Antonov An-225
| Antonov An-225 | |
 Antonov An-225 Mriya vid Kiev-Gostomel, 2010 | |
| Beskrivning | |
|---|---|
| Typ | Transportflygplan |
| Besättning | 6+70 passagerare |
| Första flygning | 21 december 1988 |
| I aktiv tjänst | 0 |
| Ursprung |  Sovjetunionen |
| Tillverkare | Antonov |
| Antal tillverkade | 1 (och ett till som står ungefär 60-70% färdigt i en hangar i Ukrainas huvudstad Kiev) |
| Data | |
| Längd | 84 meter |
| Spännvidd | 88,40 meter |
| Höjd | 18,1 meter |
| Vingyta | 905 m² |
| Tomvikt | 285 000 kg |
| Max. startvikt | 640 000 kg |
| Motor(er) | 6 × ZMKB Progress D-18 turbofan |
| Dragkraft | 229 kN |
| Prestanda | |
| Max. hastighet | 850 km/h |
| Räckvidd med max. bränsle | 4 000 km |
| Transporträckvidd | 14 000 km |
| Max. flyghöjd | 10 000 meter |
| Dragkraft/vikt: | 0,234 N/kg |
| Lastförmåga | |
| Lastförmåga | 250 000 kg |
| Ritning | |
 Ritning av Antonov An-225: | |
Antonov AN-225 var en sexmotorig typ av transportflygplan, som tillverkats av Antonov. Det var en avsevärt större variant av An-124. År 1988 färdigställdes det första och fram till 24 februari 2022 det största flygplanet i världen då det förstördes i samband med Rysslands invasion av Ukraina.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Planet var tänkt som en del i det sovjetiska rymdfärjeprojektet Buran, där det skulle transportera rymdfärjorna på ryggen från fabriken till uppskjutningsanläggningarna och tillbaka dit från landningsbanan. När Antonov fick i uppdrag att bygga ett flygplan som var kapabelt att frakta rymdfärjan Buran, var första utmaningen att hitta en hangar stor nog att rymma det enorma planet. När de till sist hittade en lämplig hangar i Ukrainska SSR, började de bygga. För att spara både tid och pengar användes delar från den redan befintliga modellen An-124.
Tillverkningen påbörjades av endast två exemplar, där det första och enda färdigställdes 1988, medan det andra är (2022) halvfärdigt. Motor Sich gick in som delägare i företaget för att driva projektet vidare efter Sovjetunionens sammanbrott, men detta samarbete avbröts senare. Det halvfärdiga andra An-225, som påbörjades under Sovjettiden, finns numera i en hangar i Ukraina.[1]
De bakre rodren påminner mycket om An-22 med sin H-form, dock är det inte samma delar. Skälet till att stjärtfenorna är placerade på sidorna är att An-225 konstruerades för att bära rymdfärjan på ryggen, vilket skulle störa luftflödet till ett konventionellt roder. För att planet skulle klara den långa färden med den tunga lasten gjordes vingarna tjockare, vilket gav planet både bättre lyftkraft och mer plats för bränsle (288 000 kg). Dessutom har Antonov An-225 32 hjul, varav 28 sitter i mitten i två rader och fyra under nosen.
Planet flögs av det ukrainska fraktflygbolaget Antonov Airlines med bas på Gostomel flygplats i Kiev. Flygplansindividen är döpt till "Mriya", som betyder "dröm" eller "förhoppning".
Flygplanet förstördes av en missil eller liknande i sin öppna hangar den 24 februari 2022 i en attack mot Gostomel flygplats av ryska luftlandsättningsstyrkor i samband med Rysslands invasion av Ukraina.[2] Skador på hangaren har bekräftats, och en video visar omfattande skador på flygplanet.[3]
Uppdrag (urval)[redigera | redigera wikitext]
An-225 i Sverige[redigera | redigera wikitext]
Mriya gjorde ett tiotal uppdrag årligen för sin befraktare Antonov Airlines, en division inom det ukrainska Antonov-bolaget. Det har besökt Sverige och Arlanda vid åtminstone två tillfällen: 2010 och 2012.
An-225 och Fukushima-olyckan[redigera | redigera wikitext]
I samband med kärnkraftsolyckan i Fukushima uppstod en situation där bränslebassängen i reaktor 4 förlorade sin kylning och riskerade att överhettas. Planet An-225 kom att spela en betydelsefull roll då det kunde transportera in ett av världens största mobila betongpumpsfordon som sedan kunde tillföra vatten till bränslebassängen och bidra till att den inte överhettades.[4]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Antonov An-225: World's biggest unfinished airplane lies hidden in warehouse” (på engelska). CNN. 4 september 2018. https://edition.cnn.com/travel/article/antonov-an-225-kiev-ukraine/index.html?utm_content=2018-09-06T14%3A04%3A03&utm_source=fbCNNtr&utm_term=link&utm_medium=social. Läst 11 februari 2019.
- ^ Tabahriti, Sam. ”World's largest cargo aircraft was destroyed during a Russian attack on an airfield, Ukrainian minister says” (på engelska). Business Insider. https://www.businessinsider.com/anotov-an-225-mriya-cargo-plane-destroyed-russian-report-2022-2. Läst 27 februari 2022.
- ^ ”https://mobile.twitter.com/savunmasanayist/status/1499637810134925320”. Twitter. https://mobile.twitter.com/savunmasanayist/status/1499637810134925320. Läst 4 mars 2022.
- ^ Rich Phillips (2 april 2011). ”One of world's largest concrete pumps headed from U.S. to Japan”. CNN world. http://edition.cnn.com/2011/WORLD/asiapcf/04/01/japan.nuclear.cement.pumper/index.html.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Antonov An-225.- An-225 när det lyfter från Arlanda den 6 januari 2012 på Youtube
- Hemligheten i ladan – världens största flygplan, Expressen 8 oktober 2018.
Wikimedia Commons har media som rör
|
| |||||||||||||||||||
.jpg)