Antioquiasnårsparv

Från Wikipedia
Antioquiasnårsparv
Status i världen: Akut hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläkteSnårsparvar
Atlapetes
ArtAntioquiasnårsparv
A. blancae
Vetenskapligt namn
§ Atlapetes blancae
AuktorDonegan, 2007
Utbredning

Antioquiasnårsparv[2] (Atlapetes blancae) är en nyligen beskriven utrotningshotad fågelart i familjen amerikanska sparvar som enbart förekommer i ett litet område i Colombia.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Antioquiasnårsparven är en övervägande grå fågel. På rygg och övre stjärttäckare är den skiffergrå, på vingpennorna mörkare sotgrå. En liten vit vingpanel syns på de centrala handpennornas bas. Den har på huvudet en svart mask från framför ögat bakåt till örontäckarna, lysande rostrött på panna, hjässa och nacke och ett mörkt, otydligt mustaschstreck. Undersidan är ljus.[1]

Jämfört med sina släktingar är den något ljusare. Från skiffersnårsparven skiljer den sig med färggladare och mer utbrett rostrött på hjässan, mindre vit vingpanel, större och mindre spetsig näbb, ljusare undersida och avsaknad av både tydligt mustaschstreck och avgränsning mellan strupe och bröst. Gulbröstad snårsparv har svartare rygg, gul undersida, större vingpanel och mattare roströd hjässa.[1]

Utbredning och status[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer enbart i norra centrala Anderna i Colombia (Antioquia).[3] Arten beskrevs som ny art för vetenskapen så sent som 2007. Den var länge endast känd från tre specimen som samlades in 1971, men återupptäcktes i januari 2018. Beståndet tros vara mycket litet, under 50 vuxna individer, varför internationella naturvårdsunionen IUCN listar den som akut hotad.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Blanca Huertas, colombiansk lepidopterist, upptäcktsresande, curator i entomologi vid British Museum i London samt gift med ornitologen Thomas Donegan som beskrev arten 2007.[4]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[5][6][7][8] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Atlapetes blancae Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 juli 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
  5. ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
  6. ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
  7. ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
  8. ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]