Arvid Högbom
Arvid Högbom | |
![]() | |
Född | 11 januari 1857[1] Vännäs församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 19 januari 1940[1] (83 år) Uppsala församling[1], Sverige |
Begravd | Uppsala gamla kyrkogård[2] kartor |
Medborgarskap | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet ![]() |
Sysselsättning | Mineralog[3], geolog[1] |
Arbetsgivare | Uppsala universitet[1] |
Maka | Henny Bexelius (g. 1886–1932)[1] |
Barn | Ivar Högbom (f. 1892)[4] |
Utmärkelser | |
Björkénska priset (1907) | |
Redigera Wikidata |

Arvid Gustaf Högbom, född 11 januari 1857 i Vännäs, Västerbotten, död 19 januari 1940 i Uppsala, professor i mineralogi och geologi vid Uppsala universitet.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Arvid Gustaf Högbom var son till komministern Johan Gustaf Högbom och Carolina Kjellerstedt. Han avlade mogenhetsexamen 1876, blev filosofie kandidat i Uppsala 1880 och filosofie licentiat 1884, disputerade för filosofie doktorsgraden 1885, blev docent i geologi samma år och förestod professuren i mineralogi och geologi höstterminen 1887–mars 1890 och en del av hösten samma år Han blev 1891 t.f. lärare och 1895 professor i mineralogi och geologi vid Stockholms högskola samt var 1896–1922 professor i mineralogi och geologi vid Uppsala universitet.
Hans son Ivar Högbom var ekonom, geolog och geograf. De är begravda på Uppsala gamla kyrkogård.[5]
Verksamhet som geolog[redigera | redigera wikitext]
Högbom har utgett ett stort antal arbeten med geologiskt, geografiskt, kemiskt och meteorologiskt innehåll. Svante Arrhenius, nobelpristagare i kemi 1903, framförde 1890 teorin om att förbränning av kolhaltiga ämnen skulle kunna höja jordatmosfärens temperatur. Han fick stöd av Högbom, som hade gjort beräkningar i frågan men också konstaterat att med dåvarande förbränningstakt skulle det dröja mycket lång tid innan en märkbar höjning skulle ske.
I sitt artikel "Precambrian geology of Sweden" från 1910 tillkännagav Högbom upptäckten av Subkambriska peneplanet som täcker stora delar av Sverige.[6]
Högbom tog livligt del i förarbetena för 11:e Internationella geologkongressen i Stockholm 1910 både som ledare av exkursioner och som författare av ett flertal guideböcker till dessa, företrädesvis till exkursionerna i Norrland. Han redigerade band III-XVIII av "Bulletin of the Geological institution of Upsala" (1897–1922). Han blev ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1898, av Vetenskapsakademien 1905, av Lantbruksakademien 1913, av Fysiografiska sällskapet i Lund 1920, av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg 1921 och flera utländska lärda samfund.
Högboms självbiografiska anteckningar utgavs 2019 av Carl Frängsmyr.
Bibliografi, utdrag[redigera | redigera wikitext]
- Om de kemiska grundämnenas konstitution (1885)
- Iakttagelser rörande Jemtlands glaciala geologi med inledande öfversigt af berggrunden (avhandling, Stockholm 1885)
- Glaciala och petrografiska iakttagelser i Jämtlands län (1885)
- Vägledning vid geologiska exkursioner i Upsala omgifningar (1891)
- Om postarkeiska eruptiver i det svensk-finska urberget (1893)
- Om de s.k. urgraniterna i Upland (1893)
- Om sannolikheten för sekulära förändringar i atmosfärens kolsyrehalt (1894)
- Geologisk beskrifning öfver Jämtlands län (1894, andra upplagan 1920)
- Über das Nephelin-Syenitgebiet auf der Insel Aino (1895)
- Om de kvartära nivåförändringarna i norra Sverige (1896, 1899, 1904)
- Om den geografiska fördelningen av skogsmark och odlingsland i norra Sverige (1897)
- Om Ragundadalens geologi (1899)
- Uppland, land och vatten (1901)
- Eine meteorstatistische Studie (1901)
- Sur la tectonique et l’orographie de la Scandinavie (1902)
- Om norra Sverige såsom jordbruksland (1902)
- Om möjligheten för jordbrukskolonisation i öfre Norrland (1904)
- Nya bidrag till kännedomen om de kvartära nivåförändringarna i norra Skandinavien (1904)
- Studien in nordschwedischen Drumlinslandschaften (1905)
- Norrland, naturbeskrifning (1906, av Vetenskapsakademien belönad med det Letterstedtska priset)
- Norrlandsfrågan (1907, andra upplagan 1926)
- Till frågan om de norrländska älfarnas vattenhushållning (1908)
- Norra Sveriges issjöar (tillsammans med Axel Gavelin, 1910)
- Precambrian Geology of Sweden (1910)
- Minnesteckning öfver Alfred Elis Törnebohm (1912)
- Studier öfver Upplands äldre bebyggelseshistoria (1912)
- Fennoskandia (i "Handbuch der regionalen Geologie", Heidelberg, 1913)
- Nivåförändringarna i Norden, ett kapitel ur den svenska naturforskningens historia (1921, prisbelönt av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg)
- Geologiens utveckling under det nittonde århundradet (i serien "Det 19:e århundradet", 1921)
- Epeirogenetische Bewegungen (i W. Salomons samlingsverk "Grundzüge der Geologie", 1922)
- Om skogseldar förr och nu och deras roll i skogarnas utvecklingshistoria (1934)
- "Om Arvid G. Högbom. Självbiografiska anteckningar." Utg. av Carl Frängsmyr i: Promotionsfesten i Uppsala den 25 januari 2019. (Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. B. Inbjudningar 189.) sid. 7–79. ISBN 978-91-513-0525-7
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g] Olle Franzén, Arvid G Högbom, s. 664, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14009.[källa från Wikidata]
- ^ Högbom, Arvid Gustaf, Svenskagravar, läs onlineläs online, läst: 26 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 19 mars 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Paul Harnesk (red.), ”Högbom, Ivar”, Vem är Vem? Stockholmsdelen, Vem är Vem Bokförlag, 1945, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ SvenskaGravar
- ^ Lidmar-Bergströrm, Karna (1996). ”Long term morphotectonic evolution in Sweden”. Geomorphology (Elsevier) 16: sid. 33–59. Läst 30 april 2015.
Företrädare: Harald Hjärne |
Inspektor för Norrlands nation 1899–1909 |
Efterträdare: Nils Edén |
- Svenska professorer i geologi
- Svenska professorer i mineralogi
- Personer verksamma vid Uppsala universitet
- Alumner från Uppsala universitet
- Hedersledamöter vid Norrlands nation
- Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien
- Ledamöter av Lantbruksakademien
- Ledamöter av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund
- Ledamöter av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala
- Ledamöter av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg
- Personer från Vännäs socken
- Gravsatta på Uppsala gamla kyrkogård
- Födda 1857
- Avlidna 1940
- Män