Blodförtunnande

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Blodförtunnande läkemedel)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Blodförtunnande eller egentligen blodförtunnande läkemedel är läkemedel som fungerar som antikoagulantia och trombocythämmare.[1][2]

Dock använder WHO och FASS begreppet antikoagulantia om både perorala preparat och preparat intagna på annat sätt, med följande huvudgrupper: Vitamin K-antagonister, Heparingruppen, Trombocytaggregationhämmande medel exkl heparin, Enzymer, Direkt trombinhämmande medel, Direktverkande faktor Xa-hämmare, samt Övriga antitrombotiska medel. Det finns således många olika preparat, grupper och indelningar av dessa läkemedel beroende på verkningsmekanismer, behandlingsindikationer (används vid olika tillstånd), samt olika intagningssätt (peroralt, subcutant, intravenöst etcetera).

Trombocythämmare hindrar att trombocyter aggregerar (ansamlas) och perorala antikoagulantia hindrar att blodet levrar sig. Exempel på trombocythämmare som används i Sverige är Acetylsalicylsyra (ASA) (ex. Trombyl) och Klopidogrel (ex. Plavix). Exempel på perorala antikoagulantia är Vitamin K-antagonister (VKA) (Antivitamin K-läkemedel/behandling, AVK) som Warfarin (Waran), Direkt trombinhämmande medel som Dabigatran (Pradaxa) (som är en av flera Nya orala antikoagulantia, NOAK) (Novel oral anticoagulants, NOAC), samt Direktverkande faktor Xa-hämmare som Rivaroxaban (Xarelto) (NOAK) och Apixaban (Eliquis) (NOAK).

Användning[redigera | redigera wikitext]

Blodförtunnande läkemedel används exempelvis för patienter med förmaksflimmer för att förhindra slaganfall/stroke (blodpropp från i första hand hjärtat till hjärnan)[3] och för att förhindra annan arteriell emboli och för att förhindra att hjärtinfarkt förvärras, men även för att förebygga venösa proppar som djup ventrombos (DVT) och lungemboli.

Risker[redigera | redigera wikitext]

Behandling med blodförtunnande läkemedel medför vissa risker, som skiljer sig beroende på vilken typ av blodförtunnande behandling man får. Dessa kan vara blödningar i magsäck och tunntarm, eller ökad risk för andra blödningar som t.ex. hjärnblödning. Dessa risker skall alltid vägas mot nyttan av behandlingen och ett antal olika skalor finns, såsom CHA2DS2-VASc och den äldre CHADS2 för behandling med antikoagulantia vid förmaksflimmer, och HAS-BLED som indikerar risken för blödning vid behandling med antikoagulantia. Andra kontraindikationer mot behandling kan vara graviditet,[källa behövs] men inte endast hög ålder.[1] För hjärtinfarkt, stroke och förmaksflimmer gäller att risk-nytta avvägningen för de över 65 år inte är sämre än hos yngre.[1]

Interaktioner[redigera | redigera wikitext]

Olika blodförtunnande läkemedel har olika interaktioner, men Warfarin är känd för sina många interaktioner, t.ex. med ett flertal olika maträtter som grapefrukt, johannesört och även läkemedel som antibiotikan erytromycin (ex. Abboticin och Ery-Max) m.fl.. Dessutom är Warfarin en vitamin K-antagonist, vilken påverkas av intaget av vitamin K som finns i många gröna växter. Detta gör att de som behandlas med Warfarin måste monitoreras noggrant så att behandlingen befinner sig inom ett ”terapeutiskt område” (terapeutiskt fönster) (dels att behandlingseffekt finns och dels att inte blödningsbenägenhet uppstår).

Orala antikoagulantia[redigera | redigera wikitext]

Nya orala antikoagulantia (NOAK) (Novel oral anticoagulants, NOAC)[4] står i viss kontrast mot det tidigare vanliga läkemedelet Warfarin (som är en vitamin K-antagonist).

Vitamin K-antagonister[redigera | redigera wikitext]

Vitamin K-antagonister (VKA), kallas även Antivitamin K-läkemedel/behandling (AVK)[5]

Direkt trombinhämmande medel[redigera | redigera wikitext]

Direktverkande faktor Xa-hämmare[redigera | redigera wikitext]

Trombocythämmare[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare”. www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/nytta-och-risk-med-lakemedel-for-aldre-perorala-antikoagulantia-och-trombocythammare/. Läst 17 juni 2016. 
  2. ^ http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Blodfortunnande-lakemedel-/
  3. ^ http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=4356
  4. ^ Blödning och kirurgi vid behandling med nya perorala antikoagulantia
  5. ^ AVK-behandling, antikoagulation
  6. ^ http://www.fass.se/LIF/product;jsessionid=5_r7xMRjtbpGRNkExckg-M0dAe_pnYBALElSCe4A6G7kxMKv37R2!-1852542267?userType=2&nplId=20120927000038
  7. ^ http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Lakemedel-A-O/Klopidogrel/?ar=True