Ancus Marcius
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Referenser behövs till aktuell forskning och inte bara till den antika romerska källan (2016-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ancus Marcius var dotterson till Numa Pompilius och Kungariket Roms fjärde kung, 640 f.Kr. – 616 f.Kr.[1]
Traditionen framställer honom såsom en fridsam man, som särskilt ägnade sin omsorg åt religionsväsendet. Han befallde Pontifex Maximus att på en vit tavla uppteckna alla regler som Numa Pompilius infört.[1]
Under sin regeringstid erövrade han dock flera latinska städer och förflyttade deras invånare till Rom. Han byggde också ut staden och uppförde den första bron över Tibern, befäste Janiculum på andra sidan Tibern och anlade hamnen Ostia vid Tiberns utlopp i Medelhavet. I dess närhet anlades saltanläggningar genom laguner där saltvattnet fick avdunsta och bilda koksalt (NaCl). Jupiters tempel blev också utbyggt.[2]
För att upprätthålla ordning och säkerhet anlade han det så kallade Mamertinska fängelset.
Referenser
- ^ [a b] Titus Livius Ab Urbe Condita Bok 1 KAP 32 http://cornelius.tacitus.nu/livius/1e.htm#32[död länk]
- ^ Titus Livius Ab Urbe Condita Bok 1 KAP 33 http://cornelius.tacitus.nu/livius/1e.htm#33[död länk]
|