Alunverk

Från Wikipedia

Alunverk är en anläggning för framställning av alun.

Alun har använts i tusentals år, men organiserad framställning i stor skala är känd sedan 1192 på ön Ischia utanför Neapelbukten. På andra italienska öar med vulkanisk mark producerades alun på 1200-talet. Den stora efterfrågan på alun för färgning, garvning, pappersframställning och medicinska ändamål ledde till en omfattande import från Orienten över Alexandria.

Den turkiska expansionen under 1400-talet ledde till att de gamla importvägarna till Europa skars av. Nya italienska fyndigheter, särskilt i Tolfa nära Rom, fick därför stor betydelse. Priset var högt, och man letade efter nya fyndigheter. Under denna tid upptäcktes en metod att göra alun av alunskiffer. I samband med detta anlades Dylta svavelbruk i Närke, vars produktion förutom svavel gav biprodukterna rödfärg, vitriol och alun. Först 1637 uppstod i Norden en industri helt inriktad på alunframställning, Andrarums alunbruk. Ett alunbruk fanns även i Multorp i Västergötland, omtalat av Carl von Linné i hans "Skånska resa" (1751) och nedlagt 1836. Dessutom tillverkades alun vid Lovers bruk först i Småland och sedan på Öland fram till 1877 och vid Ölands alunbruk fram till 1900.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000