, död 29 januari 1676, var tsar av Ryssland från 1645 till 1676. Han var son till Mikael I.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Aleksej Michajlovitj Romanov övertog kronan som 16-åring efter sin far Mikael. När Aleksej var ung hölls den egentliga makten av Boris Morozov. 1648 utbröt i Moskva saltupproret som höll på i flera dagar. Detta tvingade tsaren att kalla ständerna till zemskij sobor för att omskapa rikets lag. Som resultat infördes en ny lagsamling 1649. Den betonade tsarens ställning samt gav fördelar för lantadeln och stadsborna på kyrkans bekostnad.

År 1652 utnämnde Aleksej munken Nikon till patriark. Nikon kritiserade hårt de nya lagarna, vilket ledde till tvister och maktkamp mellan tsaren och patriarken. Detta fortsatte till 1666 då Nikon dömdes och avskedades i det stora kyrkomötet i Moskva. Zemskij sobor återkallades bara en gång efter 1648, nämligen 1653. Annars löste Aleksej rikets problem i sin kammarduma (en sorts riksråd eller mindre församling av bojarer) och således började riket mer och mer närma sig absolutismen.

År 1670 reste sig kosackerna längs floden Don i en revolt under Stenka Razin. Kosackernas tåg gick uppströms längs med Volga och värvade utmattade bönder i deras led. Kosacktåget mördade storgodsägarna samt kyrkoledarna och deklarerade att de skulle frige bönder från livegenskapens repression. Upproret eskalerade snabbt till 1600-talets största bonderevolt i Europa. År 1671 kvävdes upproret i blodbad och de skrämda godsägarna och deras förvaltare band bönderna ännu hårdare till jorden (livegenskapen skärptes).

Barn[redigera | redigera wikitext]

Med den första hustrun :

Med den andra hustrun; Natalja Narysjkina :

  • Peter I av Ryssland (1672-1725)
  • Natalja Aleksejevna av Ryssland(1673-1716)
  • Fjodora Aleksejevna av Ryssland(1674-1676)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ unknown value, Алексей Михайлович, Brockhaus and Efron Encyclopedic Dictionary. Volume I, 1890, ”... род. 19 марта 1629 г.
  2. ^ Nikolaj Ustrjalov, Алексей Михайлович, Entsiklopedicheskiy Leksikon. Tom 1, 1835
  3. ^ Konstantin Bestuzjev-Rjumin, Алексей Михайлович, Russian Biographical Dictionary, Volume 2
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0
  5. ^ Nikolaj Ustrjalov, Алексей Михайлович, Entsiklopedicheskiy Leksikon. Tom 1, 1835, ”... умер 29 Января 1676.
  6. ^ Konstantin Bestuzjev-Rjumin, Алексей Михайлович, Russian Biographical Dictionary, Volume 2, ”... ум. 29-го января 1676 г.
  7. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0
  8. ^ läs online, läst: 4 juli 2017,
  9. ^ [a b] unknown value, Алексей Михайлович, Brockhaus and Efron Encyclopedic Dictionary. Volume I, 1890
  10. ^ Nikolaj Ustrjalov, Алексей Михайлович, Entsiklopedicheskiy Leksikon. Tom 1, 1835
  11. ^ unknown value, Наталья Кирилловна, Brockhaus and Efron Encyclopedic Dictionary. Volume XXа, 1897
  12. ^ Николай Павлович Павлов-Сильванский, Иоанн V Алексеевич, Russian Biographical Dictionary, Volume 8
  13. ^ Николай Павлович Павлов-Сильванский, Иоанн V Алексеевич, Brockhaus and Efron Encyclopedic Dictionary. Volume XIIIа, 1894
  14. ^ [a b] Konstantin Bestuzjev-Rjumin, Алексей Михайлович, Russian Biographical Dictionary, Volume 2

Succession[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Mikael I
Tsar av Ryssland
16451676
Efterträdare:
Fjodor III