Arabisk grammatik

Från Wikipedia

Grammatiken för det arabiska språket.

Uttal[redigera | redigera wikitext]

Arabiska alfabetet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Arabiska alfabetet

Det arabiska alfabetet är ett alfabet som används för att skriva det arabiska språket samt även bland andra persiska och urdu. Det skrivs från höger till vänster.

Bokstäverna i ett ord skrivs (mestadels) samman så att de blir en sammanhängande enhet. Rent praktiskt använder man vid typsättning inledande (oftast längst till höger i ordet), inuti, och avslutande (oftast längst till vänster i ordet) former för respektive bokstav. En del bokstäver har dock inga inledande och inuti-former (se nedan), men kan förekomma i början eller mitt i ord ändå.

placering i ordet:
självständigt i början i mitten på slutet namn transkription uttal
أ, إ, ؤ, ئ
hamza ʾ / ’ et ‚ [ʔ]
ʾalif ā / â [aː]
bāʾ b [b]
tāʾ t [t]
ṯāʾ ṯ / th [θ]
ǧīm ǧ / j / dj [ʤ]
ḥāʾ [ħ]
ḫāʾ ḫ / ẖ / kh [x]
dāl d [d]
ḏāl ḏ / dh [ð]
rāʾ r [r]
zāy z [z]
sīn s [s]
šīn š / sh [ʃ]
ṣād [sˁ]
ﺿ ḍād [dˁ], [ðˤ]
ṭāʾ [tˁ]
ẓāʾ [zˁ], [ðˁ]
ʿayn ʿ / ‘ [ʔˤ]
ġayn ġ / gh [ɣ]
fāʾ f [f]
qāf q / ḳ [q]
kāf k [k]
lām l [l]
mīm m [m]
nūn n [n]
hāʾ h [h]
wāw w [w]
yāʾ y [j]

Artiklar[redigera | redigera wikitext]

Bestämd artikel[redigera | redigera wikitext]

Se al-.

Verb[redigera | redigera wikitext]

Modus[redigera | redigera wikitext]

  • Imperfekt indikativ: Text
  • Konjunktiv: Text
  • Jussiv: Används för att göra en mening negativ.
  • Imperativ: Används vid uppmaningar.

Tempus[redigera | redigera wikitext]

Presens[redigera | redigera wikitext]

Singularis Presens Konjunktiv och jussiv Anteckningar
1:a a-ktub Alltid samma prefix i presens indikativ.
أكتب
2:a mask. ta-ktub
تَكتب
2:a fem. ta-ktub-īna ta-ktub-ī
تَكتبِينَ تَكتبِي
3:e mask. ya-ktub
يَكتب
3:e fem. ta-ktub
تَكتب
Dualis
2:a ta-ktub-āni ta-ktub-ā Alltid samma prefix i presens indikativ.
تَكتبَانِ تَكتبَا
3:e mask. ya-ktub-āni ya-ktub-ā
يَكتبَانِ يَكتبَا
3:e fem. ta-ktub-āni ta-ktub-ā
تَكتبَانِ تَكتبَا
Pluralis
1:a na-ktub
نَكتب
2:a mask. ta-ktub-ūna ta-ktub-ū
تَكتبُونَ تَكتبُوا
2:a fem. ya-ktub-na
يَكتبْنَ
3:e mask. ya-ktub-ūna ya-ktub-ū
يَكتبُونَ يَكتبُوا
3:e fem. ya-ktub-na
يَكتبْنَ

Futurum[redigera | redigera wikitext]

Futurum bildas av imperfektformen med tillägg av prefixet sa- eller hela ordet sawfa. Sa-yaf'alu eller sawfa yaf'al, 'Han kommer att göra'.

Perfekt[redigera | redigera wikitext]

Person Singular Plural Dual
1:a faʿal-tu faʿal- --
2:a mask. faʿal-ta faʿal-tum faʿal-tumā
2:a fem. faʿal-ti faʿal-tunna --
3:e mask. faʿal-a faʿal-ū faʿal-ā
3:e fem. faʿal-na| faʿal-atā

Imperfekt[redigera | redigera wikitext]

Person Singular Plural Dual
1:a af-ʿa-lu naf-ʿa-lu --
2:a mask. taf-ʿa-lu taf-ʿa--na taf-ʿa--ni
2:a fem. taf-ʿa--na taf-ʿal-na --
3:e mask. yaf-ʿa-lu yaf-ʿa--na yaf-ʿa--ni
3:e fem. taf-ʿa-lu yaf-ʿal-na taf-ʿa--ni

Räkneord[redigera | redigera wikitext]

Urdrag ur Arabiska alfabetet.

Siffror[redigera | redigera wikitext]

I arabiskan finns det två sorters siffror: standardarabiska samt så kallad nordarabiska som används i Iran, Pakistan samt i Indien.

Siffror skrivs från vänster till höger och skrivs alltså inte åt samma håll som bokstäverna.

Europeiska Standardarabiska Nordarabiska
0 ٠ ۰
1 ١ ۱
2 ٢ ۲
3 ٣ ۳
4 ٤ ۴
5 ٥ ۵
6 ٦ ۶
7 ٧ ۷
8 ٨ ۸
9 ٩ ۹

Talet 2005 skrivs alltså: ٢٠٠٥

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]