Alfred Binet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Alfred Binet
Alfred Binet.jpg
FöddAlfredo Binetti
8 juli 1857[1][2][3]
Nice[4]
Död18 oktober 1911[5][1][2] (54 år)
Paris[4]
MedborgarskapFrankrike
Utbildad vidjuridiska fakulteten i Paris,
Medicinska fakulteten i Paris Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPsykolog[6], pedagog, sociolog
ArbetsgivareUniversitetet i Paris
Redigera Wikidata

Alfred Binet, född 8 juli 1857 i Nice, död 18 oktober 1911 i Paris, var en fransk psykolog som är mest känd för att ha uppfunnit det första intelligenstestet.[7]

I början av 1900-talet ville den franska skolministern få en procedur utvecklad för att identifiera intellektuellt lågpresterande skolbarn, så att dessa kunde tas ur den normala undervisningen och sättas i specialklass. Binet hade gjort sig ett namn i sin tidigare forskning på mänskliga förmågor (Perceptions d'enfants och Recherches sur les mouvements de quelques jeunes enfants, artiklar publicerade 1890 i La Revue Philosophique) , och tog 1904 plats i den kommission som tillsatts av skolministern med uppdraget att utveckla en sådan procedur.[8]

Binet publicerade 1905 Binet-Simon-intelligensskalan tillsammans med sin medarbetare Theodore de Simon.[9] Reviderade versioner publicerades 1908 och 1911, den sista just innan Binets död. Binet-Simonskalan utvecklades vidare av Lewis M. Terman från Stanford University, som tog in begreppet IQ som föreslagits av den tyska psykologen William Stern.[10] Termans test lade grunden för ett intelligenstest som fortfarande används, som kom att kallas Stanford-Binet-intelligensskalan.[11]

Binet genomförde även en av de första psykologiska studierna av spelet schack.[7]

Binet gav även ett bidrag till trollerikonsten genom att publicera sina synpunkter i The Psychology of Prestidigation 1894.

Publikationer[redigera | redigera wikitext]

  • La psychologie du raisonment; Recherches expérimentales par l'hypnotisme (1886), hans första bok.
  • Perception intérieure (1887).
  • Etudes des psychologie expérimentale (1888).
  • Les altérations de la personnalité (1892).
  • Introduction à la psychologie expérimentale (1894; med andra).
  • On Double Consciousness (1896).
  • La fatigue intellectuelle (1898; med Henri).
  • La Suggestibilité (1900).
  • Etude expérimentale de l'intelligence (1903).
  • L'âme et la corps (1905).
  • Les révélations de lécritique d'après un contrôle scientifique (1906).
  • Les enfants anormaux (1907; med Simon).
  • Les idées sur les enfants (1900).

Han var även en av redaktörerna av L'année psychologique, en årligt utkommande volym med originalartiklar och genomgångar av psykologins utveckling.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Alfred-Binettopic/Britannica-Online, omnämnd som: Alfred Binet, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6w69b1z, omnämnd som: Alfred Binet, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Who Named It?, Whonamedit?-ID: 1299, omnämnd som: Alfred Binet, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бине Альфред”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin. Bd 2. Höganäs: Bra böcker. 1990. sid. 558, Alfred Binet. ISBN 91-7024-619-X 
  8. ^ Psychological Testing, 6th ed., Robert M. Kaplan och Dennis P. Saccuzzo, Thomson Custom Publishing 2005. ISBN 0-534-63306-4
  9. ^ Nationalencyklopedin. Bd 9. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 503, intelligens. ISBN 91-7024-619-X 
  10. ^ ”How has intelligence testing changed throughout history?”. World Economic Forum. https://www.weforum.org/agenda/2015/10/how-has-intelligence-testing-changed-throughout-history/. Läst 3 december 2020. 
  11. ^ Nationalencyklopedin. Bd 17. Höganäs: Bra böcker. 1995. sid. 196, Stanford–Binet-skalan. ISBN 91-7024-619-X 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]