Alphonse Chodron de Courcel
| Alphonse Chodron de Courcel | |
 | |
| Född | 30 juli 1835[1][2][3] Paris |
|---|---|
| Död | 17 juni 1919[1][2][4] (83 år) Paris |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | Universität Berlin Bonns universitet Münchens universitet juridiska fakulteten i Paris  |
| Sysselsättning | Diplomat, politiker[5], affärsman |
| Befattning | |
| Statsråd Ordförande, Société d'histoire diplomatique Ordförande, Société d'histoire contemporaine Frankrikes ambassadör i Tyskland (1881–1886) Senator från Seine-et-Oise (1892–1919) Frankrikes ambassadör i Storbritannien (1894–1898) Ordförande, 1st Olympic Congress (1894–1894) Ordförande, Société de l’histoire de France (1906–1907) Ordförande, Société historique et archéologique de l'Essonne et du Hurepoix (1909–1919) | |
| Föräldrar | Henriette Boulay de La Meurthe |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor vid Universitetet i Cambridge Storkors av Hederslegionen | |
| Redigera Wikidata | |
Alphonse Chodron de Courcel, född 30 juli 1835 i Paris, död där 16 juni 1919, var en fransk baron och diplomat. Han var dotterson till Antoine Boulay de la Meurthe.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Courcel studerade vid Paris universitet och vid flera tyska universitet samt blev 1858 juris doktor i Bonn. År 1859 inträdde han i sitt lands diplomati, var attaché i Bryssel och Sankt Petersburg samt blev 1869 underdirektör i utrikesministeriet. År 1880 utnämndes han till direktör för dess politiska avdelning samt till medlem av conseil d'état och 1881 sändes han av Léon Gambetta som ambassadör till Berlin, där han stannade till 1886, då Georges Boulangers utnämning till krigsminister förmådde honom att begära avsked. I januari 1892 valdes han i Versailles till senator och slöt sig i senaten till vänstra centern. År 1893 utsågs han av president Sadi Carnot till president för den skiljedomstol, som reglerade tvisten mellan Storbritannien och Förenta staterna rörande fisket i Berings sund, samt var 1894–1898 fransk ambassadör i London. År 1900 omvaldes han till senator och hade sedan diverse diplomatiska missioner. Han blev 1899 Louis Buffets efterträdare som medlem av Académie des sciences morales et politiques. Courcel tillhörde senaten till sin död och tog verksam del i dess kommissionsarbete, men uppträdde sällan i debatterna. Han skrev bland annat Notice sur le duc de Broglie (1901) och Notice sur la vie et les travaux de Louis Buffet (1902).
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Courcel, Alphonse Chodron, baron de i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
- Courcel, A. C., baron de i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] läs online, www.senat.fr .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Alphonse Chodron baron de courcel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Bruno Delmas (red.), Annuaire prosopographique : la France savante, de Courcel Alphonse Chodron, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ senat.fr, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Alphonse Chodron de Courcel.
|