Andrej Gromyko

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Andrej Gromyko
Andrei Gromyko at Conference on Security and Cooperation in Europe.jpg
Född1909 (g.s.) eller 1908[1]
Staryja Hramykі[2]
Död2 juli 1989[3][4][5]
Moskva[6]
BegravdNovodevitjekyrkogården
MedborgarskapSovjetunionen
Utbildad vidBelarus statliga ekonomiska universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker[7], nationalekonom, diplomat[7], memoarförfattare
BefattningSovjetunionens ambassadör i USA
Rysslands ständige representant i FN (1946–1948)
Første visepresident i Sovjetunionen (1983–1985)
Ordförande i presidiet för Sovjetunionens högsta sovjet (1985–1988)
Politiskt partiSovjetunionens kommunistiska parti (–)
ReligionAteism
BarnEmilija Gromyko
Anatolij Gromyko (f. 1932)
UtmärkelserSe lista
Redigera Wikidata

Andrej Andrejevitj Gromyko, född 18 juli 1909 nära Gomel i guvernementet Mogiljov i Kejsardömet Ryssland, död 2 juli 1989 i Moskva, var en sovjetisk (vitrysk) diplomat och politiker. Han var utrikesminister 1957–1985 och statschef 1985–1988.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gromyko föddes i nuvarande Vitryssland där hans föräldrar var jordbrukare. Han anställdes vid sovjetiska utrikesministeriet 1939 och var ambassadör i Washington, D.C. 1943–1946. Under andra världskriget deltog Gromyko i konferenserna i Teheran, Jalta och Potsdam. Han var FN-ambassadör 1946–1949 och utövade under denna tid Sovjetunionens veto 26 gånger i Säkerhetsrådet, vilket gav honom namnet "Mr Njet". Därefter var han vice utrikesminister 1949–1952 och 1953–1957 samt ambassadör i London 1952–1953. Han var utrikesminister åren 1957–1985 och var därmed en central aktör under Kubakrisen 1962 och under nedrustningsförhandlingarna på 1970-talet, till exempel ABM-avtalet, SALT I och II. Från 1973 var han medlem av politbyrån.

Det var Gromyko som formellt nominerade Michail Gorbatjov till partichef för kommunistpartiet 1985. Samtidigt utnämndes Gromyko till ordförande i presidiet för Sovjetunionens högsta sovjet, en titel som innebar att han var Sovjetunionens statschef. År 1988 gjorde Gorbatjov en drastisk ommöblering i partitoppen, och tvingade veteranen Gromyko att gå i pension.

Under sin långa politiska karriär tjänade Gromyko alla Sovjetunionens ledare utom Lenin.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • SU Order of Lenin ribbon.svg Leninorden, 3 november 1944
  • SU Order of Lenin ribbon.svg Leninorden, 5 november 1945
  • SU Order of the Red Banner of Labour ribbon.svg Arbetets Röda Fanas orden, 9 november 1948
  • SU Order of the Badge of Honour ribbon.svg Tecknet för ära-orden, 30 oktober 1954
  • SU Order of Lenin ribbon.svg Leninorden, 17 juli 1959
  • SU Order of Lenin ribbon.svg Leninorden, 31 december 1966
  • SU Order of Lenin ribbon.svg Leninorden, 17 juli 1969
  • ”Hammare och skära”-guldmedaljen, 17 juli 1969
  • PER Order of the Sun of Peru - Grand Cross BAR.png Storkorset för Peruanska Solorden, 1970
  • Cs2okg.png Klement Gottwald-orden, 1979[8]
  • ”Hammare och skära”-guldmedaljen, 17 juli 1979
  • SU Order of Lenin ribbon.svg Leninorden, 17 juli 1979
  • Leninpriset, 1982
  • Sovjetunionens statliga pris, 1984
  • SU Order of Lenin ribbon.svg Leninorden, 17 juli 1984
  • SU Order of the Patriotic War 1st class ribbon.svg Patriotiska krigsorden av 1:a klass, 23 april 1985
  • POL Polonia Restituta Wielki BAR.svg Storkors av Polonia Restituta
  • Order of Georgi Dimitrov - Bulgaria.png Georgi Dimitrov-orden[8]
  • Ribbon jose marti.png José Martí-orden[8]
  • Solnce svobody rib.png Frihetssolens orden[8]
  • SU Medal In Commemoration of the 100th Anniversary of the Birth of Vladimir Ilyich Lenin ribbon.svg Jubileumsmedalj ”För firandet av 100-årsdagen av Vladimir Lenins födelse”[8]
  • SU Medal For Valiant Labour in the Great Patriotic War 1941-1945 ribbon.svg Medalj ”För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945”
  • SU Medal Veteran of Labour ribbon.svg ”Veteran av arbetet”-medaljen
  • Hu3ofl0.png Republiken Ungerns flaggorden[8]
  • SU Medal Thirty Years of Victory in the Great Patriotic War 1941-1945 ribbon.svg Jubileumsmedalj ”30-årsdagen för segern i det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945”[8]
  • SU Medal 60 Years of the Armed Forces of the USSR ribbon.svg Jubileumsmedalj "60 år för Sovjetunionens väpnade styrkor"[8]
  • SU Medal Forty Years of Victory in the Great Patriotic War 1941-1945 ribbon.svg Jubileumsmedalj ”40-årsdagen av segern i det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945”[8]
  • SU Medal In Commemoration of the 800th Anniversary of Moscow ribbon.svg Medalj till minne av Moskvas 800-årsjubileum[8]
  • Märket "medlem i Sovjetunionens kommunistiska parti i 50 år"

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Andrei Gromyko, 11 december 2008.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Find A Grave, läs online, läst: 24 augusti 2019, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Otto Schmidt (red.), Большая советская энциклопедия, Большая Российская энциклопедия, 1926, ISBN 978-5-85270-292-0, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6515bvz, omnämnd som: Andrei Gromyko, läs online, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ filmportal.de, omnämnd som: Andrej Andrejewitsch Gromyko, Filmportal-ID: 88258c360e0a48e1831341458346ada1, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Find A Grave, Find A Grave-ID: 1509, omnämnd som: Andrei Andreyevich Gromyko, läs online, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  7. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  8. ^ [a b c d e f g h i j] hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia, (Källa från Wikidata)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Dmitrij Sjepilov
Sovjetunionens utrikesminister
19571985
Efterträdare:
Eduard Sjevardnadze
Företrädare:
Konstantin Tjernenko
Sovjetunionens statschef
19851988
Efterträdare:
Michail Gorbatjov