Slaget vid Landskrona

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Slaget vid Landskrona
Del av skånska kriget
Slaget vid Landskrona
Slaget vid Landskrona, målning av Johann Philip Lemke.
Ägde rum 14 juli 1677
Plats Ylleshed, 12 kilometer öster om Landskrona, Sverige
Resultat Avgörande svensk seger
Stridande
Svenska örlogsflottans flagga Sverige Danmark Danmark
Befälhavare och ledare
Svenska örlogsflottans flagga Karl XI
Svenska örlogsflottans flagga Simon Grundel-Helmfelt
Danmark Kristian V
Danmark Joachim Rüdiger von Goltz
Styrka
5 000 kavalleri
4 000 infanteri
4 000 småländska bönder [1]
5 000 infanteri
7 000 kavalleri
Förluster
642 man döda och sårade [1] omkring 2.000 man döda och sårade [2] ca 2 500 döda, sårade eller tillfångatagna
31 kanoner beslagtagna [3]

Slaget vid Landskrona utkämpades den 14 juli 1677, cirka 12 kilometer öster om Landskrona mellan Tirup, Sireköpinge, Asmundtorp och Billeberga.

Efter det misslyckade anfallet mot Malmö hade Kristian V med den danska armén återvänt till Landskronatrakten. Den 12 juli hade danskarna med 12 000 man tagit ställning på höjderna vid Rönneberga backar. Samma dag bröt Karl XI upp från Herrevadskloster sedan han fått förstärkningar från norra Sverige.

Den svenska hären bestod av 10 000 soldater samt 4 000 uppbådade småländska bönder. Den stod den 13 juli mellan Torrlösa och Källs Nöbbelöv och marscherade tidigt följande dag i riktning mot Tirup. Den danska hären hade ändrat ställning och stod dold bakom en jordvall, som från en punkt strax väster om Billeberga sträckte sig i riktning mot Hedegården. Den upptäcktes emellertid av Rutger von Ascheberg, som rekognoscerade framför armén.

Svenskarna marscherade då förbi Tirup, varigenom den danska hären riskerade att rullas upp från flanken eller anfallas i ryggen. Kristian V och hans närmaste man, fältmarskalklöjtnant von der Goltz, lät då armén ändra ställning. När härarna intagit slagordning hade de en sänka framför Tirup mellan sig.

Vid middagstid gick Karl XI, som befann sig ytterst på sin högra flygel, till anfall. Inom kort vann denna flygel en avgörande seger över danska vänstra flygeln. När den flydde drogs även en del av den danska mitten med. Förföljandet pågick fram till Asmundtorp. Under tiden hade emellertid Kristian V med sin högra flygel fått klart övertag mot den yttersta delen av den vänstra svenska flanken. I denna strid stupade flygelns chef, fältmarskalk Simon Grundel-Helmfelt.

Danskarna trängde ända fram till Tirup, där de småländska bönderna stod men vände tillbaka. Efter en ny sammanstötning såg Kristian V att hans vänstra flygels och mitts nederlag vara ofrånkomligt. Han drog sig då tillbaka över Billeberga och fortsatte reträtten till Landskrona.

Dagen för slaget var oerhört varm. Ett monument restes 1911 på en höjd strax nordväst om Billeberga till minne av slaget. Den 14 juli 1927 firades 250-årsminnet av slaget vid Landskrona av Skånska husarregementet vid Billebergamonumentet.[4]

Svenska regementen som deltog i slaget[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] http://www.zenker.se/Historia/Svensk_danska_1675/slaget_vid_landskrona_1677.htm (texten hämtad från Gustaf Björlins Kriget mot Danmark, 1675-1679: Läsning för ung och gammal. Med porträtt, kartor och planer m.m från 1885
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 806 
  3. ^ Kriget mot Danmark 1675 - 1679 av Gustaf Björlin
  4. ^ Svenska Dagbladets årsbok : 1927, red. Erik Rudberg & Edvin Hellblom, Stockholm 1928, s. 26

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.