Antikoagulantia

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uppslagsordet ”NOAK” leder hit. För andra betydelser, se Noa (olika betydelser). För klassificeringskoden, se ATC-kod B01: Antikoagulantia.

Antikoagulantia är en typ av är läkemedel som hämmar blodets koagulering,[1] till exempel warfarin (Waran) och så kallade NOAK[2][3] (nya orala antikoagulantia). De används exempelvis för patienter med förmaksflimmer för att förhindra slaganfall (blodpropp från i första hand hjärtat till hjärnan) liksom proppbildning i lungor och ben, svåra komplikationer särskilt efter operation. De kallas ibland för blodförtunnande läkemedel.

Världshälsoorganisationens (WHO) ATC-kod, som också används i svenska FASS delar in antikoagulantia i sju grupper: vitamin K-antagonister, heparingruppen, trombocytaggregationshämmande medel exklusive heparin, enzymer, direkt trombinhämmande medel, direktverkande faktor Xa-hämmare, samt övriga antitrombotiska medel[4], ATC-kod B01: Antikoagulantia.

Vitamin-K antagonister[redigera | redigera wikitext]

Antivitamin K (-läkemedel/behandling) (AVK) (Vitamin K antagonist, VKA).

Heparin och dess derivat[redigera | redigera wikitext]

Lågmolekylärt heparin[redigera | redigera wikitext]

Trombocythämmande medel[redigera | redigera wikitext]

  • Klopidogrel
  • Även acetylsalicylsyra (ASA) (exempelvis Acetylsalicylsyra Actavis(R) och Trombyl(R)) är ett trombocythämmande medel (antiplatelet agent), men finns även i ATC-registret bland N02 Analgetika (smärtmediciner) som exempelvis Albyl(R), Aspirin(R) och Bamyl(R)[4])

Enzymer[redigera | redigera wikitext]

Exempelvis:

Direkt trombinhämmare[redigera | redigera wikitext]

Denna grupp verkar genom att inhibera trombin och på så sätt minska aktiveringen av fibrinogen till fibrin. Läkemedel i denna grupp påminner mycket om den delen (peptidsekvensen) av fibrinogen som klyvs av trombin, men är inte helt identisk vilket gör att de inhiberar trombinet när de binder till det aktiva sätet.

Faktor Xa-hämmare[redigera | redigera wikitext]

Övriga antitrombotiska medel[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Blodförtunnande läkemedel”. 1177 Vårdguiden. Stockholms läns landsting. https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Blodfortunnande-lakemedel-/. Läst 9 december 2018. 
  2. ^ Dahlén, Magnus; et al (10). ”Blödning och kirurgi vid behandling med nya perorala antikoagulantia”. Läkartidningen. http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/06/Blodning-och-kirurgi-vid-behandling-med-nya-perorala-antikoagulantia/. Läst 5 maj 2016. 
  3. ^ Svensson, Peter J. et al. (2018). ”Tema NOAK - 10 år i Sverige”. Läkartidningen (Stockholm: Läkartidningen Förlag AB) 115 (49-50): sid. 2049-73. ISSN 0023-7205. http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Temainledning/2018/12/NOAK-star-sakra-i-klinisk-praxis/. 
  4. ^ [a b] ”ATC-register, B01A Antikoagulatnia”. FASS, Vårdpersonal. LIF, Stockholm. https://www.fass.se/LIF/atcregister?userType=0. Läst 9 december 2018. 

Källor[redigera | redigera wikitext]