Ambulanssjukvård

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skadad patient på bår.
Skadad omhändertas på skadeplats.
Ambulanssjukvårdare under rast efter Orkanen Katrina 2005

Ambulanssjukvård, den sjukvård som bedrivs på hämtplats (i hemmet, arbetsplatsen, olycksplats etc.) samt i en ambulans under transporten till sjukhus.

Ambulanssjukvård är en gren av prehospital vård - vård som bedrivs innan patienten kommer till hospital vård (sjukhusvård).

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Verksamheten i Sverige har Socialstyrelsen som tillsynsmyndighet och lyder under Hälso- och sjukvårdslagen. I Sverige finns två yrkeskategorier som arbetar i ambulansen.

  • Ambulanssjukvårdare - Undersköterska med påbyggnadsutbildning på 7,10,20 eller 40 veckor ambulanssjukvård
  • Sjuksköterskor - Sjuksköterska med eller utan 40 veckors specialistutbildning i akutsjukvård t.ex. anestesi, intensivvård eller ambulanssjukvård.

Från 1970-talet och framåt bemannades ambulansen av två ambulanssjukvårdare. De hade möjlighet att ge patienten syrgas och transportera patienten in till sjukhus. Med tiden utvecklades vården och ambulanssjukvårdaren fick möjlighet att på delegation från läkare administrera ett begränsat antal läkemedel till patienten för att underlätta vid diverse sjukvårdstillstånd. Under 1990-talet kom mer och mer sjuksköterskor in i ambulanssjukvården. Dessa har möjlighet att behandla patienten med de flesta vanliga akutläkemedel och genomför en del undersökningar. År 2005 försvann möjligheten för ambulanssjukvårdare att ge läkemedel på delegering och därför finns det idag minst en sjuksköterska i varje ambulans. Detta efter ett beslut från Socialstyrelsen med avsikt att höja kompetensen i svensk ambulanssjukvård. I dagens ambulans arbetar därför antingen en ambulanssjukvårdare och en sjuksköterska eller två sjuksköterskor. Sjuksköterskan kan vara specialistutbildad men detta är inget formellt krav.

Enligt ordföranden för Alarm Ambulansförbundet, Sveriges största fackförbund för ambulanspersonal, så är hot och våld mot ambulanspersonalen mycket mer vanligt 2015 än 20 år tidigare på 90-talet.[1] Hotbilden medför att patienter kan få vänta på vård innan man åker in i områden med hög brottslighet eftersom ambulansen tvingas vänta på poliseskort. Ambulanspersonalen är också återhållsamma med att anmäla incidenter eftersom de inte vågar vittna mot kriminella ligor och förbundet har efterlyst militär skyddsutrustning och specialutbildning för våldsamma situationer.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] "Våld ett allt större problem"”. Svenska Dagbladet. 26 Juli 2015. http://www.svd.se/vald-ett-allt-storre-problem. Läst 14 september 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]