Anders Leijonstedt

Anders Leijonstedt
	Anders Leijonstedt
Född	1649; Uppsala församling
Död	10 oktober 1725; Stockholm
Begravd	Stockholm
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsättning	Politiker, diplomat
Befattning
	Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1686–1723); Kansliråd (1710–); Sveriges justitiekansler (1714–1718); Lantmarskalk; Riksdagen 1719 (1719)
Maka	Maria Catharina Thegner; (g. 1689–1725)
Barn	Carl Jakob Leijonstedt (f. 1689); Olof Leijonstedt (f. 1691)
Föräldrar	Simon Wolimhaus; Catharina Brant
Släktingar	Jakob Gyllenborg (syskon)
	Redigera Wikidata

Anders Leijonstedt, före adlandet Wolimhaus, född 1649 i Uppsala, död 10 oktober 1725 i Stockholm, var en svensk greve och riksråd.

Biografi

Leijonstedt var son till apotekaren Simon Wolimhaus och bror till Jakob Gyllenborg. Liksom brodern var han måg till Olof Arvidsson Thegner. Efter studier i Uppsala och en utrikes resa blev han 1683 sekreterare vid bankoverket samt 1685 ledamot och 1696 direktör i den för reduktionsdomarnas verkställande tillsatta kommissionen. Från 1686, då han adlades med namnet Leijonstedt, var han tillika protokollssekreterare i rikskansliet. Han befalldes 1694 att bevista rådslagen i Kanslikollegium och sändes 1698 som envoyé extra-ordinaire till Brandenburg, där han avslöt den tvist angående gränserna i Pommern, som fortgått sedan westfaliska fredsslutet.

Åren 1703–1710 var han åter minister i Berlin, blev sistnämnda år kansliråd, utnämndes 1714 till högste ombudsman (chef för revisionsexpeditionen för justitiemål). Han blev den förste innehavaren av justitiekanslerämbetet 1714. År 1716 erhöll han friherrlig värdighet men tog inte introduktion. 15 april 1719 valdes han till lantmarskalk efter den dagen innan avlidne Per Ribbing.^[6] Uppsatt på förslag till riksråd, utnämndes han också därtill strax efter riksdagens slut. Samma år blev han även president i Kammarrevisionen och greve.

I yngre år ägnade sig Leijonstedt även åt diktning och några tillfällighetsstycken av honom finns i P. Hansellis samling "Vitterhetsarbeten af svenska författare", 5:e delen. Tragedin Dido, författad i slutet av 1660-talet, återfanns av Karl Warburg i Köpenhamn och utgavs i "Samlaren" 1880.

Familj

Leijonstedt gifte sig 15 januari 1689 i Sankt Nikolai församling, Stockholm med friherrinnan Maria Catharina Thegner (1659–1731), dotter till landshövdingen friherre Olof Thegner och Catharina Gerdes. De fick tillsammans barnen kammarherren Carl Jakob Leijonstedt (1689–1763), landshövdingen Olof Leijonstedt (1691–1759), Anders Leijonstedt (född 1693), Jakob Anders Leijonstedt (född 1694), och Eva Catharina Leijonstedt (1696–1762) som var gift med kammarherren Johan Eberhard von Schantz.^[7]

Bibliografi

Swea lycksaligheets trivmph, aff riiksens ständer framförd, när . . . Carl den eloffte, . . . åhr 1672. den 18. decemb ... till Swea-göthiske regementet trädde.. [Stockholm]. 1672. Libris 2517651
Phillides afskeed ifrån nympherna. U. o. tr. å.. 1675. Libris 2517650
Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. 5. Jacob och Anders Wollimhaus samt Olof och Carl Gyllenborg. Upsala: Hanselli. 1863. sid. 7-45. Libris 600766. https://runeberg.org/svsf/5/0033.html
Anders Wollimhaus' Dido. Upsala. 1881. Libris 2442717 - Utgiven av Karl Warburg.

Se även

Källor

Leijonstedt, Anders i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)

Noter

1 2 3 Anders (Wollimhaus) Leijonstedt, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11183.^{[källa från Wikidata]}
↑ Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: anders-leijonstedt nationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
↑ Libris, Kungliga biblioteket, SELIBR-ID: 248234, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
1 2 Theodor Westrin (red.), Nordisk familjebok : Lee - Luvua, vol. 16, 1912, s. 97, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}
↑ Leo van de Pas, Genealogics, 2003.^{[källa från Wikidata]}
↑ Svenska landtmarskalkar – Porträtter och biographiska uppgifter (Stockholm 1854), sidan 38-39.
↑ Elgenstierna Gustaf, red (1928). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 4 Igelström-Lillietopp. Stockholm: Norstedt. sid. 582. Libris 10076751. https://runeberg.org/elgenst/4/0598.html

Vidare läsning

Bernt Olsson: Anders (Wollimhaus) Leijonstedt i Svenskt biografiskt lexikon

[b80fd3f2541d2d9260674c63ab171b9c6833c629-1] 1 2 3 Anders (Wollimhaus) Leijonstedt, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11183.^{[källa från Wikidata]}

[ba52abf80673d835d4ab5a694314ab38149f0613-2] Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: anders-leijonstedt nationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[46d46edc9af951f6771260c65099b1e9ba354935-3] Libris, Kungliga biblioteket, SELIBR-ID: 248234, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[d6e7c267b2b2c5bad20d4c5df4027d465b417453-4] 1 2 Theodor Westrin (red.), Nordisk familjebok : Lee - Luvua, vol. 16, 1912, s. 97, läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}

[56296c22fda8ff0509f71ed7cc067bcbe11856ac-5] Leo van de Pas, Genealogics, 2003.^{[källa från Wikidata]}

[6] Svenska landtmarskalkar – Porträtter och biographiska uppgifter (Stockholm 1854), sidan 38-39.

[Elgenstierna_4-7] Elgenstierna Gustaf, red (1928). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 4 Igelström-Lillietopp. Stockholm: Norstedt. sid. 582. Libris 10076751. https://runeberg.org/elgenst/4/0598.html

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]