Hoppa till innehållet

Andrea Mantegna

Från Wikipedia
Andrea Mantegna
Född1431[1]
Isola Mantegna[2], Italien
Död13 september 1506[3][4][5]
Mantua[6][7]
BegravdSant'Andrea[8]
Medborgare iRepubliken Venedig
SysselsättningMålare[9][10][11], tecknare[10][11], gravör[7], skulptör[7], kopparstickare[7], bokmålare[7], bildkonstnär[12]
Befattning
Hovmålare (1460–1506)[13][8]
Noterbara verkJungfru Marie död, Klagosången över den döde Kristus och Brudgemaket[14]
MakaNicolosia Bellini
(g. 1453–)
Barn6
SläktingarJacopo Bellini
Gentile Bellini
Giovanni Bellini
Redigera Wikidata
Andrea Mantegna – "Kristi begråtande" (cirka 1490). Pinacoteca di Brera, Milano.
Andrea Mantegna – Takfresk i Brudgemaket, detalj (1465–1474). Palazzo Ducale, Mantua.

Andrea Mantegna, född 1431 i Padua, död 13 september 1506 i Mantua, var en italiensk renässansmålare.

Mantegna utbildades från tio års ålder hos sin adoptivfar Francesco Squarcione i Padua tillsammans med bland andra Giovanni Bellini. Där utförde han bland annat den berömda sviten i Eremitanikyrkan (1448–1456) som nästan helt förstördes i en allierat bombanfall av Padua under andra världskriget. År 1459 eller 1460 blev han utsedd till hovmålare hos markgreven Ludovico II Gonzaga i Mantua, där han sedan förblev verksam fram till sin död frånsett ett antal resor, bland annat till Rom 1488–1490. Mantgena vistades några gånger i Venedig, bland annat cirka 1454–1456. Han gifte sig 1454 med Nicolosia, dotter till Jacopo Bellini.[15]

Mantegna påverkades mycket starkt av skulptören Donatello och dennes beundran för den romerska antiken och påverkade i sin tur bland andra svågern Giovanni Bellini och Albrecht Dürer. I sina verk använder Mantegna ett ofta extremt perspektiv kombinerat med reliefer parallella med bildplanet. Jämfört med Bellini var hans bilder mer realistiska, gestalterna hade mer individuella drag.

I takfresken i Brudgemaket i Palazzo Ducale i Mantua gestaltar Mantegna för första gången i den västerländska konsten ett skenperspektiv som visar en öppning mot himlen. Öppningen har infattats med en balustrad över vilken änglar, människor och djur blickar ner. Denna djärva komposition, kallad sotto in sù, med sin i underperspektiv starkt förkortade framställning blev förebild för senare konstnärer, i synnerhet under barocken. Mantegna finns representerad vid bland annat Statens Museum for Kunst och Göteborgs konstmuseum[16].

  • Gerlings, Charlotte; Höök Skärhamn, Ing-Marie, Törnqvist, Evastina (2007). 100 berömda konstnärer – En resa från Fra Angelico till Andy Warhol. London: Arctic. sid. 126–127. Libris 10609315. ISBN 978-1-84193-841-7 
  1. läs online, www.museabrugge.be , läst: 24 maj 2024, ”1431”.[källa från Wikidata]
  2. läs online, www.regione.veneto.it .[källa från Wikidata]
  3. läs online, en.wikisource.org .[källa från Wikidata]
  4. RKDartists, RKDartists-ID: 52404, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00115954, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ”Мантенья Андреа”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  7. 1 2 3 4 5 Union List of Artist Names, ULAN: 500004218.[källa från Wikidata]
  8. 1 2 läs online, www.arthistoricum.net .[källa från Wikidata]
  9. Union List of Artist Names, 1 december 2017, ULAN: 500004218, läst: 14 maj 2019.[källa från Wikidata]
  10. 1 2 abART, abART person-ID: 20572, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  11. 1 2 RKDartists, RKDartists-ID: 52404, läst: 12 december 2025.[källa från Wikidata]
  12. läs online, www.museabrugge.be , läst: 24 maj 2024.[källa från Wikidata]
  13. läs online, guideturistichemantova.it .[källa från Wikidata]
  14. Das Bildnis einer Hohenzollernschen Fürstin von Mantegna gemalt, Jahrbuch der Königlich Preussischen Kunstsammlungen, s. 49, läs online.[källa från Wikidata]
  15. Konstens Venedig. Utställning anordnad med anledning av Konung Gustaf VI Adolfs åttioårsdag, redaktör Pontus Grate 1962
  16. Göteborgs konstmuseum

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]