Alsaceviner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vingårdar i Alsace, vid Kaysersberg

Alsaceviner är viner från Alsace i Frankrike mellan städerna Strasbourg och Mulhouse. I området produceras framförallt vita viner, men även röda viner på druvan Pinot Noir förekommer. Största skillnaden mellan alsaceviner och dess tyska grannar på andra sidan Rhen, är att alsacevinerna traditionellt får jäsa ut helt och därmed saknar restsötma. De är oftast också kraftigare. En ny trend är att en viss restsötma är vanlig även i rieslingviner.

Indelning[redigera | redigera wikitext]

Området indelas i Bas-Rhin i norr och Haut-Rhin i söder. I Haut-Rhin ligger de mer kända vingårdarna.

Druvor[redigera | redigera wikitext]

Liksom för bourgogneviner är vinerna i Alsace nästan alltid endruvsviner. Undantagen är Edelzwicker och Gentil som är gjort på en blandning av druvsorter. Den främsta druvan är Riesling som kan ge viner av mycket hög kvalitet som kännetecknas av sin citrus-, honung- och petroleumdoft, speciellt i lagrade viner. En annan druva som förknippas med Alsace är Gewürztraminer (i Alsace stavad Gewurztraminer). Den ger viner med parfymerad och kryddig doft. Andra välkända druvor som förekommer är:

Pinot Blanc är inte bara namnet på en druva utan även tillåten beteckning för vitt vin från någon/några av druvorna Pinot Blanc, Auxerrois, Pinot Gris samt Pinot Noir.

Mindre kända druvor som har lång historia i Alsace är:

Dessa druvor kan ge förnämliga viner i händerna på hängivna odlare och bör inte negligeras.

Klassning[redigera | redigera wikitext]

Det finns tre ursprungsbeteckningar för Alsaceviner; AOC Alsace, AOC Alsace Grand Cru samt AOC Crémant d'Alsace. Den totala odlingsarealen är 15 230 ha som fördelas på 119 byar.

För varje kategori finns fastställda regler om beskärningsmetod, maximal avkastning samt lägsta tillåtna mognadsgrad (sockerhalt) vid skörd. För AOC Alsace och AOC Crémant d'Alsace tillåts minst 80 hl/ha, medan produktionen av viner som skall klassas som AOC Grand Cru normalt är begränsad till 55 hl/ha.

Sockerhalten är ett grovt mått på mognadsgraden. Som exempel på reglering kan nämnas att druvor för AOC Alsace Riesling skall ha en sockerhalt på 144 gram/liter, motsvarande 8,5% potentiell alkoholhalt. Motsvarande siffra för AOC Alsace Riesling Grand Cru är 185 gram/liter, eller 11% potentiell alkohol.

För söta viner finns två särskilda beteckningar:

  • Vendange tardive ("sen skörd", motsvarande det tyska Spätlese)
  • Sélection de grains nobles (sen skörd på utvalda, ofta ädelrötade druvor)

Dessa två kategorier får enbart göras av Riesling, Gewurztraminer, Muscat och Pinot Gris under strikt kontroll av INAO.

AOC Alsace Grand-Cru[redigera | redigera wikitext]

Det finns 51 vingårdar i Alsace vars viner får säljas under beteckningen Grand Cru. De första 25 lägena fick sina rättigheter 1983, och ytterligare 25 tillfördes 1990. 2006 fick även Kaefferkopf (Ammerschwihr) status som Grand Cru.

För att få ha beteckningen AOC Alsace Grand-Cru på etiketten måste vinet komma uteslutande från druvor från de av INAO godkända vingårdarna i Alsace och vara godkända av en expertpanel. Endast fyra druvor är godkända för AOC-klassningen: Riesling, Gewurztraminer, Muscat och Pinot Gris. Dessutom ställs krav på lägsta alkoholhalt vilken är högre än vanliga Alsaceviner. Etiketten måste visa vilken av de fyra tillåtna sorterna som används, årgången och namnet på vingården.

Totalt omfattar Alsace Grand Cru 12% av arealen, men endast 4% av produktionen. Orsaken till denna diskrepans är att avkastningen är betydligt lägre på Grand crumark, att en ansenlig del av arealen är planterad med icke tillåtna druvor, samt att en viss del av vinerna klassas ned av odlarna för att säljas som vanlig AOC Alsace.

Från 2005 har några vingårdar fått särskilda regler. Från vingården Zotzenberg i Mittelbergheim får produceras Grand Cru Sylvaner (men ej Muscat), medan man från Altenberg de Bergheim får göra Grand cruviner från en reglerad blandning av de fyra ädla druvorna.

Varje Grand Cru har en unik terroirkaraktär beroende på jordart och bergart, mikroklimat, exponering samt odlingstradition.

Klassificeringen av vingårdarna innefattar ingen inbördes rangordning, men till de mest förnäma räknas, från norr till söder, Kastelberg (Andlau), Altenberg (Bergheim), Geisberg (Ribeauville), Rosacker (Hunawihr), Schoenenbourg (Riquewihr), Furstentum (Kientzheim), Schlossberg (Kientzheim/Kaysersberg), Pfersigberg (Eguisheim), Zinnkoepfle (Westhalten/Soulzmatt) och Rangen (Thann).

AOC Crémant d'Alsace[redigera | redigera wikitext]

Denna beteckning har Alsace mousserande viner. Vid sidan av Champagne är Alsace Frankrikes ledande tillverkare av denna typ av vin. Vinerna är i vanligen gjorda på Pinot Blanc, men även Auxerrois, Pinot Gris, Pinot Noir, Riesling och Chardonnay förekommer.

Kända Alsaceproducenter[redigera | redigera wikitext]

  • Domaine Marcel Deiss (Bergheim)
  • Trimbach (Ribeauvillé)
  • Hugel (Riquewihr)
  • Domaine Paul Blanck (Kientzheim)
  • Domaine Weinbach (Kaysersberg)
  • Schoffit (Colmar)
  • Domaine Zind Humbrecht (Turckheim)
  • Muré/Clos St Landelin (Rouffach)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]