Hoppa till innehållet

Anders Wiman (matematiker)

Från Wikipedia
Anders Wiman
Född11 februari 1865[1][2]
Hammarlöv[1], Sverige
Död13 augusti 1959[3][2] (94 år)
Lund[4]
BegravdLilla Slågarps kyrka[5]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet, [1][6]
SysselsättningMatematiker[1]
ArbetsgivareLunds universitet (1892–1901)[6]
Uppsala universitet (1901–1930)[7][8]
Redigera Wikidata

Anders Wiman, född den 11 februari 1865 i Hammarlöv, Malmöhus län, död den 13 augusti 1959 i Lund, var en svensk matematiker och universitetslärare.

Wiman blev student 1885, filosofie doktor 1893 och docent i matematik 1892, allt vid Lunds universitet. År 1901 blev han extra ordinarie och 1906 ordinarie professor i matematik vid Uppsala universitet.

Wiman behandlade i sina första arbeten företrädesvis geometriska problem. Efter detta arbetade han mest med frågor av algebraisk natur, framför allt gruppteori och teorin för de genom radikaler lösbara ekvationerna och ägnade sig senare i första hand åt teorin för de analytiska funktionerna. En av de viktigaste satserna inom teorin för hela funktioner bär hans namn, Wimans sats.

Wiman var en mycket framstående akademisk lärare, och var bland annat handledare till Arne Beurling. Han var ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund (1900), Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala (1903) och Vetenskapsakademien (1905).

  1. ^ [a b c d] Klas Odén, Svenskt porträttgalleri : XI. Uppsala och Lunds universitet, Karolinska mediko-kirurgiska institutet samt Stockholms och Göteborgs högskolor, 1896, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sten Lagerström (red.), ”Döda 1958-1968”, Vem är det 1969, 1969, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Trygve Nagell, Anders Wiman in memoriam (på franska), 103, Acta Mathematica, 19 mars 1960, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gravar.se, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  7. ^ Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXVI. Register till hela verket, 1913, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Vem Är Det? : Svensk biografisk handbok 1943, 1943, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]