Urdu

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Urdu
اردو
Talas i Pakistan, Afghanistan, Fiji, Indien, Iran, Tadzjikistan, Turkiet, Förenade Arabemiraten, Oman, Bahrain, Qatar och andra länder
Region Sydasien, Mellanöstern och Oceanien
Antal talare 104 miljoner
Klassificering indoeuropeiskt

 indoiranskt
  indoariskt
   hindustani

    urdu
Officiell status
Officiellt språk i Pakistan, Indien
Språkmyndighet National Council for Promotion of Urdu Language
Språkkoder
ISO 639-1 ur
ISO 639-2 urd (T)
SIL URD

Urdu (uttal: ʊrd̪u) är ett indoeuropeiskt språk som klassificeras som ett centralindiskt språk bland de nyindoariska språken i den indoariska språkgruppen. I vissa fall klassas urdu bland Iranska språk. [1] Det är tillsammans med engelskan officiellt språk i Pakistan, Fiji [2] och i några delar av norra Indien. I Pakistan har språket ca 8 miljoner modersmålstalare och i Indien ca 46 miljoner.[3][4] I Afghanistan talar 7% av befolkningen urdu.[5]. Urdu talas även i Förenade Arabemiraten, [6] Qatar, [7] Bahrain, [8] och Oman. [9]

Uppkomst[redigera | redigera wikitext]

Efter ghaznavidernas erövring av Sydasien där man talade dialekten khari boli kom språket att influeras av andra dialekter från den norra delen av den indiska subkontinenten och det kom en massiv tillströmning från de persiska, turkiska och arabiska ordförråden, samt meningar och ordbildningar från dessa språk. Språket kom att kallas Zaban-e-Urdu-e-Mualla, senare urdu. Inom rättsväsendet använder man persiska ännu idag i Pakistan. Språket växte när persisk- och turkisktalande soldater beblandades med ursprungsbefolkningen.[10]

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Namnet urdu är den persiska formen av ett turkiskt ord som betyder 'läger', 'bazar' och började användas omkring år 1800. Språket är i stort sett detsamma som det som i brittisk terminologi kallades hindustani, men i motsats till hindustani som skrivs med devanāgarī, skrivs urdu med en variant av det persisk-arabiska alfabetet. Språket har en nära koppling till islam, speciellt Sufism och betraktas på den indiska subkontinenten (norra Indien) som islams lingua franca. I förhållande till andra indoariska språk har urdu en egen stilistisk utveckling och en egen självständig litteratur. Denna litteratur har rötter i den för hindi och urdu gemensamma islamiska litteraturen som skrevs på tidigare varianter av hindi.[3]

Persiska talades i nuvarande Pakistan i flera sekler och hade hög status. Det var erkänt officiellt språk av landets befolkning. Både innan och efter Islam nådde riket. Ända tills Pakistan bildades och britterna gav urdu (med engelskan) status som officiellt språk av landet. Därav är det bara 7% av landets befolkning som har urdu som modersmål. [11] Eftersom det bor olika folkslag och att det talas olika språk i Pakistan, så kommunicerar man genom urdu nu istället för persiska och dari.

Urdu har sedan början nära koppling till persiska och dari när det gäller litteratur och poesi. Dessa språk kan förstås av varandra och kallas för Rekhta (Rekhti) i poesins värld. Jalal al-din Rumi (Jalal al-din Balkhi), [12] Hafez (Khwāja Shams-ud-Dīn Muhammad Hāfez-e Shīrāzī), [13] Amir Khusro, [14] Mohammad Iqbal (Allama Iqbal), [15] Mirza Ghalib, [16] Khwaja Muhammad Hafiz Shirazi, Mir Taqi Mir, [17] Dr. Rais Numani, [18] Dr. Shamim Hashimi, Ataur Rahman Ata Kakwi, Allama Jamil Mazhari, är några urdu/persisk talande poeter och författare.

Ordförråd[redigera | redigera wikitext]

Ordförrådet inom urdu består av 70% persiska ord. Resten är en blandning av arabiska och turkiska ord. Men det finns också spår av franska, portugisiska och nederländska i urdu. [19] Språket har berikats till största delen genom lånord från persiska, dari, [20] tadzjikiska, [21] arabiska, turkiska, grekiska, arameiska, [22] pashto, baluchiska, kurdiska [23] och armeniska. [24] Det finns också en hel del lånord från chagatai (tjagataiska), portugisiska[25] grekiska, och på senare tid engelska. Grekiskan har influerat många språk i Pakistan under Alexander den stores tid, urdu är bland de språken. [26][27] Även om urdu består av 70% persiska, så har även turkiska haft kraftigt påverkan på urdu även det.[19]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.iranchamber.com/literature/articles/language_of_armies.php
  2. ^ http://www.pimsleur.com/Learn-Urdu
  3. ^ [a b] Gren-Eklund, Gunilla (1996). Engström Christer, Marklund Kari. red. Urdu. Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. "Bd 19, [Uge-Vitru]". Höganäs: Bra böcker. Sid. 101. Libris 8211203. http://www.ne.se/lang/urdu. Läst 17 november 2012 
  4. ^ ”Language Family Trees” (på engelska). ethnologue.com. http://www.ethnologue.com/15/show_family.asp?subid=90019. Läst 17 november 2012. 
  5. ^ http://asiafoundation.org/resources/pdfs/AGsurvey06.pdf
  6. ^ http://www.collegescholarships.org/scholarships/country/uae.htm
  7. ^ http://www.mapsofworld.com/country-profile/qatar.html
  8. ^ http://www.kwintessential.co.uk/resources/global-etiquette/bahrain-country-profile.html
  9. ^ http://www.worldtravelguide.net/oman/history-language-culture
  10. ^ Kachru, Yamuna. ”Urdu-Persian”. Hindi. http://books.google.co.uk/books?id=ooH5VfLTQEQC&pg=PA2&lpg=PA2&dq=urdu+heavy+persian&source=bl&ots=dG3qgmaV95&sig=WivP7AW9eRlTcp4oscBoHCBFEE0&hl=en&ei=9sp8SqzpLI6y-AaM5vxG&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=9#v=onepage&q=urdu%20heavy%20persian&f=false. 
  11. ^ http://www.oocities.org/paklanguage/opinion.html
  12. ^ http://www.poets.org/poetsorg/poet/jalal-al-din-rumi
  13. ^ http://fundamentalbelief.blogspot.se/2011/11/khwaja-shamsuddin-muhammad-hafez.html
  14. ^ http://allpoetry.com/Amir-Khusro
  15. ^ http://www.allamaiqbal.com/publications/journals/review/apr79/2.htm
  16. ^ http://www.scribd.com/doc/30458478/Kulliat-e-Mirza-Ghalib-Nazme-Farsi
  17. ^ http://www.uramamurthy.com/mir.html
  18. ^ http://www.mintocircle.com/index.php/staff-directory/teaching-staff/41-teachers/5-dr-rais-ahmad-nomani.html
  19. ^ [a b] Urdu - The Origin and History of the Language
  20. ^ http://iranian.com/Opinion/2002/June/Urdu/
  21. ^ https://books.google.se/books?id=C7au4-y3Q-AC&pg=PA826&lpg=PA826&dq=urdu+influence+tajiki&source=bl&ots=ZY8at9s-cP&sig=ZdPexP2pnXHlyW1RWMw0-anjJ-I&hl=sv&sa=X&ei=7zm4VMOCFoeAywP2qYHQCQ&ved=0CG8Q6AEwCQ#v=onepage&q=urdu%20influence%20tajiki&f=false
  22. ^ https://books.google.se/books?id=nH1HBxdA1UIC&pg=PA353&lpg=PA353&dq=aramaic+words+urdu&source=bl&ots=6Kbu2x_sJm&sig=zXw9qGH-8O_m6hdx5RWFPFqJNME&hl=sv&sa=X&ei=4j64VMD8EIexygOT8ICQCQ&ved=0CC8Q6AEwAg#v=onepage&q=aramaic%20words%20urdu&f=false
  23. ^ http://www.ummah.com/forum/showthread.php?91402-Kurdish-Urdu
  24. ^ http://languagesoftheworld.info/etymology/loanwords-in-armenian.html
  25. ^ Parekh, Rauf. ”Portuguese loanwords in Urdu” (på engelska). Pakistan Press Foundation. http://www.pakistanpressfoundation.org/news-archives/46275. Läst 17 november 2012. 
  26. ^ http://www.academia.edu/1898458/Greek_influence_on_Sanskrit
  27. ^ http://dienekes.blogspot.se/2006/10/greek-origins-of-some-pathans-but-not.html


Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Urdu.