Aroniasläktet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Aroniasläktet
Aronia melanocarpa fruit.jpg
Svart aronia (A. melanocarpa)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRosordningen
Rosales
FamiljRosväxter
Rosaceae
UnderfamiljMaloideae eller Spiraeoideae[1]
SläkteAroniasläktet
Aronia
Medik.
Vetenskapligt namn
§ Aronia
Arter
Hitta fler artiklar om växter med

Aroniasläktet[2] är ett växtsläkte i familjen rosväxter. Den är hemmahörande i östra Nordamerika och utgörs av två eller tre arter. Dessa buskväxter odlas även som prydnads- eller häckväxter, samt ibland för sina bärs skull.

Utseende och släktskap[redigera | redigera wikitext]

Aronior är småväxta 0,5–2 meter höga buskar som i Sverige sällsynt förekommer förvildade. De har omvänt äggrundade fint sågade ovala blad där mittnerven på bladens ovansida nedtill har svarta tagglika hår. Blommorna i maj–juni är vita eller rosatonade och sitter i sammansatta kvastliknande ställningar. Varje blomma har cirka 20 ståndare och fem pistiller, som är hopväxta mot basen[3]. Frukterna är i glänsande rött eller svart, och bladen får höstfärger i mörkt rött.[2]

Under en period ansågs dessa arter höra till släktet Photinia. Man har även placerat arterna i släktena Mespilus, [Pyrus], Adenorachis eller Sorbus.[4] Molekylärbiologisk forskning från år 2010 har dock visat att Aronia och Photiniaarterna inte är nära besläktade.[5]

Odling och användning[redigera | redigera wikitext]

Aronia odlas i Sverige som prydnadsväxt eller friväxande i häckar. Växten är härdig upp till mittersta delen av landet.[2]

Bären är färska något fadda, men efter frostknäppar märks – i likhet med rönnbär – deras höga sockerinnehåll tydligare.[4] De har ett mycket högt innehåll av antioxidanter och färgämnen.[6]

Svarta aroniabär kan användas till mat och efterrätter, till exempel till saftkräm eller pressade för dryck. De kan också torkas.[7]

Globalt är aroniabär en stor produkt. I Tyskland finns en stor efterfrågan liksom i Österrike. Kina bedöms vara den intressantaste marknaden.

I Polen fanns tidigare, när det var som störst, aroniaodlingar på upp till 40 000 hektar. Men bärodlingen i Polen har fått betydande problem på grund av klimatförändringarna, bland annat torka.

I Finland odlas 2021 aronia på cirka 100 hektar men redan nästa år kommer odlingarna utökas med ett par hundra hektar till. Produktionen 2021 uppgick till 100 ton bär, vilket bedöms utökas till minst 200 ton år 2022.[1]

Arter[redigera | redigera wikitext]

Släktet består av två eller tre arter. Förutom röd aronia (Aronia arbutifolia) och svart aronia (Aronia melanocarpa) finns den odlade varieteten slånaronia (Aronia x prunifolia)[8] som kännetecknas av mörkt purpurfärgade frukter. Den är antingen en hybrid mellan de båda arterna eller en underart till svart aronia.[4]

Röd aronia (A. arbutifolia) Svart aronia (A. melanocarpa)
Fruktfärg Körsbärsröd Svart
Fruktstorlek <8 mm >7 mm
Fruktmognad Sep.-okt. Sent i juli–aug.
Frukten kvarhänger/faller Hänger kvar tills vintern Skrumpnar och faller av
Hårighet Håriga blad, stam och blomma Hårlösa blad, stam och blomma
Buskform Upprätt, grenlös nederdel Rundad, grenad nederdel
Biotop Främst våtmarker Både våtmarker och övrigt mark
Utbredning Sydöstra USA:s kustområden Nordöstra USA samt Mellanvästern

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Potter, D., T. Eriksson, R. C. Evans, S.-H. Oh, J. E. E. Smedmark, D.R. Morgan, M. S. Kerr, and C. S. Campbell (2007), ”Phylogeny and classification of Rosaceae”, Plant Systematics and Evolution 266 (1–2): 5–43, doi:10.1007/s00606-007-0539-9 
  2. ^ [a b c] aronior i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 22 mars 2015.
  3. ^ Mossberg, Bo; Stenberg, Lennart (2003). ”Rosväxter  ”. Den nya nordiska floran. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 326. ISBN 91-46-21319-8 
  4. ^ [a b c d] Brand, Mark: "Aronia: Native Shrubs With Untapped Potential". arboretum.harvard.edu. Läst 22 mars 2015. (engelska)
  5. ^ Wen-bo Liao/Siew-wai Chin/Daniel Potter (2010-01): "A phylogeny of Photinia sensu lato (Rosaceae) and related genera based on nrITS and cpDNA analysis". researchgate.net. Läst 22 mars 2015.
  6. ^ (Ekologisk odling av aronia och slånaronia) Arkiverad 21 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Läsarröster om bröd och aronia, DN 2005-11-09
  8. ^ Svensk Kulturväxtdatabas - Aroniasläktet. skud.slu.se. Läst 22 mars 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]