Anders Erik Ramsay

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Anders Erik Ramsay, född 1638, död 1734 på Jackarby i Borgå, var en svensk militär och ämbetsman.

Anders Erik Ramsey var det sjätte och yngsta barnet till majoren Johan Ramsay, och det enda barn som föddes i äktenskapet av hans mor Dorotha von Kahlden från Rügen. Fadern avled när Anders Erik Ramsay var tio år, och modern gifte då om sig med överstelöjtnant friherre Herman Mellin som senare skulle gifta sig med Ramseys äldre halvsyster Christina. Hans båda äldre bröder Hans och Claës Ramsey var båda ryttmästare. Arton år gammal inträdde han själv på den militära banan, i Karl X Gustavs polska krig, och hade 1658 blivit löjtnant i Karl X Gustavs första danska krig. När Skånska kriget började var Ramsay ryttmästare vid Nylands och Tavastehus läns kavalleri, och deltog i slaget vid Halmstad, slaget vid Lund och slaget vid Landskrona. Han blev 1678 major, 1684 överstelöjtnant, och 1700 överste för Nylands och Tavastehus läns fördubblingskavalleri då han bistod med sina trupper under anfallet mot Borgå.

I maj 1713 efterträdde Ramsay Otto Wilhelm Löwen som landshövding i Västerbotten och blev till följd av krigen även generalmajor över soldaterna i Västerbotten. Ryssarna hade det året intagit större delen av Finland, och Ramsey samlade de svenska styrkorna utanför Umeå, som var residensstad, eftersom man befarade att Ryssland skulle försöka vinna även den sidan om Bottenviken. Ryssfaran föranledde regeringen 1714 att sända beväpnade fartyg att patrullera den svenska kusten, och till följd därav sändes större delen av de svenska soldaterna utanför Umeå iväg på andra uppdrag på Ramsays order. Den 18 september 1714 landsteg ryssarna på Holmön och hade dagen därpå tagit sig över till fastlandet där de nått Umeälven. Hos de kvarvarande svenska soldaterna utbröt panik och de övergav Umeå - samtidigt lämnade de regementskassan om 4200 dalar kopparmynt kvar som ryssarna tog. Den 20 september 1714 hade ryssarna nått Umeå stad, som de brände ner (rysshärjningarnas början för Umeå).

Karl XII beslutade 1717 att suspendera Ramsay från landshövdingeämbetet och utreda hans roll i ryssanfallet tre år tidigare, varvid han arresterades. Året därpå dömdes han för sin försummelse och sina misslyckanden, men kungen hann inte fastställa något straff innan han avled samma år. I januari 1719 frigavs Ramsay, och slog sig ner på hustruns gods Jackarby där han avled.

I enlighet med bestämmelserna i Norrköpings arvförening, delade Anders Erik Ramsey och hans bröder faderns gods år 1672, varvid han fick gods i Finland.

Ramsay var gift med Dorothea Ritter vars far var överste för Tavstehus infanteri och mor tillhörde ätten Boije af Gennäs. De fick tio barn varav de två sönerna också gjorde militära karriärer.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
  • Alexander Jonsson, De norrländska landshövdingarna och statsbildningen 1634-1769, Umeå 2005, s. 130f
  • Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm 1996
  • Leonard Bygdén, Herdaminne för Umeå stad, Härnösands stift