Undersköterska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En undersköterska, förkortat usk, är i Sverige en person som arbetar med praktisk omvårdnad inom sjukvård, äldreomsorg och hemtjänst. Yrkestiteln har funnits sedan 1890-talet i Sverige,[1] och avsåg länge en person med kortare utbildning som assisterade en ordinarie sjuksköterska.[2] Numera avses vanligen en person som genomgått gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram, även om yrkestiteln inte är skyddad.

Under en längre tid fanns i svensk sjukvård yrkeskategorierna undersköterska och sjukvårdsbiträde. Båda yrkeskategorierna arbetade med praktisk omvårdnad, men undersköterskan hade mer utbildning eller erfarenhet och utförde även något mer avancerade arbetsuppgifter. Under 1990-talet började dock en utfasning av sjukvårdsbiträdena (som funnits sedan 1930-talet [3]). Titeln vårdbiträde existerar dock fortfarande, och används om personal inom hemvård och äldreomsorg som till stora delar utför samma sysslor som undersköterskor, men som inte genomgått gymnasiets vård- och omsorgsprogram.[4]

Arbetsuppgifter[redigera | redigera wikitext]

Arbetsuppgifterna för undersköterskor är inte preciserade och skiljer sig beroende på om de arbetar inom sjukvård, äldreomsorg och hemvård. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter omfattar dock att bädda sängar, tvätta patienter, dela ut mat, hjälpa till vid toalettbesök, ta temperatur, puls, blodtryck och diverse prover. Således omfattar arbetsuppgifterna personnära vård, även kallad omvårdnad.[5] Undersköterskor använder vanligen arbetskläder i sin yrkesutövning och i samband med patientkontakt bärs ett förkläde av hygieniska skäl.

Efter individuell prövning kan undersköterskor bli delegerade att även utföra medicinska arbetsuppgifter, som att ge insulin, överlämna läkemedel, sätta sondmat, lägga om sår, sätta smärtplåster och kateter etc. Delegeringen är giltig upp till ett år och måste sedan förnyas.[6]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Titeln undersköterska är i dagsläget inte reglerad eller skyddad. Gymnasieskolans treåriga omvårdnadsprogram eller undersköterskeutbildning på komvux, yrkeshögskola eller via distansundervisning är dock oftast ett grundkrav för att kunna få titeln undersköterska. Komvux, högskolor och distansskolor erbjuder även olika sorters påbyggnadsutbildningar.[7]

Omdiskuterad yrkestitel[redigera | redigera wikitext]

Män som arbetar inom yrket brukar ibland kallas "underskötare". Under flera år har det förts en diskussion om huruvida befattningsbenämningen "undersköterska" bör ersättas med en annan, mer könsneutral benämning.

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Undersköterska är Sveriges vanligaste yrke. År 2013 fanns det 175 980 undersköterskor och vårdbiträden, varav 93 procent var kvinnor och 7 procent män.[8] Enligt en prognos över de kommande 20 åren beräknas det saknas 160 000 utbildade undersköterskor inom äldreomsorgen år 2035. Enligt samma prognos beräknas tillgången på arbetskraft minska, eftersom för få väljer vård- och omsorgs­utbild­ningen inom gymnasie­skolan.[9] Yrket är en av de 20 yrken som inte kräver högskoleutbildning där det råder störst brist på arbetskraft år 2016.[10]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin: undersköterska Länkad 2015-07-31
  2. ^ Uppsats, Linköpings universitet 2007: Undersköterskan i Sjukvården, sidan 7 Länkad 2015-07-31
  3. ^ Nationalencyklopedin: sjukvårdsbiträde Länkad 2015-07-31
  4. ^ MittYrke.se nr 11: Undersköterska Länkad 2015-07-31
  5. ^ Svensk Vård & Kompetensutveckling: Undersköterska Länkad 2015-07-31
  6. ^ ”Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14)”. Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer1997/1997-10-14. 
  7. ^ Studentum.se: Undersköterska
  8. ^ ”30 största yrkena”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/Yrkesregistret-med-yrkesstatistik/59064/59071/133973/. Läst 9 februari 2016. 
  9. ^ ”Risk för kraftig personalbrist inom vården”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Risk-for-kraftig-personalbrist-inom-varden/. Läst 9 februari 2016. 
  10. ^ ”Brist på sjuksköterskor och lärare – men stora chanser till jobb inom fler yrken - Arbetsförmedlingen” (på sv). www.arbetsformedlingen.se. http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Prognoser/Prognoser/Riket/2016-02-03-Brist-pa-sjukskoterskor-och-larare---men-stora-chanser-till-jobb-inom-fler-yrken.html. Läst 11 februari 2016.