Amerikansk ormhalsfågel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Amerikansk ormhalsfågel
Adult amerikansk ormhalsfågel i typisk pose när den torkar vingarna
Adult amerikansk ormhalsfågel i typisk pose när den torkar vingarna
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Suliformes
Familj Ormhalsfåglar
Anhingidae
Släkte Anhinga
Art Amerikansk ormhalsfågel
A. anhinga
Vetenskapligt namn
§ Anhinga anhinga
Auktor Linné, 1766
Underarter
En adult hona i profil.
En adult hona i profil.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Amerikansk ormhalsfågel (Anhinga anhinga) är en sjöfågel i släktet ormhalsfåglar som lever i de varmare delarna av Nordamerika och Sydamerika. De nordliga populationerna är flyttfåglar medan de sydliga är stannfåglar.

Det är en skarvlik fågel med en medellängd på 85 centimeter, ett vingspann på 117 centimeter och en vikt på 1 350 gram. Den har mörk fjäderdräkt, är fiskätare, har mycket lång hals och simmar ofta med bara halsen ovanför vattenytan. När den simmar på detta sätt kan den likna en orm, vilket givit den namnet ormhalsfågel.

Ormhalsfåglarna saknar uropygialkörtel vilket är en oljeproducerande körtel, som exempelvis änder har och vars olja de använder för att täta fjäderdräkten mot vatten. Detta gör att ormhalsfågelns fjäderdräkt drar åt sig vatten, vilket gör den tyngre i vatten och den kan därmed knappt flyta. Istället underlättar detta vid dyk efter fisk och ormhalsfågeln har en stor kapacitet att stanna länge under vatten.

Vid behov torkar ormhalsfågeln sina vingar genom att sittande sträcka ut vingarna en längre tid tills de är torra. Om vingarna fortfarande är våta kan den bara lyfta med stor ansträngning och den lyfter då genom att springa på vattenytan samtidigt som den flaxar kraftigt med vingarna. Ormhalsfåglarna jagar ofta i mindre grupper.

När de observeras flygande, exempelvis under sina flyttningar, ses de ofta i flockar med andra fågelarter.

Taxonomi, biotop, utbredning och flyttning[redigera | redigera wikitext]

Amerikansk ormhalsfågel är medlem av familjen ormhalsfåglar (Anhingidae) som återfinns över hela världen i varma, grunda vatten.[1] Familjen består av fyra mycket närbesläktade taxa med allopatrisk utbredning: Indisk (Anhinga melanogaster), Afrikansk (Anhinga rufa) och Australisk (Anhinga novaehollandiae) ormhalsfågel. Familjens uppdelning i arter behandlas olika bland olika auktoriteter.[2]

Amerikansk ormhalsfågel delas upp i två underarter:

Bara de populationer som lever i utbredningens sydligaste och nordligaste delar är flyttfåglar och flyttar mot ekvatorn under vinterhalvåret. Deras säsongsbundna flyttningar grundar sig på temperatur och soltimmar.

Utseende, anatomi och fältkännetecken[redigera | redigera wikitext]

Den amerikanska ormhalsfågeln är en stor fågel och som adult mäter den i genomsnitt cirka 89 cm på längden, har ett vingspann på 1,1-1,2 m och väger ca 1,25 kg.[6] Nominatformen A. a. anhinga är något större än den nordliga underarten A. a. leucogaster och har bredare, ljust brungula stjärtspetsar.[3] Den har en lång, gul, spetsig näbb vars övre näbbhalva är grå på ovansidan. De simhudsförsedda fötterna är gul- till gråbruna.

Merparten av dess fjäderdräkt är blänkande svartgrön där vingar och stjärt är blänkande blåsvarta och stjärtspetsarna är ljust brungula till vita.[7][8] Längst bak på huvudet och i nacken har den förlängda fjädrar som beskrivs både som gråa[9] eller som ljust lilafärgade[7]. Övergumpen och övre vingtäckare är vitstreckade.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nellis, David W. (2001). Common Coastal Birds of Florida and the Caribbean. Pineapple Press, Inc. sid. 110. ISBN 978-1-5616-4191-8 
  2. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  3. ^ [a b] Blake, Emmet Reid (1953). Birds of Mexico: a guide for field identification. University of Chicago Press. sid. 151-152. ISBN 0-2260-5641-4 
  4. ^ Gerald M. McWilliams, Daniel W. Brauning (1999). Birds of Pennsylvania. Cornell University Press. sid. 43. ISBN 978-0-8014-3643-7 
  5. ^ Robbins, Samuel D. (1991). Wisconsin Birdlife: Population and Distribution Past and Present. University of Wisconsin Press. sid. 127-128. ISBN 978-0-2991-0260-9 
  6. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 45. ISBN 0-679-45120-X 
  7. ^ [a b c] Audubon, John James (1843). The Birds of America. J.B. Chevalier. sid. 443-457 
  8. ^ Tom Wood, Sheri L. Williamson, Jeffrey Glassberg. Birds of North America. Sterling Publishing Company, Inc. sid. 50. ISBN 1-4027-2821-2 
  9. ^ Chapman, Frank M.. Handbook of Birds of Eastern North America. Harvard University. sid. 93 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Delar av artikeln är översatt från engelska Wikipedias artikel anhinga, läst 2008-08-17
  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]