Anna av Danmark (1574–1619)
| Anna av Danmark | |
|---|---|
| |
| Porträtt av John de Critz från circa 1605 | |
| Ämbetstid | 24 mars 1603 – 2 mars 1619 |
| Kröning | 25 juli 1603 |
| Företrädare | Katarina Parr |
| Efterträdare | Henrietta Maria |
| Ämbetstid | 20 augusti 1589 – 2 mars 1619 |
| Kröning | 17 maj 1590 |
| Företrädare | Henrik Stuart |
| Efterträdare | Henrietta Maria |
| Make | Jakob I (gift 1589) |
| Barn | Henrik Fredrik · Elisabet Stuart · Margareta Stuart · Karl I · Robert Stuart · Maria Stuart · Sofia |
| Ätt | Oldenburg |
| Far | Fredrik II av Danmark |
| Mor | Sofia av Mecklenburg |
| Född | 12 december 1574 Skanderborg, Danmark |
| Död | 2 mars 1619 (44 år) Hampton Court Palace, Middlesex, England |
| Begravd | 13 maj 1619 Westminster Abbey, London |
| |
Anna av Danmark (danska: Anna af Danmark), född 12 december 1574 i Skanderborg i Danmark, död 2 mars 1619 i Middlesex i England, var en skotsk drottning från 1589 och engelsk-irländsk drottning från 1603 genom giftermålet med kung Jakob I.[1][2] Hon var den andra dottern till kung Fredrik II och drottning Sofia av Mecklenburg.
Hon ogillades på grund av sin slösaktighet. Hon och Jakob var först lyckliga men blev senare kända för sina konflikter och levde senare skilda liv. I Skottland blev Anna känd för sin kamp om vårdnaden om sin son Henrik och sitt försvar av sin vän Beatrix Ruthven, under vilka hon utnyttjade politiska fraktioner för sina syften. Som engelsk drottning var hon värdinna för ett slösande luxuöst hovliv, berömt för sina fester, och som mecenat för konst- och kulturlivet.
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Anna uppfostrades 1574–1579 hos morföräldrarna i Güstrow. Skottland bedömde Anna som en passande drottning då hon var en protestantisk prinsessa och Danmark en god handelspartner. Den 20 augusti 1589 blev Anna gift med Jakob i hans frånvaro. Färden till Skottland blev beryktad, då skeppet blåste till Norge av en storm, som troddes vara förorsakad av häxor; detta resulterade i häxprocesser i både den danska och skotska huvudstaden: häxprocessen i Köpenhamn och North Berwick. Jakob reste strax därpå till Norge, där paret blev gifta i biskopspalatset i Oslo den 23 november 1589. Hennes kröning i Skottland den 17 maj 1590, var Skottlands första protestantiska kröning.
Skottlands drottning[redigera | redigera wikitext]
Paret var först lyckligt, men 1593 blev Jakob kär i Anne Murray, och Anna ryktades också ha andra förhållanden. Efter sonen Henriks födelse 1594, fråntogs hon vårdnaden om honom: Jakob gav order att hon aldrig skulle få tillgång till honom ens vid hans egen död, på grund av sonens politiska värde, och efter en lång kamp tvingades hon ge upp 1595. Detta förorsakade ett missfall.
Anna utnyttjade ofta politiska fraktioner i sina konflikter med Jakob och motarbetade personer hon tyckte illa om, men hon hade inget verkligt politiskt intresse och Jakob avråddes från att lyssna på henne med hänvisning till Eva i bibeln.
År 1600 avskedades hennes favorithovdamer Beatrix och Barbara Ruthven efter att deras bröder varit inblandade i en konspiration mot kungen. Anna vägrade då att stiga ur sängen. Hon fortsatte stödja familjen Ruthven tills Jakob 1603 gav Beatrix Ruthven en pension. Hennes stöd sågs som en säkerhetsrisk.
Det fanns länge misstankar om att Anna i hemlighet hade konverterat till katolicismen. I Skottland kritiserades hon för sin katolska hovdam Henrietta Gordon, och i England arresterades 1603 Anthony Standen för att ha gett henne ett radband från påven. En präst kallade henne dock 1596 för ateist.
Englands drottning[redigera | redigera wikitext]
År 1603 dog Elisabet I och Jakob och Anna blev Englands kung och drottning. Då Jakob rest till London gjorde hon ett misslyckat försök att få tillgång till sin son Henrik, vilket förorsakade ett missfall. När Jakob bad henne att komma till London, vägrade hon om hon inte fick vårdnanden om Henrik, och Jakob tvingades då gå med på detta. Hennes ankomst till London som Englands nya drottning gjorde sensation och hon välkomnades med stor entusiasm.
Från 1607 levde paret separerade med var sitt hov. En uppmärksammad incident inträffade då Anna sköt Jakobs jakthund 1613. Jakob var ofta på landet och jagade, medan Anna älskade livet i London.
Anna avskydde Jakobs favorit Robert Carr, men tyckte om hans näste gunstling, hertig George Villiers, som adlades i hennes sovrum och som hon kallade sin hund.
Hon beskrivs som intelligent, vacker och viljestark. Hon spelade sin roll som drottning väl och ansågs göra stor nytta i sitt sätt att representera landet, något Jakob var tacksam för. Hon uppmuntrade arkitekter, målare och musiker, och anses ha gjort mer för att uppmuntra Englands kulturella blomstring än Jakob. Anna blandade sig dock inte i politik, även om hon vid sitt hov gärna välkomnade personer som Jakob förvisat från sitt hov. Hon gjorde också gärna tjänster åt personer hon gillade, och motarbetade personer hon ogillade.
Hennes berömda maskerader demonstrerade Englands makt för Europa och ses också som grundbrytande för kvinnors deltagande i skådespel då hon och hennes hovdamer uppträdde inför utländska ambassadörer − 1604 spelade hon Athena i kort kjol, 1605 hade hon färgat sig svart, vilket väckte häpnad.
Efter sonen Henriks död 1612 försämrades hennes hälsa: hon höll sin sista hovfest, en maskerad, 1614 och upplöste sedan sitt hov och levde tillbakadraget, från 1617 svårt sjuk.
Släkt[redigera | redigera wikitext]
| Anfäder till Anna av Danmark[3] |
|---|
Ett * indikerar anförlust; samma person |
Barn[redigera | redigera wikitext]
- Henrik Fredrik (19 februari 1594 – 6 november 1612)
- Första missfallet (juli 1595)
- Elisabet Stuart (19 augusti 1596 – 13 februari 1662)
- Margareta Stuart (24 december 1598 – mars 1600)
- Karl I (19 november 1600 – 30 januari 1649)
- Robert Stuart (18 januari 1602 – 27 maj 1602)
- Andra missfallet (10 maj 1603)
- Maria Stuart (8 april 1605 – 16 december 1607)
- Sofia Stuart (22 juni 1606 – 23 juni 1606)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Williams, Ethel (2013) [1970] (på engelska). Anne of Denmark: Wife of James VI of Scotland, James I of England (1). London: Longmans. sid. 403. ISBN 0-582-12783-1. OCLC 107706. https://archive.org/details/anneofdenmarkwif00will/page/403. Läst 26 februari 2022
- ^ Willson, David (1963) (på engelska). King James VI and I. London: Jonathan Cape. sid. 1, 201. ISBN 0-224-60572-0. OCLC 864054. https://books.google.se/books?id=5Xd2MgAACAAJ. Läst 26 februari 2022
- ^ ”Mecklenburgska antavlan” (på danska). Gravsten og epitafier i danske og skånske kirker. Arkiverad från originalet den 12 februari 2013. https://archive.today/20130212195113/http://www.gravstenogepitafier.dk/nykoebing.htm. Läst 26 februari 2022.
Anna av Danmark Född: 12 december 1574 Död: 2 mars 1619
| ||
| Kungliga titlar | ||
|---|---|---|
| Vakant Titel innehades senast av Henrik Stuartsom prinsgemål |
Drottning av Skottland 20 augusti 1589 – 2 mars 1619 |
Vakant Titel innehas nästa av Henrietta Maria
|
| Vakant Titel innehades senast av Katarina Parr
|
Drottning av England och Irland 24 mars 1603 – 2 mars 1619 | |